Varför Må Illa Vid Graviditet?

Graviditetsillamående Det är vanligt att må illa när man är gravid. Det är också vanligt att kräkas. Även om det är jobbigt att må illa och kräkas är det inte skadligt, vare sig för dig som är gravid eller för fostret. Fostret får ändå den näring det behöver. Det kan hjälpa att äta lite, men ofta. Till mellanmål kan det vara bra att äta något med kolhydrater. Några få kräks så mycket att det kallas extremt graviditetsillamående eller hyperemesis gravidarum. Du kan behöva vård på sjukhus om du får extremt graviditetsillamående.

Den här texten finns också på samt, Många är illamående vissa stunder, men en del mår illa hela tiden. Det är vanligt att illamåendet blir värre av vissa lukter. Det är även vanligt att kräkas, men illamåendet när du är gravid skiljer sig från en vanlig, När och var ska jag söka vård? De allra flesta som får gravidillamående behöver inte söka vård.

Besvären brukar gå över av sig själv. Kontakta en, en eller en så snart det går om du inte får behålla någon mat eller går ner i vikt. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills mottagningen eller vårdcentralen öppnar. Många mottagningar kan du kontakta genom att,

Ta det lugnt och undvik stress. Ät något innan du stiger upp efter att du har sovit. Drick ordentligt med vätska, särskilt om du kräks ofta. Drick inte bara i samband med mat. Ät kokt mat utan starka kryddor. Ät lite men ofta. Undvik alltför fet mat. Ät något med kolhydrater till mellanmål, till exempel frukt eller smörgås.

Det finns inget läkemedel speciellt för graviditetsillamående, men det finns läkemedel som kan hjälpa. En del mår till exempel bättre av läkemedel mot åksjuka. När du är gravid ska du alltid vara försiktig med läkemedel. Prata med en läkare, barnmorska eller apotekspersonal.

• Här kan du läsa mer om,
• En del mår bättre av,
• Vid extremt graviditetsillamående kan du behöva vård på sjukhus.
• Du kan få näringslösning via dropp.
• Illamåendet brukar komma i början av graviditeten och för många går det över.
• Oftast går det över någon gång runt graviditetsvecka 20.
• Det är hormoner som gör att många gravida blir illamående.

Hur mycket hormonerna påverkar är olika från person till person. Det är vanligt med illamående om man väntar mer än ett barn. Andra saker kan också påverka illamåendet. Du mår ofta sämre om du är trött, stressad eller tom i magen. Det finns också andra komplikationer under graviditeten som kan ge illamående och kräkningar, till exempel,

Extremt graviditetsillamående Några få gravida får extremt graviditetsillamående. Det kan också kallas hyperemesis gravidarum. Vid extremt graviditetsillamående är du mycket illamående, ofta hela dagen. Du kan kräkas så mycket att du blir uttorkad. Det kan vara svårt att få i sig mat och dryck och du kan gå ner i vikt.

Då kan du behöva sjukhusvård och få näringslösning via dropp. Det extrema illamåendet brukar bli bättre med tiden. Ofta lättar besvären runt graviditetsvecka 20. Men några mår illa hela graviditeten. Illamåendet och kräkningarna påverkar inte barnet negativt, men det kan vara väldigt jobbigt för dig som är gravid.

1. För en del kan besvären göra så att graviditeten känns som en plåga.
2. Det kan kännas bättre att prata med någon om besvären, till exempel en barnmorska.
3. Att vara närstående till någon med graviditetsillamående Som närstående kan du känna dig maktlös.
4. Det kan vara svårt att förstå hur graviditetsillamående känns och hur det fungerar, vad som hjälper och inte.

Prata med den som är gravid och se vad du kan göra för att hjälpa till. Kristin Rohman, 1177.se, nationella redaktionen Anne-Charlotte Jonsson, samordningsbarnmorska, Mödrahälsovårdsenheten, Stockholm Emmali Anséus, 1177.se, nationella redaktionen : Graviditetsillamående
Visa hela svaret

När är det vanligast att må illa gravid?

