Vanliga besvär när du är gravid 
Här kan du läsa mer om olika symtom och besvär som är vanliga att få under graviditeten, Kontakta en barnmorska om du har frågor eller känner oro över dina besvär.Den här texten finns också på och
Första tecknen på graviditet Ett tydligt tecken på graviditet är att du inte får någon, Det här är fler exempel på vanliga symtom:
Brösten ömmar och spänner. Du och kanske kräks, särskilt på morgonen. Du får mindre eller mer matlust. Du känner dig trött. Du är känslig för vissa lukter. Du blir lättare ledsen.
Redan i början av graviditeten känner många att brösten blir ömtåliga och spända. Det är ofta ett av de första tecknen på att du är gravid. För många fortsätter brösten att vara spända och lite ömma under hela graviditeten. Det lagras extra fett i brösten och körtlarna som ska blida mjölk växer.
Fostret, moderkakan och fostervattnet väger. Du får mer blod i kroppen. Brösten växer. Kroppen lagrar på sig fett inför att du ska kunna och orka ta hand om barnet.
Du som har varit gravid tidigare kan uppleva att magen blir större snabbare. Flytningar från underlivet Det är vanligt att ha mer när du är gravid. Det beror på ändrade hormoner i kroppen. Oftast är flytningarna vitaktiga och har ingen speciell lukt. Kontakta en om du får besvär med klåda eller illaluktande flytningar.
- Det kan vara tecken på en infektion.
- En del blir lättare förkylda under graviditeten.
- Det beror på att immunförsvaret förändras under graviditeten.
- Det är för att kroppen inte ska försöka stöta bort fostret.
- Det är mycket vanligt att vara trött under graviditeten, särskilt i början och i slutet.
- Det kan vara jobbigt att vara så trött.
Men tröttheten är kroppens sätt att tala om att du behöver ta det lugnare och sova mer. När du är gravid känner du av magen på ett annat sätt. Det kan spänna och sträcka och göra lite ont. Det kan vara svårt att veta orsaken. Det kan bero på att livmodern växer eller att barnet rör mycket på sig.
Visa hela svaret
Contents
Hur känns brösten i början av graviditet?
Bröstens förändring under graviditeten Förändringar i brösten börjar redan tidigt under graviditeten, mjölkgångarna växer till och alveolerna ökar, tillväxten av bindväv och körtelvävnad ökar, råmjölk bildas och bröstets anatomi förändras. Amningen påverkar ytterst lite hur brösten kommer se ut i framtiden.
- Förändringar i brösten börjar redan tidigt under graviditeten Redan tidigt under graviditeten sker betydande förändringar av brösten.
- Brösten blir större och de kan ömma och klia när huden spänns.
- Bristningar kan uppstå i huden.
- Blodflödet ökar till nästan det dubbla och blodkärl framträder tydligt under huden på brösten.
Även bröstvårtan och vårtgården förändras och ökar i storlek och blir brunpigmenterade. De små knottrorna på vårtgården, Montgomerys körtlar, blir tydligare. De utsöndrar talg som håller vårta och vårtgård smidig och motverkar bakterietillväxt. Doften från sekretet triggar barnets instinkt att söka bröstvårtan (1).
- Tillväxten av bindväv och körtelvävnad ökar.
- Örtelvävnaden fördubblas i de ammade brösten (2).
- Mjölkgångarna växer till och de mjölkbildande alveolerna ökar.
- Den stora förändringen av brösten sker under graviditeten medan amningen påverkar ytterst lite hur brösten kommer att se ut i framtiden.
- Mjölkkörtlarna består av ett stort antal alveoler som sitter samman som klasar.
Runt varje alveol finns ett nätverk av muskelceller som drar sig samman när de påverkas av hormonet oxytocin. Det leder till att mjölken pressas ut i mjölkgångarna. I mjölkgångarna finns också fina muskelceller som genom att dra ihop sig transporterar mjölken ut mot bröstvårtan.
