Graviditet Från Befruktning Till Förlossning?

En graviditet varar i cirka 40 veckor – En graviditet innebär att ett befruktat ägg börjat utvecklas till ett foster. Det kan vara svårt att veta när en graviditet startar. Det går inte alltid att veta precis när befruktningen skedde. Därför räknas graviditetens början från den senaste mensens första dag.
Visa hela svaret

Hur blir ett barn till från befruktning till förlossning?

När blir det flera barn? – Ibland händer det att det befruktade ägget delar sig så att det bildas två embryon. Då blir det enäggstvillingar. Det händer också att ägget delar sig i tre och det blir enäggstrillingar, men det är mycket ovanligt. Det händer också att två ägg mognar och lossnar samtidigt.

Då kan det bli tvåäggstvillingar, om båda blir befruktade. Det kan bli trillingar, fyrlingar och så vidare om ännu fler ägg befruktas samtidigt. Läs mer om, En del av cellklumpen växer fast i livmoderns vägg. Den delen av cellklumpen utvecklas till en moderkaka. Det är moderkakan som kommer att ge barnet näring i livmodern.

Den andra delen av cellklumpen kallas för embryo. Det är de cellerna som ska bli ett barn. Efter befruktningen fastnar embryot i livmodern och börjar utvecklas till ett foster. Då börjar graviditeten. Fostret kommer sedan att utvecklas till ett barn. Graviditeten kan avslutas med en, ett, eller en,

Här kan du läsa mer om, Moderkakan börjar att bilda ett hormon som kallas HCG. Hormonet ska se till att inte det blivande fostret stöts bort. Hormonet finns bland annat i kisset och i blodet. Det gör att ett test kan visa om det finns en graviditet. Läs mer om, När är det störst chans till befruktning? Det är störst chans till befruktning om du har slidsamlag en viss period.

Perioden börjar vid ägglossning och slutar en dag efter ägglossningen. Det kan vara svårt att veta exakt när ägglossningen sker. Därför brukar man rekommendera slidsamlag två till tre gånger i veckan för de som försöker få till en graviditet. Spermierna kan leva upp till fem dygn och vänta på ägget när det kommer.

Mer än åtta av tio som har regelbundna samlag för att få till en graviditet lyckas inom tolv månader. Ibland blir det ingen graviditet när man genom samlag försöker att befrukta ett ägg med spermier. När man har försökt att få till en befruktning i mer än ett år brukar det kallas för ofrivillig barnlöshet.

Då kan det finnas hjälp och behandling. Läs mer om, Man är bara fertil under en viss tid i livet. Fertil betyder förmåga att fortplanta sig, att det går att få till en befruktning.
Visa hela svaret

I vilken vecka är det vanligast att föda?

Födslar – Varje år föds ungefär 110 000–120 000 barn varje år barn i Sverige. Mellan 1 och 2 procent av dessa är tvillingar, trillingar eller fyrlingar. Drygt 40 procent av alla nyblivna mammor är förstföderskor. De flesta barn föds efter 39 eller 40 fullgångna graviditetsveckor.

• Drygt 5 procent av barnen föds för tidigt (prematura), före 37 fullgångna graviditetsveckor.
• Av dem är det drygt 900 barn som föds före graviditetsvecka 32.
• Nappt 7 procent “går över tiden” och föder barn efter 42 fullgångna graviditetsveckor (tabell 1).
• I Sverige finns idag omkring 40 förlossningskliniker med kompetens för att vårda gravida, födande och nyblivna mammor och deras nyfödda barn.

Omkring 10 procent av alla nyfödda vårdas på en neonatalavdelning, till exempel om barnet är för tidigt fött eller om det behöver extra vård efter förlossningen.
Visa hela svaret

När räknas ett foster som en människa?

Först när fostret är format, ungefär i fjärde–femte graviditetsmånaden, har det blivit en individ med mänskliga rättigheter.
Visa hela svaret

Vilken veckodag föds minst barn?

Helst på en onsdag! | Forskning & Framsteg Sommaren är den mest populära barnalstringstiden, och merparten av alla barn är födda under första halvåret. Allra flest barn föds dock i juli, vilket snarare tyder på höstromantik. När man undersöker vilka datum som barn fick som födelsedag under 2004 toppas listan av mars och april.