Lätt illamående i början av graviditeten är normalt och så många som 80 procent av alla gravida kvinnor lider av det. Kräkningar förekommer hos hälften av alla kvinnor i början av graviditeten. ​ För de flesta börjar illamåendet och kräkningarna i 4:e–7:e graviditetsveckan, för vissa tidigare, men för alla i regel före 9:e graviditetsveckan. Ofta blir också lukt- och smaksinnet känsligare. Symtomen är vanligen starkast på morgonen, men illamående kan förekomma vilken tid som helst på dygnet eller hela tiden.

Det har inte gått att visa på någon tydlig orsak till graviditetsillamående. Det antas att förklaringen ligger i bl.a. hormonella skäl. Halten av graviditetshormonet beta-hCG, som produceras av moderkakan, har ändå inget direkt samband med hur svårt illamåendet är. Men illamåendet kan vara svårare t.ex.

vid tvillinggraviditet där halten av beta-hCG är högre än vanligt. I vanliga fall går illamåendet över fram till den 16:e veckan. Graviditetsillamående och kräkningar orsakar inte missfall, ökar inte risken för en för tidig förlossning och gör inte heller att fostret växer långsammare.

1. Endast ungefär en kvinna på hundra lider av svårt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum).
2. Räkningarna är då häftiga och täta.
3. Illamåendet och kräkningar orsakar mycket sällan problem för själva graviditeten.
4. Svårt graviditetsillamående fortsätter i regel klart längre än den första tredjedelen (12:e–13:e veckan).

Små mellanmål ofta under dagen kan hjälpa mot illamåendet. Att äta och dricka tillräckligt är viktigt trots illamåendet. Det finns ingen direkt läkemedelsbehandling mot graviditetsillamående, utan det går att lindra genom livsstil och diet. Det lönar sig att minska på hobbyer som orsakar psykisk stress och vila mer.

Svårt graviditetsillamående

Visa hela svaret

Vilken graviditetsvecka är BF?

Så räknar du gravidveckor Påbörjade eller avslutade veckor? Det finns olika sätt att räkna ut hur långt en graviditet har kommit. Ett vanligt sätt är att börja räkna från den senaste mensens första dag. Det räknas som graviditetens första dag, trots att graviditeten egentligen inte har börjat.

Vecka 1 börjar alltså med mensens första dag. Vid IVF beräknas graviditetens början från två veckor innan embryot sattes in i livmodern. Det är vanligt att säga att man är i en viss vecka. “Jag är i vecka 12.” Inom vården räknar man mer noggrant, där räknas även dagar. När graviditeten anges med vecka + dagar är det alltid hela avslutade veckor som räknas.

En barnmorska kan till exempel säga att du är i vecka 19 + 3. Det betyder att du har varit gravid i 19 hela veckor och 3 dagar. Då har du påbörjat vecka 20. Alltså, när graviditeten är i en viss vecka betyder det att det är den veckan som har börjat. I gravidkalendern här på 1177.se räknar vi påbörjade veckor.

Beräknat födelsedatum är vecka 39 + 6. Kristin Rohman, 1177.se, nationella redaktionen Erica Bonns, läkare och medicinskt sakkunnig, 1177.se, nationella redaktionen I vår graviditetskalender kan du läsa om fostrets utveckling vecka för vecka och om hur gravidkroppen påverkas. Du kan få tips och råd, läsa om besöken på barnmorskemottagningen och hur du kan förbereda dig inför förlossningen och föräldraskapet.

Vill du ha ny information vecka för vecka via mejl? Prenumerera på vårt gravidveckobrev! Du kan gå direkt till den graviditetsvecka du vill läsa om genom att klicka på veckonumret i kalendern nedan. Du kan också räkna ut aktuell graviditetsvecka genom att fylla i datum för senaste mens och sedan klicka på “beräkna vecka”.