- Ungefär från mitten av graviditeten bildas,
- En del kvinnor läcker råmjölk under graviditeten, andra inte.
- Det har ingen betydelse för mjölkbildningen framöver.
- Bröstens storlek har inte heller någon betydelse för mjölkbildningen.
- Förbättrad ultraljudsteknik de senaste decennierna har gjort att det mjölkproducerande bröstets anatomi har ändrats från tidigare.
Man har bland annat sett att (3):
Mjölkgångarna förgrenar sig nära bröstvårtan. Antalet mjölkgångar som mynnar ut i bröstvårtan varierar mellan 4 till 18 stycken. Mjölkgångssystemet har inte ett symmetriskt radiellt mönster, som ibland ses på illustrationer. De tidigare beskrivna mjölksjöarna existerar inte. Mjölkgångarna vidgas vid högt tryck och återgår till normal storlek när trycket avtar. Körtelvävnaden finns nära bröstvårtan.65 procent av körtelvävnaden finns inom en radie på 30 millimeter från bröstvårtans bas. Det finns minimalt med underhudsfett vid bröstvårtans bas.
Brösten består av körtelvävnad, fettvävnad, bindväv, lymfkärl, blodkärl och nerver. Under puberteten stimuleras bröstutvecklingen av könshormoner som bland annat innebär att mjölkgångarna förlängs och förgrenar sig och att små hålrum, alveoler, bildas.
Visa hela svaret
Hur tidigt kan man få ont i bröstet vid graviditet?
Bröstförändringar under den första trimestern – Många kvinnor upplever bröstförändringar under tidig graviditet – faktum är att det ofta är första tecknet på att du är gravid. Svallande hormoner och förändringar i bröstens struktur gör att dina bröstvårtor och bröst kan vara känsliga och ömma så tidigt som i tredje eller fjärde veckan.
Vissa blivande mammor har ömma bröst under hela graviditeten och fram till förlossningen, men hos de flesta minskar ömheten efter den första trimestern. – Brösttillväxten vid graviditet kan vara snabb under de första veckorna eller så kan bröststorleken öka gradvis, förklarar doktor Jacqueline Kent, ledande amningsforskare vid University of Western Australia.
Alla kvinnor är olika. Dina bröst kanske inte växer mycket förrän strax före – eller till och med efter – förlossningen. Men om du undrar hur mycket brösten växer totalt under graviditeten, så är det i allmänhet så att de blir upp till en och en halv gång större än vad de var innan du blev gravid när din mjölk börjar att rinna till,1 När dina vanliga BH:ar känns för tajta – vanligtvis runt vecka 12 – är det dags att köpa en mamma-BH,
Visa hela svaret
När ska man känna igenom brösten?
Så undersöker du brösten själv Det är vanligt att brösten har ojämnheter och är olika stora. Du lär dig hur de brukar kännas och se ut om du undersöker brösten regelbundet. Då är det lättare att upptäcka förändringar som du kan behöva söka vård för. Hur undersöker jag brösten? Se till att bli undersökt om bröstet eller bröstvårtan har ändrad färg, form eller någon annan förändring, till exempel:
En ny knöl. En ny indragning eller grop. En del av bröstet har hudporer som har blivit mer synliga än på övriga bröstet. Bröstet har blivit rött eller har ett sår som inte läker. Det kommer vätska ur bröstvårtan. Vätskan är brun, blodig eller klar.
Du kan vänta med att kontakta vården om du känner en ny knöl före mens. Känn efter igen när mensen är över och kontakta vården om knölen är kvar. Kontakta en eller den särskilda bröstmottagning som kan finnas på sjukhuset. Där kan det gå att få en besökstid utan,
Många vårdcentraler och mottagningar kan du kontakta genom att, Ring telefonnummer 1177 om du vill ha, Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Vad kan en förändring bero på? En ny eller annan förändring kan ha många orsaker. Det är bara en läkare som utreder en förändring som kan avgöra om den är godartad eller om det är,
Det är därför du ska söka vård. Behöver jag undersöka brösten om jag undersöks med mammografi? Ja, undersök brösten själv även om du ser till att bli undersökt varje gång du kallas till, De båda metoderna kompletterar varandra. Mammografi kan upptäcka cancer som inte går att känna med fingrarna men kan ibland missa en ny knöl som du själv kan upptäcka.