Allra flest barn (349 stycken) föddes tisdagen den 30 mars. Den minst populära dagen att föda barn var lördagen den 20 november. Då kom bara 187 barn till världen. På tredje plats från slutet kom den kristna världens mest kända födelsedag, den 24 december, när 194 barn såg dagens ljus. En tydlig trend är att barn företrädelsevis föds i arbetsveckan, och då helst mitt i veckan.

Bland de 100 populäraste dagarna dyker den första och enda lördagen upp på plats 67, den 17 april. Ingen söndag finns med. En förklaring är att allt fler svenska kvinnor föder med planerat kejsarsnitt. Under år 2004 föddes 16,8 procent av alla knappt 100 500 barnen med kejsarsnitt.
Visa hela svaret

Är ett foster medvetande?

Sänker vi abortgränsen ytterligare hamnar vi på ett sluttande plan där aborträtten på sikt undergrävs, skriver filosofiprofessor Torbjörn Tännsjö. En barnläkare har skaffat sig tillgång till sent aborterade foster, som hon försökt rädda livet på, Det rör sig om ett ansvarslöst förfarande som kunde förbigås med tystnad om det inte också satt fingret på en öm punkt.

Hur ska vi förstå den svenska abortlagens stadgande om att livsdugliga foster inte får aborteras, annat än om moderns liv och hälsa står på spel? Vem är livsduglig? Då lagen tillkom tänkte man att ett livsdugligt foster är en varelse som överlever om den får kärlek, omvårdnad, näring och skydd. Då kunde man tänka sig aborter fram till vecka 28.

Sedan dess har neo­natal­vården utvecklats på ett spektakulärt sätt. Det har kommit att påverka tolkningen av abortlagen. Är det rimligt? Två trender kan urskiljas inom neonatalvården, en självklart önskvärd och en mer betänklig. Den önskvärda utvecklingen består i att barn man för­söker rädda kan räddas i allt större utsträckning och till allt bättre liv.

Den betänkliga består i att läkarna söker sig ned i åldrarna då de gör sina heroiska räddningsförsök. Det är då inte säkert att de huvudsakligen gör nytta. Det är helt klart att de ofta gör skada. Och den utvecklingen har också fått en negativ betydelse för synen på sena aborter. I princip finns det ingen undre gräns för den medicinska utvecklingen på det här området.

Man kan till och med tänka sig en framtid då en hel graviditet drivs i en konstgjord livmoder. Några kommer kanske att välja den lösningen. Hur ska vi i så fall se på abortlagens stadgande om att man inte får abortera livsdugliga foster? Ska vi avskaffa aborträtten och erbjuda den som så önskar att få sin graviditet avbruten genom att fostret vårdas i den konstgjorda livmodern fram till en tidpunkt då det i en mera normal mening av ordet är “livs­dugligt”? Inga ytterligare sänkningar av abort­gränsen bör emellertid övervägas.

Så vill vi nog inte ha det. Men då måste vi söka oss till en rimligare tolkning av abortlagen. Gränsen för när abort får utföras bör sättas med hänsyn till fostrets utvecklingsgrad, inte som nu är fallet med hänsyn till vad en allt mer spektakulär intensivvård av för tidigt födda har att erbjuda. Var ska vi då dra gränsen? Hugo Lagercrantz, en auktoritet inom området, brukar ange en gräns vid 24 veckor.

Då kan man anta att fostret börjar utveckla ett medvetande, är hans argument. Då etableras en förbindelse mellan sinnesorgan och hjärnbark hos fostret. Detta duger, tycker jag, som en grov tumregel. Ändå går det att leva med Socialstyrelsens nu­varande tolkning av att ett foster är livsdugligt.

1. Man kan se det som att man upprätthåller en rimlig säkerhetszon.
2. Inga ytterligare sänkningar av abort­gränsen bör emellertid övervägas.
3. Sänker vi gränsen ytterligare hamnar vi på ett sluttande plan där aborträtten på sikt undergrävs.
4. Men vad ska man göra, om graviditeten vid en sen abort ändå misstänks ha oavsiktligt kommit in några dagar i vecka 22? Aborten ska fortsättas.