Du som redan har fått ett beräknat födelsedatum kan du i stället ange det direkt. När ett ägg och en spermie förenas börjar ett embryo att bildas. Det kallas för befruktning. Embryot växer sedan till ett foster som sedan växer till en ny människa. I den här texten beskriver vi befruktning genom slidsamlag.

När du är gravid behöver din kropp extra näring, vitaminer och mineraler. Du kan äta det mesta och det är bra att äta varierat. Mat som innehåller mycket näring är till exempel fullkornsprodukter, gröna bladgrönsaker, rotfrukter, bönor, fet fisk, ägg, mejeriprodukter, frukt, frön och nötter.
Visa hela svaret

Hur ska man ligga när man mår illa?

Varför är vänstra sidan så bra? – Forskningen visar att det finns olika fördelar och nackdelar beroende på vilken du väljer. Vänstra sidan sägs dock vara den absolut bästa. Bland annat på grund av följande faktorer;

Vänstra sida när dominerad av lymfsystemet och genom att sova på den sidan hjälper man systemet att bli bättre dränerat. Systemet ansvarar för att transportera viktiga ämnen som glukos, metaboliter, proteiner och andra ämnen som måste filtreras av lymfkörtlarna. Såväl magen och bukspottskörteln är belägen på vänstra sidan av kroppen och genom att sova på vänstra sidan gynnar man matsmältningen. Flödet av magsaft blir helt enkelt bättre eftersom positionen håller magen under matstrupen och likaså hjälper gravitationen till att hålla igång det bättre. Därav rekommenderar man personer som har problem med sura uppstötningar att ligga på vänster sida.80% av hjärtat sägs vara placerat på vänstra sidan och genom att sova där hjälper vi hjärtat att pumpa blodet lättare och mer optimalt. Mjälten är placerad på vänstra sidan. Detta är organet som filtrerar blodet och som arbetar i symbios med lymfatiska systemet. Genom att sova på vänstra sidan och att man därmed utnyttjar gravitationen blir vätskorna förda i rätt riktning mot mjälten. Gravida kvinnor är ofta rekommenderade att försöka sova på vänstra sidan då man tror att detta förbättrar cirkulationen överlag. Man talar om att lindra trycket på ryggen, stoppa livmodern från att klämma levern samt öka blodflödet till livmodern, njurarna och fostret.

Visa hela svaret

När slutade du må illa gravid?

Varför är jag illamående vid graviditet? Fråga: Jag har mått fruktansvärt illa sedan vecka 3 och är nu i vecka 15. Hur länge håller graviditetsillamående i sig och när går det över? Vad beror det på och vad kan jag göra för att lindra det? är vanligt under och är oftast helt ofarligt.

En del upplever att de mår illa mest på morgnarna medan andra kan uppleva det under hela dagen. För de flesta kvinnor brukar det hålla i sig fram till graviditetsvecka 16-20. Du kan också uppleva konstant illamående under hela din graviditet ända fram till förlossningen. Hyperemesis gravidarum är ett ovanligt tillstånd med svårare symptom.

Det innebär att du får kraftiga kräkningar, går ner i vikt, blir uttorkad och får påverkat allmäntillstånd. Du kan då behöva bli inlagd för vård. Det är inte helt säkert vad graviditetsillamående beror på men hormonförändringar kan vara en orsak. Trötthet,, oro och nedstämdhet kan ibland förvärra symptomen.

Ät gärna kall mat i mindre portioner.Ha lite kex eller skorpor vid sängen bredvid dig och ät innan du stiger upp på morgonen.Försök att undvika kaffe, kryddstark och fet mat.

Om du har mycket besvär med illamående under din graviditet kan du behöva behandla med medicin för att lindra dina besvär. Du kan prova ett läkemedel mot åksjuka som finns receptfritt på apotek. Det finns också receptbelagda preparat som du kan få förskrivet av läkare. Har du kraftiga besvär med graviditetsillamående som påverkar ditt arbete kan du behöva bli sjukskriven en period.
Visa hela svaret

Vad äta ni som mår illa gravid?