- Hur ofta ska jag undersöka brösten själv? Undersök brösten en gång i månaden på en dag som du bestämmer.
- För dig som har mens kan det vara lättast varje gång mensen är över.
- Då är brösten mjuka.
- Första gången du känner igenom brösten är det för att lära dig hur de brukar kännas.
- Då har du något att jämföra med i fortsättningen.
Susanna Schultz, 1177.se, nationella redaktionen Cecilia Evestedt, kontaktsjuksköterska, Bröstcentrum Capio S:t Görans sjukhus, Stockholm Elisabeth Göransson, kontaktsjuksköterska, Bröstcentrum Capio S:t Görans sjukhus, Stockholm Jenny Hallström, 1177.se, nationella redaktionen Louise Engström, 1177.se, nationella redaktionen Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen efter prostatacancer.
- Det finns flera typer av bröstcancer.
- De behandlas olika.
- Det går oftast att blir av med bröstcancer om sjukdomen upptäcks tidigt.
- En knöl i bröstet kan bero på många saker som är ofarliga.
- Men ibland kan en knöl vara cancer.
- Därför ska du alltid låta en läkare undersöka en ny knöl.
- Risken för cancer är högre ju äldre du är.
: Så undersöker du brösten själv
Visa hela svaret
När börjar man kolla brösten?
Mammografi Mammografi innebär att brösten röntgas med en speciell teknik. Det är en av flera undersökningar som görs om du har besvär i brösten. Mammografi används också för att hitta bröstcancer tidigt vid de regelbundna undersökningar du kallas till om du är 40-74 år. 
Du får lägga ett bröst i taget mot en skiva. Skivan omvandlar röntgenstrålen till en bild. Röntgensjuksköterskan pressar ditt bröst så mycket det går mot skivan för att bilderna ska bli så tydliga som möjligt. Den här texten finns även på samt, Regelbundna undersökningar när du är 40-74 år Du kallas regelbundet till en undersökning med mammografi om du är och mellan 40 och 74 år.
Det kallas screening när många människor undersöks regelbundet på samma sätt. Syftet med de regelbundna undersökningarna är att hitta innan sjukdomen hunnit ge några symtom. Bröstcancer är en av de av de vanligaste cancerformerna. Risken för bröstcancer ökar med åldern. Det finns goda möjligheter att bli frisk om cancertumören upptäcks tidigt.
Regelbundna undersökningar – så går det till Du kan stå eller sitta när du undersöks med mammografi. Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt. Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt.
Visa hela svaret
Hur länge har man ont i brösten innan mens?
Möjliga orsaker – Bröstvårtorna är ett känsligt område hos både män och kvinnor. Det finns många anledningar till ömma bröstvårtor som är ofarliga. Kvinnor kan få ont i bröstet och bröstvårtor i samband med att brösten växer till exempel vid pubertet eller under en graviditet.
Det kan också göra ont i bröstvårtorna innan mens och vid ägglossning. Även kvinnor som har nått klimakteriet kan känna att det gör ont i brösten och bröstkorgen. Alla dessa tillstånd beror på hormonella förändringar i kroppen och är helt normalt. Vissa kan få skavsår på bröstvårtorna vid träning såsom löpning och skidåkning.
Det orsakas av friktion av till exempel blöta klädesplagg eller material av bomull som skaver mot huden. Du kan då få ömma, såriga och blödande bröstvårtor. Det kan du förebygga genom att använda tajta klädesplagg eller skydda bröstvårtorna med särskilda plåster.
Visa hela svaret
