Fortsätt till innehållet Smärta vid graviditet och efter förlossning Att få ont i kroppen under en graviditet eller efter förlossningen är vanligt och något som naprapaterna på Naprapatiska Institutet är vana vid att behandla. Hela kroppen påverkas av en graviditet och många får ont i till exempel bäckenet, nacken, ryggen, knäna och fötterna.
- Smärta i höftregionen och ländryggen är de vanligaste graviditetsbesvären vi behandlar.
- Det händer otroligt mycket i kroppen vid en graviditet.
- Tyngdpunkten förändras, bålstödet försämras och magmusklerna töjs ut och delar på sig.
- Dessutom gör hormoner så att lederna blir mer rörliga, vilket kan leda till foglossning.
Då kan vi hjälpa till med smärtlindring och träning, säger Tova Bergmark på Naprapatiska Institutet Östermalm och Maja Armandt på Naprapatiska Institutet Vasastan. De är certifierade MammaMage-tränare och har gått en rad extrautbildningar för att kunna behandla mammor och blivande mödrar på bästa sätt.
Visa hela svaret
Varför har jag ont i mina knän?
Varför får jag ont i knät? Fråga: Jag har så ont i knät eller knäskålen och kan inte stödja på det. Ibland kan jag få plötslig smärta i knät när jag går i trappor, andra gånger gör det ont i knät när jag böjer det eller när jag sitter på huk. Vad kan detta bero på? Knäleden består av många delar såsom skelett, muskler, senor, ligament och menisker.
Visa hela svaret
Kan män få artros som ung?
Vem som helst kan drabbas – Vilken vuxen individ som helst kan drabbas av artros, precis som vem som helst kan drabbas av andra folksjukdomar, som diabetes och hjärt–kärlsjukdom. Artros debuterar oftast i medelåldern eller senare, men speciellt efter ledskada i unga år kan sjukdomen debutera redan i 20-årsåldern och vara långt gången i 30–40-årsåldern.
- I yngre åldrar är incidensen av knäledsartros högre hos män än hos kvinnor, troligen på grund av menisk- och korsbandsskada vid idrott.
- Efter menopaus ökar incidensen kraftigt hos kvinnor,
- Vad det beror på vet vi inte, men hormonella faktorer kan ha betydelse,Vanligen är artros en långsamt progredierande sjukdom, över flera årtionden, men den kan också förlöpa snabbare när väl en biomekaniskt ogynnsam situation uppstått.
De flesta med artros lever och dör med sin sjukdom, utan behov av ledplastik. Huruvida artros är associerad med ökad dödlighet är inte fastställt. Sannolikt innebär ledsmärta nedsatt rörlighet, som leder till stillasittande, ökad risk för följdsjukdomar som övervikt, diabetes och hjärt–kärlsjukdom (se artikel av Turkiewicz et al i detta temanummer), vilka i sin tur är associerade med ökad dödlighet,
Visa hela svaret
Hur man stretchar knät?
Lägg upp benet på en stol eller ett bord med cirka 10 graders vinkel i knäleden. Stå med tårna rakt fram på det andra benet och fäll framåt med rak rygg tills det töjer på lårets baksida. Håll kvar i 15 sekunder och upprepa 3 gånger. Jämför rörligheten med den friska sidan.
Visa hela svaret
Är det bra att gå i trappor vid knäartros?
“Du måste stärka dina benmuskler” heter det ofta när det gäller personer med artros, som uppmanas att styrketräna och gå på långa promenader. Men den sortens träning är inte vad de i första hand behöver, menar Eva Ageberg, docent i sjukgymnastik. – Om en person haltar när hon går för att knäet ska göra mindre ont, så hjälper det ju inte att promenera.
Det befäster bara ett felaktigt rörelsemönster och minskar inte smärtan på sikt, säger hon. Eva Ageberg är docent i sjukgymnastik och intresserar sig för något som kallas neuromuskulär träning. Den syftar till att patienten ska “återinlära” de signaler mellan hjärna, led och muskler som störts vid en knäskada eller artros.
Träningen börjar med vardagliga funktioner som att gå i trappor eller resa sig från en stol. Det är enkla rörelser för den som har friska ben, men inte för den som har värk i lederna. – Om man har ont, så fungerar inte hjärnans nervsignaler till musklerna inför en rörelse på ett normalt sätt.
De system som gör att man “vet var man har sin kropp” fungerar inte heller som de ska. Därför kanske man inte märker om man till exempel har knäet i en ofördelaktig vinkel när man rör sig, förklarar Eva Ageberg. Vid neuromuskulär träning delas rörelserna upp i små bitar. Att gå består exempelvis av tre delar: först sätter man ner hälen, sen står man på ena benet, sedan skjuter man ifrån.
