Graviditetsillamående Det är vanligt att må illa när man är gravid. Det är också vanligt att kräkas. Även om det är jobbigt att må illa och kräkas är det inte skadligt, vare sig för dig som är gravid eller för fostret. Fostret får ändå den näring det behöver. 
Det kan hjälpa att äta lite, men ofta. Till mellanmål kan det vara bra att äta något med kolhydrater. Några få kräks så mycket att det kallas extremt graviditetsillamående eller hyperemesis gravidarum. Du kan behöva vård på sjukhus om du får extremt graviditetsillamående.
- Den här texten finns också på samt,
- Många är illamående vissa stunder, men en del mår illa hela tiden.
- Det är vanligt att illamåendet blir värre av vissa lukter.
- Det är även vanligt att kräkas, men illamåendet när du är gravid skiljer sig från en vanlig,
- När och var ska jag söka vård? De allra flesta som får gravidillamående behöver inte söka vård.
Besvären brukar gå över av sig själv. Kontakta en, en eller en så snart det går om du inte får behålla någon mat eller går ner i vikt. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills mottagningen eller vårdcentralen öppnar. Många mottagningar kan du kontakta genom att,
Ta det lugnt och undvik stress. Ät något innan du stiger upp efter att du har sovit. Drick ordentligt med vätska, särskilt om du kräks ofta. Drick inte bara i samband med mat. Ät kokt mat utan starka kryddor. Ät lite men ofta. Undvik alltför fet mat. Ät något med kolhydrater till mellanmål, till exempel frukt eller smörgås.
Det finns inget läkemedel speciellt för graviditetsillamående, men det finns läkemedel som kan hjälpa. En del mår till exempel bättre av läkemedel mot åksjuka. När du är gravid ska du alltid vara försiktig med läkemedel. Prata med en läkare, barnmorska eller apotekspersonal.
- Här kan du läsa mer om,
- En del mår bättre av,
- Vid extremt graviditetsillamående kan du behöva vård på sjukhus.
- Du kan få näringslösning via dropp.
- Illamåendet brukar komma i början av graviditeten och för många går det över.
- Oftast går det över någon gång runt graviditetsvecka 20.
- Det är hormoner som gör att många gravida blir illamående.
Hur mycket hormonerna påverkar är olika från person till person. Det är vanligt med illamående om man väntar mer än ett barn. Andra saker kan också påverka illamåendet. Du mår ofta sämre om du är trött, stressad eller tom i magen. Det finns också andra komplikationer under graviditeten som kan ge illamående och kräkningar, till exempel,
- Extremt graviditetsillamående Några få gravida får extremt graviditetsillamående.
- Det kan också kallas hyperemesis gravidarum.
- Vid extremt graviditetsillamående är du mycket illamående, ofta hela dagen.
- Du kan kräkas så mycket att du blir uttorkad.
- Det kan vara svårt att få i sig mat och dryck och du kan gå ner i vikt.
Då kan du behöva sjukhusvård och få näringslösning via dropp. Det extrema illamåendet brukar bli bättre med tiden. Ofta lättar besvären runt graviditetsvecka 20. Men några mår illa hela graviditeten. Illamåendet och kräkningarna påverkar inte barnet negativt, men det kan vara väldigt jobbigt för dig som är gravid.
- För en del kan besvären göra så att graviditeten känns som en plåga.
- Det kan kännas bättre att prata med någon om besvären, till exempel en barnmorska.
- Att vara närstående till någon med graviditetsillamående Som närstående kan du känna dig maktlös.
- Det kan vara svårt att förstå hur graviditetsillamående känns och hur det fungerar, vad som hjälper och inte.
Prata med den som är gravid och se vad du kan göra för att hjälpa till. Kristin Rohman, 1177.se, nationella redaktionen Anne-Charlotte Jonsson, samordningsbarnmorska, Mödrahälsovårdsenheten, Stockholm Emmali Anséus, 1177.se, nationella redaktionen : Graviditetsillamående
Visa hela svaret
Contents
Vilken vecka mår man mest illa gravid?
Lätt illamående i början av graviditeten är normalt och så många som 80 procent av alla gravida kvinnor lider av det. Kräkningar förekommer hos hälften av alla kvinnor i början av graviditeten. För de flesta börjar illamåendet och kräkningarna i 4:e–7:e graviditetsveckan, för vissa tidigare, men för alla i regel före 9:e graviditetsveckan. Ofta blir också lukt- och smaksinnet känsligare. Symtomen är vanligen starkast på morgonen, men illamående kan förekomma vilken tid som helst på dygnet eller hela tiden.