Mat på bestämda tider kan hjälpa dig må mindre illa – Kroppen mår bra av att få mat på någorlunda bestämda tider. Det vill säga frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål. När man är gravid brukar det vara än viktigare med regelbundenhet. Ibland kan man till och med behöva äta något litet så ofta som varannan timme för att motverka matthet och illamående.
Visa hela svaret

Kan man få missfall av att spy?

Kvinnor som drabbas av illamående och kräkningar tidigt under graviditeten har en betydligt lägre risk för missfall jämfört med kvinnor utan sådana besvär, enligt en ny analys i Jama Internal Medicine. Det finns teorier om att illamående signalerar att graviditeten fortlöper som den ska.

• Den bilden får nytt stöd i form av en återanalys av en tidigare rapporterad studie om missfall.
• I analysen har man tittat närmare på 797 gravida kvinnor som upplevde illamående och kräkningar dagligen under en lägre period av graviditeten.
• Samtliga hade tidigare drabbats av ett till två missfall.
• Forskarna fann att mer än 57 procent av kvinnorna var illamående vid den åttonde graviditetsveckan.

Det kopplades till en minskad sannolikhet för missfall med 50 procent, jämfört med kvinnor utan liknande graviditetsbesvär. Bland kvinnor som var illamående och dessutom kräktes vid åttonde graviditetsveckan var sannolikheten för missfall ännu något lägre, 75 procent.

Resultaten justerades för flera livsstilsfaktorer, bland annat stress, rökning, alkohol och utbildningsnivå. Inga absoluta tal redovisades på ett tillgängligt sätt i studien. De amerikanska forskarna bakom studien drar slutsaten att illamående är ett tecken på en hälsosam graviditet. Mekanismen bakom fenomenet är däremot okänd, men forskarna tror att produktionen av hormoner har en central roll.

Under graviditeten tar moderkakan över bildningen av flera graviditetshormon vilket innebär att kroppens hormonproduktion går ned, och det kan möjligen orsaka symtom på illamående. Kvinnorna var 29 år i snitt och deras graviditet bekräftades med ett urinprov.

• Under första trimestern gjorde de dagliga anteckningar om eventuellt illamående och hur ofta de drabbades av kräkningar.
• Under andra och tredje trimestern fick kvinnorna besvara enkäter om symtom på illamående.
• Den randomiserade multicenterstudien som låg till grund för analysen pågick mellan 2007 och 2011.

I studien undersöktes om kvinnors användning av aspirin påverkade risken för missfall. Läs mer i abstract: ￭ Stefanie N.Hinkle med flera. Association of Nausea and Vomiting During Pregnancy With Pregnancy LossA Secondary Analysis of a Randomized Clinical Trial.
Visa hela svaret

Är gravid men mår bra?

Bra mat när du är gravid När du är gravid behöver din kropp extra näring, vitaminer och mineraler. Du kan äta det mesta och det är bra att äta varierat. Mat som innehåller mycket näring är till exempel fullkornsprodukter, gröna bladgrönsaker, rotfrukter, bönor, fet fisk, ägg, mejeriprodukter, frukt, frön och nötter.

1. Du kan behöva tillskott av folsyra och järn.
2. Du behöver inte äta för två Det är lätt att tro att du behöver äta för två när du är gravid, men så är det inte.
3. Hur mycket extra mat som behövs beror på vad du vägde innan du blev gravid och hur viktökningen under graviditeten ser ut.
4. Barnmorskan på barnmorskemottagningen eller en dietist kan ge råd om hur mycket som är lagom för dig.

Tänk på att det inte bara är energi du behöver mer av utan framför allt näring. Har du funderingar kring din livsstil eller är orolig för att du går upp mycket i vikt eller inte går upp tillräckligt, kan du tala med din barnmorska. Det är bra att berätta om du tidigare haft en för att få stöd under graviditeten.

i början av din graviditet behöver du inte oroa dig för att du får i dig för lite näring. Om besvären däremot håller i sig under längre tid bör du rådgöra med din barnmorska. Riktlinjer för varje trimester Graviditeten kan delas in i tre delar, eller trimestrar. För varje trimester ökar behovet av energi och näring.