De tre faserna tränas först var för sig, och sätts sedan ihop till ett flöde när patienten fått alla tre att fungera. – I början måste patienten tänka på varje rörelse. Det är precis som när man börjar med en ny sport. Den som är nybörjare på golf eller Telemarksskidor är ju också hela tiden medveten om sina rörelser.
- Men med träning går det så småningom automatiskt, säger Eva Ageberg.
- Vid den neuromuskulära träningen anpassas övningarna efter individen och skadan, och träningen blir gradvis intensivare.
- Dessa principer är desamma för unga, korsbandsskadade idrottare och för äldre människor med knäartros.
- Besvären är mycket lika vid dessa båda tillstånd: personen tycker att leden känns instabil, och den neuromuskulära funktionen, hållningen och kroppsuppfattningen försämras.
Ett annat samband är att det ena tillståndet ofta leder till det andra. Hälften av alla unga människor som skadat knäna får artros omkring ett årtionde senare. – Därför är det så viktigt att träna på rätt sätt även om man är ung och ännu inte har artros, säger Eva Ageberg.
Med “rätt sätt” menar hon då inte styrketräning. Att genom sådan träning stärka isolerade muskler kan i värsta fall vara direkt negativt för leden. Styrketräning och allmän motion bör i stället komma som ett andra steg, när patienten lärt sig att röra sig optimalt utan felbelastningar. Att neuromuskulär träning fungerar på unga och medelålders personer med knäskador har visats i studier gjorda av både lundagruppen och andra grupper.
Den är också bra för äldre med artros, visar en studie som Eva Ageberg gjort av patienter mellan 60 och 77 år. Patienterna stod i kö för en ny knä- eller höftled på grund av artros, och träningen var till för att förbättra deras fysiska form inför operationen.
Fast dessa patienter alltså hade stora besvär med sina knän eller höfter, så kunde de genomföra träningen och förbättra sin funktion utan att få mer ont än tidigare. Eva Agebergs forskargrupp har publicerat sitt neuromuskulära träningsprogram, som kallas NEMEX, för fri användning. Andra forskare använder nu träningsprogrammet för att jämför det med rutinbehandlingen av artrospatienter.
Ingela Björk Artrosforskare går samman i nätverk Stark MR-kamera hopp för tidig upptäckt av artros
Visa hela svaret
Vad ska man inte göra vid knäartros?
Artros behandlas bäst med fysisk aktivitet – Den som har artros kan göra mycket själv för att förbättra sin hälsa. Man behöver inte tiga och lida längre. Man ska fortsätta att vara aktiv men anpassa sina aktiviteter så att man klarar av dem. Att sätta sig på sofflocket är det sämsta man kan göra.
Visa hela svaret
Kan artros i knä komma plötsligt?
Symtom på artros – fingrar – Fingerledsartros kännetecknas av att fingerlederna blir knotiga, stelare och ömma. Greppförmågan och styrkan i handen kan bli nedsatt. Nedre delen av tummen, tumbasen, är en led som ofta drabbas. Artros i fingrarna är särskilt vanligt hos kvinnor, och det finns en hög grad av ärftlighet.
- Vid artros i knäleder är det vanligt att få stelhet, smärta och att leden svullnar.
- Nät kan göra ont när du går, och besvären kan uppstå ganska plötsligt utan någon tydlig orsak.
- Vid svårare artros i knäna kan du få värk även när du sitter stilla eller under natten.
- Om brosken i knäleden blir försvagat på knäledens insida kan du bli hjulbent, vilket ger en sned belastning och ökande besvär.
Knäledsartros kallas inom vården för gonartros. Risken att drabbas av knäledsartros ökar om du har svaga muskler i benen, om du har skadat knät eller om du är överviktig. Det är vanligt att besvär av artros i knän kommer innan det syns något vid en röntgenundersökning.
Höftledsartros kan ge smärta och försämrad rörlighet. Smärtan kommer ofta när du skall börja gå, blir mindre intensiv efter några sekunder och blir sen värre igen efter att du gått en stund. Det vanligaste är att smärtan sitter i ljumsken, men kan även kännas utåt höften. Smärtan kan stråla ner mot knät.
Artros i höften gör det svårt att sitta med benen i kors och att ta på sig strumpor och skor. När artrosen förvärras gör den även ont i vila och under natten. Inom vården kallas artros i höftleden för coxartros. Livsstilsförändringar är en av de bästa åtgärderna för att få bukt med artros, särskilt vid artros i knän och höfter.