Det har inte gått att visa på någon tydlig orsak till graviditetsillamående. Det antas att förklaringen ligger i bl.a. hormonella skäl. Halten av graviditetshormonet beta-hCG, som produceras av moderkakan, har ändå inget direkt samband med hur svårt illamåendet är. Men illamåendet kan vara svårare t.ex.
vid tvillinggraviditet där halten av beta-hCG är högre än vanligt. I vanliga fall går illamåendet över fram till den 16:e veckan. Graviditetsillamående och kräkningar orsakar inte missfall, ökar inte risken för en för tidig förlossning och gör inte heller att fostret växer långsammare.
- Endast ungefär en kvinna på hundra lider av svårt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum).
- Räkningarna är då häftiga och täta.
- Illamåendet och kräkningar orsakar mycket sällan problem för själva graviditeten.
- Svårt graviditetsillamående fortsätter i regel klart längre än den första tredjedelen (12:e–13:e veckan).
Små mellanmål ofta under dagen kan hjälpa mot illamåendet. Att äta och dricka tillräckligt är viktigt trots illamåendet. Det finns ingen direkt läkemedelsbehandling mot graviditetsillamående, utan det går att lindra genom livsstil och diet. Det lönar sig att minska på hobbyer som orsakar psykisk stress och vila mer.
Svårt graviditetsillamående
Varför illamående varje dag?
Illamående kan bero på exempelvis magsjuka, matförgiftning, migrän, IBS, covid-19, åksjuka, magsår, magkatarr eller graviditet. Illamående går i de flesta fall över av sig själv, men kan ibland vara ett symtom på något mer allvarligt som måste utredas och behandlas.
Visa hela svaret
Varför mår jag illa så ofta?
Varför blir man illamående? – Åksjuka, graviditet, matförgiftning, vinterkräksjuka, migrän, sjösjuka eller flygsjuka, stress och oro, biverkan till något läkemedel. Även sjukdomar i buken, liksom sjukdomar i hjärna, hjärta och lungor kan orsaka kräkningar.
- Hos barn kan också diabetes orsaka diarréer och kräkningar.
- Anledningarna till illamående kan vara många, i de flesta fall är det tillfälligt och går i regel över fort.
- En vanlig magsjuka brukar komma överraskande snabbt och gå över inom ett par dagar.
- Är du orolig och inte förstår vad det är som orsakar ditt illamående bör du dock uppsöka läkare.
Illamående och kräkningar styrs via kräkningscentrum i hjärnan. När det aktiveras brukar salivproduktionen öka och vi mår illa. Trycket i magen stiger och den övre magmunnen och matstrupen utvidgas varpå innehållet i magsäcken pressas ut och vi kräks. Det är till exempel vanligt att bli illamående vid gungande rörelser när balansorganen i innerörat retas, till exempel vid bil- och båtresor, och vissa är känsligare för detta än andra.
Visa hela svaret
När avtar symptom gravid?
Behandling och läkemedel – Om missfallet pågår får du fyra tabletter Cytotec att ta vaginalt alternativt vid riklig blödning istället ta två tabletter under tungan. Vid utebliven/sparsam blödning efter tre timmar tar du ytterligare två tabletter Cytotec att svälja eller lägga under tungan.
- Vid uteblivet missfall får du först en tablett Mifegyne som du sväljer på sjukhuset.
- Efter 24-48 timmar lägger du in fyra tabletter Cytotec vaginalt, hemma.
- Har du inte börjat blöda efter tre timmar tar du ytterligare två tabletter Cytotec att svälja eller lägga under tungan.
- Vid behov kan du ta receptfri smärtstillande medicin.
Det är bra att röra på sig, ta en promenad och använda värmedyna som kompletterande smärtlindring. Undvik att bara ligga stilla. Vanligen inom 1-6 timmar drar livmodern ihop sig och framkallar en menstruationsliknande blödning med inslag av klumpar. Du kan bli illamående.
- Ofta känns det bättre om du försöker äta eller dricka lite.
- När blödningen kommit igång ordentligt brukar den akuta smärtan och illamåendet avta.
- Frossa och diarré kan förekomma som biverkan av Cytotec.
- Det är normalt att blöda upp till en månad eller längre.
- Din mens kommer vanligen tillbaka efter cirka 4-6 veckor.
Den kan då vara rikligare än vanligt.
Visa hela svaret
Varför blir man illamående när man är gravid?
Gravid och illamående | Kronans Apotek Är du gravid och mår illa? Du är inte ensam. Det är vanligt att må illa under graviditeten. Men hur man mår är väldigt olika från person till person. Ofta känner man sig illamående redan de första veckorna i graviditeten.
Visa hela svaret
Kan inte äta utan att må illa?
Då bör du söka vård – Kontakta sjukvården om du får nedsatt aptit, sväljningssvårigheter, illamående eller viktnedgång. Du bör också uppsöka vård om du misstänker att du har ätstörningar. Sök vård akut om du har blod i avföringen eller kaffesumpsliknande kräkningar.