Alla upplever graviditeten på olika sätt. Hur du mår kan ändras under graviditetens gång. En del är hungrigare i början, andra i slutet. Vissa mår så illa att de knappt får i sig något alls, medan någon annan bara är sugen på en enda sak under en period.

Första trimestern, alltså under de första 12 veckorna, behövs nästan inget extra alls. En frukt per dag täcker det ökade behovet.

Andra trimestern, mellan vecka 13 och 27, behövs lite mer, till exempel en frukt, en smörgås och ett glas mjölk eller osötad vitaminberikad havre- eller sojadryck extra varje dag.

Tredje och sista trimestern behövs ännu lite mer, motsvarande två mellanmål och en frukt extra varje dag. Ett bra mellanmål kan vara en smörgås med pålägg och ett glas mjölk, yoghurt eller vitaminberikad havre- eller sojadryck eller liknande. Det kan också vara en tallrik gröt eller müsli med bär eller frukt och mjölk eller berikad havre- eller sojadryck.

När du är gravid kanske du funderar lite extra över det du äter och undrar om maten innehåller allt som fostret behöver. Det kan vara bra att veta vad du behöver vara extra uppmärksam på.
Visa hela svaret

När är det för sent att göra kub test?

KUB – kombinerat ultraljud och blodprov Undersökningen KUB visar sannolikheten för att fostret har vissa avvikelser på kromosomerna. KUB består av ett blodprov och en ultraljudsundersökning. Provet kan inte ge helt säkra svar, bara en uppskattning. Det kan behöva kompletteras med andra prov för att ge ett helt säkert svar.

1. UB erbjuds endast i en del regioner och till vissa gravida.
2. UB är frivilligt, precis som all annan fosterdiagnostik.
3. Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra provet eller inte.
4. Innan du gör KUB är det bra att tänka igenom varför du vill göra provet.
5. På barnmorskemottagningen kan du få information om vad provet innebär.

Fundera också på vad du skulle göra om resultatet inte blir det du tänkt dig. Ställ frågor om du inte förstår. Om du inte talar svenska kan du ha, Om du har en hörselnedsättning kan du ha, Du kan också läsa mer i vår artikel om, När och var kan jag göra KUB? Blodprovet tas när du har passerat vecka 9.

Ultraljudet görs i vecka 11 till 14. Vilka som erbjuds att göra undersökningen är olika inom olika regioner. Det kan också vara olika om du får betala en avgift eller inte. För att göra fosterdiagnostik behöver du i många regioner en, En remiss är ett slags tillstånd från vården att du får göra ett visst prov eller en viss undersökning.

Oftast är det en barnmorska som skriver remiss och bokar in besök för fosterdiagnostik. Du kan i hela landet. Det behövs inga särskilda förberedelser inför blodprovet. Det är bra att vara kissnödig när det är dags för, En full urinblåsa hjälper till att trycka upp livmodern så att fostret syns bättre.

Men det gör inget om du kissar innan. Det går bra att ha med sig någon till undersökningen. Du som följer med får sitta bredvid på en stol. Undvik att ta med barn till undersökningen. Ett foster i vecka 12 med huvudet till höger på bilden. Barnmorskan mäter en särskild del i fostrets nacke. Vid första delen av KUB tar barnmorskan ett blodprov i armvecket på dig som är gravid.

Blodprovet skickas sedan till ett laboratorium för analys. Vid andra delen av KUB gör barnmorskan en ultraljudsundersökning utanpå magen. Barnmorskan mäter ett särskilt ställe i fostrets nacke. Om analysen av blodprovet är färdig får du svar på KUB i samband med ultraljudsundersökningen.