Ingen ska behöva riskera utdragna lidanden på grund av misslyckade upplivningsförsök, eller grava skador, orsakade av att sjukvården inlett men inte fullföljt en abort. Här hjälper oss tanken att vi har en lagfäst säkerhetszon. Är det fel att alls försöka rädda tidigt födda barn? Det är en svår fråga.

Föds ett önskat barn före vecka 24 kan det nog vara rimligt att i vissa särskilt ömmande fall, om föräldrarna verkligen begär det, och prognosen är hygglig, försöka rädda barnets liv. Men detta bör aldrig ske mot föräldrarnas önskan – vilket ju vore ett brott mot lagen. Och det är ju vad man gör om man försöker “rädda” ett aborterat foster.

Även om utgången kan bli ett friskt barn, så kommer barnet i hälften av fallen att dö. Man drar ut på dess döende och vållar det onödiga plågor. Och i en majoritet av fallen, där man räddar det, kommer man att rädda det till ett liv med funktionshinder, i värsta fall ett liv i plågor som barnet borde fått slippa.
Visa hela svaret

Har ett foster känslor?

Halva graviditeten har gått. Så här långt har alla foster växt ungefär lika mycket varje vecka. Men från och med nu blir det större skillnader mellan olika foster. Fostret väger ungefär 350 gram. Det är ungefär 24 centimeter långt. Det kanske har fått ögonfransar och lite hår på huvudet.

1. Svettkörtlarna blir färdiga nu, men fostret kommer inte att börja svettas förrän efter födseln.
2. Fostret har fått känsel och kan känna smärta.
3. Det kan göra avancerade rörelser som till exempel bakåtkullerbytta.
4. Många gravida kan nu känna att fostret rör sig i magen.
5. Rörelserna kan kännas som fladder eller svepningar.

För andra dröjer det ytterligare innan de känner rörelser. Livmodern växer och magen blir större. Storleken på magen varierar från person till person. Det går inte att jämföra magen på gravida som är i samma vecka. Från och med nu växer magen mer regelbundet.
Visa hela svaret

När kallas fostret barn?

den 26 april Svar på fråga 2005/06:1445 om gränsen mellan foster och barn i svensk lagstiftning Finansminister Pär Nuder Mikael Oscarsson har frågat mig vad jag avser att göra för att anpassa folkbokföringslagen efter Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendation och dra gränsen för när en människa benämns barn vid 22:a graviditetsveckan.

Ett barns födelse ska enligt folkbokföringslagen anmälas till Skatteverket. Med barn avses alla nyfödda som efter födelsen andats eller visat något annat livstecken samt dödfödda som avlidit efter utgången av 28:e havandeskapsveckan. Socialstyrelsen har i en hemställan till regeringen föreslagit att definitionen av barn enligt folkbokföringslagen ändras på så sätt att alla dödfödda som avlidit efter utgången av 22:a havandeskapsveckan räknas som barn.

Denna hemställan är ute på remiss. Remisstiden går ut den 16 juni 2006. Jag vill avvakta den fortsatta beredningen av Socialstyrelsens hemställan. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att nu ta ställning till om folkbokföringslagens definition av barn ska anpassas till WHO:s barndefinition.
Visa hela svaret

Hur föder man barn?

Juridiska möjligheter att använda sparade könsceller – Om du sparar spermier kan du använda dem för assisterad befruktning eller för insemination hemma tillsammans med ägg från en partner eller medförälder som bär barnet. Om du sparar ägg kan du använda dem för att själv bli gravid genom assisterad befruktning (IVF eller insemination med donerade spermier eller med partners eller medförälders spermier).

• Du kan välja att bli gravid som ensamstående förälder och få hjälp av vården med assisterad befruktning för detta.
• Samma lagstiftning om assisterad befruktning gäller för ensamstående personer oavsett juridiskt kön.
• Många är nyfikna på metoder som dubbeldonation, alltså samtidig ägg- och spermiedonation, att en partner blir gravid med ens ägg (kan kallas reciprok ivf eller R-IVF) eller värdgraviditet/surrogatmödraskap.