Visa hela svaret
Kan inte äta något gravid?
Bra mat när du är gravid När du är gravid behöver din kropp extra näring, vitaminer och mineraler. Du kan äta det mesta och det är bra att äta varierat. Mat som innehåller mycket näring är till exempel fullkornsprodukter, gröna bladgrönsaker, rotfrukter, bönor, fet fisk, ägg, mejeriprodukter, frukt, frön och nötter.
Du kan behöva tillskott av folsyra och järn. Du behöver inte äta för två Det är lätt att tro att du behöver äta för två när du är gravid, men så är det inte. Hur mycket extra mat som behövs beror på vad du vägde innan du blev gravid och hur viktökningen under graviditeten ser ut. Barnmorskan på barnmorskemottagningen eller en dietist kan ge råd om hur mycket som är lagom för dig.
Tänk på att det inte bara är energi du behöver mer av utan framför allt näring. Har du funderingar kring din livsstil eller är orolig för att du går upp mycket i vikt eller inte går upp tillräckligt, kan du tala med din barnmorska. Det är bra att berätta om du tidigare haft en för att få stöd under graviditeten.
I början av din graviditet behöver du inte oroa dig för att du får i dig för lite näring. Om besvären däremot håller i sig under längre tid bör du rådgöra med din barnmorska. Riktlinjer för varje trimester Graviditeten kan delas in i tre delar, eller trimestrar. För varje trimester ökar behovet av energi och näring.
Alla upplever graviditeten på olika sätt. Hur du mår kan ändras under graviditetens gång. En del är hungrigare i början, andra i slutet. Vissa mår så illa att de knappt får i sig något alls, medan någon annan bara är sugen på en enda sak under en period.
Första trimestern, alltså under de första 12 veckorna, behövs nästan inget extra alls. En frukt per dag täcker det ökade behovet.
Andra trimestern, mellan vecka 13 och 27, behövs lite mer, till exempel en frukt, en smörgås och ett glas mjölk eller osötad vitaminberikad havre- eller sojadryck extra varje dag.
Tredje och sista trimestern behövs ännu lite mer, motsvarande två mellanmål och en frukt extra varje dag. Ett bra mellanmål kan vara en smörgås med pålägg och ett glas mjölk, yoghurt eller vitaminberikad havre- eller sojadryck eller liknande. Det kan också vara en tallrik gröt eller müsli med bär eller frukt och mjölk eller berikad havre- eller sojadryck.
När du är gravid kanske du funderar lite extra över det du äter och undrar om maten innehåller allt som fostret behöver. Det kan vara bra att veta vad du behöver vara extra uppmärksam på.
Visa hela svaret
I vilken vecka går man in i andra trimestern?
Gravid i vecka 2 
I vecka 2 har det egentligen inte börjat någon graviditet än. En graviditet räknas från mensens första dag, alltså den mens du har innan befruktningen. Så räknar man för att det är svårt att veta exakt när befruktningen sker. Men förmodligen sker befruktningen mot slutet av denna veckan.
- Vid IVF-behandling finns det andra sätt att räkna när graviditeten börjat.
- Längre fram i graviditeten kan barnmorskan eller läkaren kontrollera beräknat födelsedatum med hjälp av,
- Graviditeten delas in i tre delar.
- Varje del kallas en trimester.
- Den första trimestern pågår från att graviditeten börjar till och med vecka 14 (13 hela veckor + 6 dagar).
Den andra är mellan vecka 15 (14 hela veckor + 0 dagar) och vecka 28 (27 hela veckor + 6 dagar). Den tredje är från vecka 29 (28 hela veckor + 0 dagar) fram till att barnet föds. Mens är en blödning från livmodern. Ungefär 14 dagar efter mensen brukar man få ägglossning.
Då finns det möjlighet till graviditet. Det måste det finnas ett moget ägg i äggledaren för att det ska bli en befruktning. Där måste också finnas spermier. Ägget befruktas av spermien i äggledaren. Ibland blir det ingen graviditet när man försöker att befrukta ett ägg med spermier. Det kan bero på olika saker.
Det är vanligt med barnlöshet och det kan finnas hjälp att få. Kristin Rohman, 1177.se, nationella redaktionen Anne-Charlotte Jonsson, samordningsbarnmorska, Mödrahälsovårdsenheten, Stockholm Caroline Lilliecreutz, specialist i obstetrik och gynekologi, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Lotta Persson, illustratör, Göteborg Ove Nilsson, läkare, professor emeritus i anatomi, Uppsala universitet.
Visa hela svaret
Varför Magband gravid?
Magband i mjuk viskostrikå som ger en bekväm känsla över magen samt döljer glipan mellan tröja och byxor.
Visa hela svaret