Annars får du svaret senare. Vad kan undersökningen visa? KUB visar hur troligt det är att fostret har vissa avvikelser på kromosomerna. KUB kan inte ge klart besked om kromosomavvikelser, eftersom undersökningen bara mäter hur stor eller liten sannolikheten är. KUB kan behöva kompletteras med, eller för att ge ett säkert svar.

Vad är en kromosomavvikelse? I varje cell finns 46 kromosomer som innehåller arvsanlag, DNA. Hälften av kromosomerna kommer från ägget och hälften från spermien. När cellerna ska dela sig efter befruktningen kan det bli avvikelser. Vissa kromosomavvikelser är mycket allvarliga.

Andra märks knappt. Ibland blir det en kromosom extra. Det kallas för trisomi. Den vanligaste trisomin är trisomi 21. Den kallas för, Det finns andra mer ovanliga och allvarligare trisomier. Läs mer på Socialstyrelsens hemsida om, och om, Det kan också bli avvikelser i antal könskromosomer. De avvikelserna kallas Turners syndrom och,

Läs mer i broschyrerna från Svenskt nätverk för information kring fosterdiagnostik om och, Flera fosterdiagnostiska metoder kan visa om fostret har avvikelser på kromosomerna. Vilka erbjuds att göra KUB? Alla regioner erbjuder inte KUB. Där KUB finns erbjuds det ibland endast till vissa grupper.

• Det kan exempelvis vara gravida över en viss ålder.
• Biverkningar eller komplikationer Efter blodprovet kan du bli lite öm i armen efter nålsticket, men annars är det inga biverkningar.
• Ultraljudet har inga biverkningar.
• UB ger ingen ökad risk för,
• Det kan kännas jobbigt om provet visar en ökad sannolikhet att fostret har någon avvikelse.

Det är vanligt att ha frågor och funderingar. Det kan vara skönt att få hjälp att reda ut sina tankar. Du kan behöva prata med en kurator, barnmorska eller läkare. Vårdpersonalen hjälper dig med dina funderingar. Det gäller inte bara för dig som är gravid utan även för dig som är blivande medförälder.

• Du har rätt att få information om hur det är att leva med en funktionsnedsättning, vad samhället kan erbjuda för stöd och vilka intresseföreningar som finns.
• Du har också rätt att få information om gör om du vill göra en,
• Med stöd och information brukar det bli lättare.
• Du som är gravid bestämmer Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra fosterdiagnostik eller inte.

Det kan vara bra att prata med den som du blivit gravid tillsammans med om hur du vill göra. Om det går är det också bra att fatta ett gemensamt beslut. Men ibland går inte det och då bestämmer du som är gravid. Även du som är blivande medförälder har rätt att få stöd och information, även om du inte får besluta om fosterdiagnostik.

När är undersökningen olämplig? Det går att göra KUB även om det är en graviditet med, Då kan det ibland vara svårare att ta ställning till resultaten. När det gäller fler foster än ett kan det vara lämpligt med särskild rådgivning. Kristin Rohman, 1177.se, nationella redaktionen Katarina Tunón, gynekolog och förlossningsläkare, Östersunds sjukhus Påbörjade eller avslutade veckor? I vår graviditetskalender kan du läsa om fostrets utveckling vecka för vecka och om hur gravidkroppen påverkas.

Du kan få tips och råd, läsa om besöken på barnmorskemottagningen och hur du kan förbereda dig inför förlossningen och föräldraskapet. Vill du ha ny information vecka för vecka via mejl? Prenumerera på vårt gravidveckobrev! : KUB – kombinerat ultraljud och blodprov
Visa hela svaret

Hur vet man att fostret mår bra?

Det gäller efter vecka 24 – Från graviditetsvecka 24 brukar det gå att känna fostret tydligt, du märker när det är vaket. För varje vecka som går växer fostret och rörelserna blir kraftfullare fram till omkring graviditetsvecka 32. Sedan är rörelserna ungefär lika kraftfulla fram till förlossningen.