Om du är överviktig är viktminskning en av de viktigaste åtgärderna vid artros i knän och höfter. Även en liten minskning av vikten hjälper. Fysisk aktivitet och träning ger rörliga leder, starka muskler och minskad smärta. Lite smärta i samband med träning är inte farligt, men du bör inte träna hårdare än att lite ökad smärta och svullnad har återgått till samma nivå som innan på 24 timmar. Fysisk träning ger inte förvärrad artros. Tänk på att det tar två till tre månader av kontinuerlig träning tre gånger i veckan innan du ser resultat. På vissa orter finns en så kallad artrosskola där personer med besvär i höfter, knän eller händer får hjälp med information om sjukdomen samt träning. Hos Doktor.se arbetar fysioterapeuter som kan ge dig ett personligt anpassat träningsprogram. Träning vid artros kan enkelt utföras hemma. Använd hjälpmedel som kan göra vardagen lättare. Vid artros i händerna finns hjälpmedel för att öppna förpackningar och hålla i saker. Likaså finns olika stödförband och bandage för flera utsatta leder som kan underlätta vid träning.
Det finns ingen behandling som kan stoppa eller bota utvecklingen av artros. Behandlingen anpassas beroende på vilken led som är drabbad men omfattar ofta livsstilsförändringar i form av viktnedgång och träning, samt läkemedel som dämpar smärta och inflammation.
- Vid svår artros i knän och höfter som inte blivit bättre av livsstilsförändringar kan det bli aktuellt med operation.
- Beroende på ålder, var artrosen sitter och hur omfattande skadorna är finns olika sorters kirurgiska ingrepp.
- Det kan handla om att justera benytornas position i förhållande till varandra eller mer omfattande ingrepp där den skadade leden ersätts av en protes, det vill säga en ny konstgjord led.
Du bör söka vård om du får ledvärk eller svullna leder som inte går över.
Visa hela svaret
Kan man träna om man har ont i knät?
Sammanfattning – ont i knät / knäsmärta övningar – Att uppleva knäsmärta är en vanlig åkomma som drabbar över 18 miljoner vuxna varje år, Att utföra stretchövningar som riktar sig mot musklerna som stödjer dina knän kan hjälpa till att lindra smärta, förbättra rörelseomfång och flexibilitet samt minska risken för framtida skador.
- Har du någon typ av ledvärk så är det bäst att prata med din naprapat eller kiropraktor innan du påbörjar ett träningsprogram.
- De kan hjälpa dig att välja de övningar som är säkrast och mest effektiva för dig.
- De kan också rekommendera alternativa övningar baserat på din knäsmärta och den bakomliggande orsaken.
Läs gärna om knäskador här. Länkar:
- Löparknä
- Korsbandsskada
- Hopparknä
- Schlatterknä
- Ont insidan av knät
Boka tid hos oss på Idrottsskadeexperten på följande ställen:
Visa hela svaret
Hur vet man att menisken är trasig?
Blir skörare med åren – Brosket och meniskerna blir skörare med åldern. Efter fyrtioårsåldern ökar risken att skada meniskerna även i samband med mindre olyckor, som när du till exempel råkar trampa snett. Förändringarna i menisken liknar de vid, och beror på att brosket blvit skörare.
- Knät låser sig, alltså fastnar i ett läge som inte går att ändra.
- Knät gör ont när du sitter på huk eller vrider det.
- Knät svullnar.
När och var ska jag söka vård? Många meniskskador läker av sig själv utan att man behöver söka vård. Kontakta en om du tror att du har en meniskskada och besvären inte minskar under de närmaste dagarna. Många mottagningar kan du kontakta genom att,
Visa hela svaret
Hur lång tid tar det för ett knä att läka?
Knäskålsbrott
- Du är här:
Knäskålen är tålig för de flesta slag och stötar. Men den kan spricka eller gå sönder i flera bitar om du till exempel faller med böjda knän mot ett hårt underlag, eller om du är med om en bilolycka. Knäskålen brukar läka helt efter behandling om den inte är alltför skadad.
- Du får mycket ont.
- Du får snabbt en svullnad på framsidan av knäskålen.
- Du får svårt att stödja på benet.
När och var ska jag söka vård? Kontakta genast en eller en om du tror att du har ett brott på knäskålen. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha och hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att,
- Läkaren känner på knät för att ta reda på vilken typ av skada du har fått.
- Du kan behöva genomgå en,
- Här visas tre varianter av knäskålsbrott från vänster till höger: lodrät spricka, tvärgående spricka och spricka i flera bitar.
- Du behöver varken få om sprickan på knäskålen är uppifrån och ner.
- Du får stödja på benet och röra knät.
Det är bra att undvika kraftig belastning som att hoppa eller springa under fyra till sex veckor efter att du har fått skadan. Du kan behöva gå med kryckor under de första veckorna. Du kan få gå med en skena i tre till sex veckor eller bli gipsad om du har en tvärgående spricka eller flera sprickor.
Visa hela svaret