• Mot slutet av graviditeten är det trångt i livmodern.
• Då kan rörelserna kännas annorlunda.
• Anske som kraftfulla tryck eller som om barnet stretchar.
• En del tycker att rörelserna känns långsammare jämfört med tidigare.
• Men de ska inte minska i antal och styrka.
• Symtom på minskade fosterrörelser Med minskade fosterrörelser menas att fostret har blivit mer stilla.

Då märker du inte längre att fostret har tydliga vakna stunder. Du upplever en tydlig skillnad i hur barnet rör sig nu jämfört med hur det har rört sig tidigare. Du ska ha upplevelsen i mer än två timmar. När och var ska jag söka vård? Hur mycket bör jag övervaka fostrets rörelser? Det är olika hur mycket gravida märker av rörelserna i livmodern.

• En del uppmärksammar varje liten spark.
• Andra tänker inte så mycket på hur barnet rör sig i livmodern.
• Det är inte meningen att du som är gravid ska känna press att övervaka barnets alla rörelser.
• Du behöver inte ta tid på hur ofta fostret sover eller avbryta din egen sömn och buffa på magen för att se om barnet vaknar.

Du och fostret har era egna vanor och rörelser. Det är först när något avviker från det som du bör vara mer uppmärksam. Vad beror minskade fosterrörelser på? Minskade fosterrörelser kan bero på att moderkakan inte fungerar som den borde. Då finns det risk för att fostret får för lite näring och syre.

• Omkring graviditetsvecka 25 kallas du till ett,
• Då får du information om fosterrörelser.
• Vid misstanke om minskade fosterrörelser får du först prata med en barnmorska.
• Hen frågar om fostrets rörelser.
• Det kan vara frågor om hur rörelserna har förändrats och när du märkte det.
• En del som upplever minskade fosterrörelser behöver bli undersökta med och,

Det kan hända att barnet behöver komma ut, om undersökningarna visar att barnet inte mår bra. De flesta som upplever minskade fosterrörelser föder ett barn som mår bra. Det finns en ökad risk att fostret dör i livmodern om undersökningarna visar att hen inte får tillräckligt med syre från moderkakan.

Du har för beräknat förlossningsdatum. Det finns misstankar om att fostret växer sämre än förväntat. Du har, Du har högt blodtryck eller diabetes. Du röker eller snusar.

Kristin Rohman, 1177.se, nationella redaktionen Caroline Lilliecreutz, läkare, specialist i obstetrik och gynekologi, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping : Minskade fosterrörelser
Visa hela svaret

När man mår illa?

Bra mat vid illamående

1. Du är här:

Innehållet gäller Skåne Det är väldigt individuellt vad som fungerar bäst att äta vid illamående. Prova dig fram till vad som fungerar för just dig. Även om det känns jobbigt att äta är det viktigt att du får i dig så mycket energi och näring som möjligt.

• Ät små och täta måltider under dagen. Små portioner åt gången är bättre än stora måltider.
• Drick mer mellan måltiderna och lite mindre till maten. Välj klara drycker som juice, måltidsdryck, läsk och citronvatten. Tänk på att ersätta den vätska som du förlorat om du har kräkts.
• Prova att äta torr mat som exempelvis rostat bröd eller en skorpa innan du stiger upp på morgonen och före dina måltider.
• Salt mat kan dämpa illamåendet. Prova till exempel ansjovis, kaviar, buljong, salta kex eller nötter.
• Kall mat är oftast lättare att äta än varm mat.
• Fet, rökt, starkt kryddad och stekt mat kan förvärra illamåendet.
• Vila före och efter maten, gärna med upphöjd huvudända.
• Undvik stekos som många upplever förvärrar illamåendet.

Jenny Johansson, 1177.se, Region Skåne Lotta Woxberg Lindsjö, kommunikatör, Region Skåne Ewa-Marie Johannesson, chef för dietistverksamheten Primärvården Skåne, Region Skåne : Bra mat vid illamående
Visa hela svaret