Att en partner blir gravid med ens ägg innebär att man ger ägg till en partner som ska bära och föda barnet och att donerade spermier används för att befrukta ägget. Samtidig ägg- och spermiedonation, eller dubbeldonation, innebär att man tar emot både donerade ägg och donerade spermier.

Värdgraviditet innebär att man ger spermier till en person som ska bära och föda barnet, men som inte ska vara medförälder åt det. Att få hjälp med en värdgraviditet inom sjukvården är inte tillåtet i Sverige. Samtidig ägg- och spermiedonation är tillåtet sedan den 1 januari 2019. I dagsläget har väldigt få kliniker kommit igång med sådana behandlingar och det är fortfarande oklart vilka kriterier som ska gälla för att någon ska få bära en partners ägg.

Klinikerna väntar på vägledning från Socialstyrelsen, som jobbar med att ta fram rekommendationer men som inte är klara med det arbetet än. Könsutredningsteam bör kunna ge information om vilka juridiska möjligheter det finns att bli förälder, till exempel om assisterad befruktning och om adoption.
Visa hela svaret

Har en man fött ett barn?

Ovanligt fall – Maarit Huuska, socialarbetare vid Setas Transstödcentrum, menar att det inte är säkert att mannen är den första i Finland men att det nog är möjligt. – Det är möjligt att pausa hormonbehandlingen för att få barn så någon annan kan i princip också ha gjort det, säger Huuska till Yle Uutiset.
Visa hela svaret

Hur föder en man barn?

Ställningar att föda i Alla förlossningar är olika, tar olika lång tid och kräver olika ställningar. Det kan vara svårt att veta i förväg vilken ställning som är bäst för dig. Ofta är det också skönt att byta ställning då och då för att inte trötta ut sig.

När du kommer till förlossningsavdelningen är personalen med och stöttar dig. De kan föreslå olika ställningar genom hela förlossningen. Det är bra att röra på sig lite och ändra ställning ibland. Då går det lättare för barnet att sjunka ner i bäckenet. Det brukar gå bra att röra på sig även om man har fått bedövning.

Ibland behöver förlossningen skyndas på. Då kan det vara bra med en upprätt ställning. Ibland behöver förlossningen bromsas upp, till exempel när du ska krysta. Då kan det vara bra med en mer liggande ställning. Det brukar finnas hjälpmedel för olika ställningar på förlossningsavdelningen.

Det kan finnas saccosäckar, gåbord, ställbara sängar och särskilda pallar. Ibland gör det mindre ont om du är uppe och rör på dig. Under värkarna kan det vara skönt att stå och hänga. Du kan hänga på en närstående, mot sängen eller någon annan möbel. På förlossningsavdelningen finns också särskilda gåbord att luta sig emot.

Helst ska du kunna hänga så att det blir så lite tyngd som möjligt på fötterna. Då kan musklerna i bäckenet slappna av. När du slappnar av blir det lättare för barnet att tränga ner i bäckenet. För att ställningen ska fungera bra kan du stå med lätt böjda knän och ha benen brett isär.

Försök att gunga på höfterna ibland. Glöm inte att andas och att titta upp då och då. Det går att vila även i upprätt ställning. Du kan vila framåtlutad mot en saccosäck eller sitta på en stol och luta dig framåt mot något stöd. När det är dags att krysta fram barnet är det ovanligt att stå upp. Det kan vara svårt för barnmorskan att hjälpa till och hålla emot om det behövs.

Då kan det finnas ökad risk för, Det är extra viktigt att du har ett bra samarbete med barnmorskan, om du vill prova att stå upp när du ska krysta. Det kan hjälpa att stå på alla fyra om du har ont i ryggen. Det är en ställning som avlastar ryggen och dessutom ger dig bättre kraft vid krystningen.

Det kan kännas bra att röra på höfterna. När du står på alla fyra minskar också obehaget du kan känna när barnets huvud trycker mot ändtarmen. Ställningen kan göra det lättare för barnets huvud att komma ner i bäckenet. Du kan växla mellan att sitta på huk under krystvärkarna och luta dig mer framåt i värkpauserna.

Att stå på alla fyra kan vara en bra ställning om förlossningen går fort. Det är ganska ovanligt att sitta på huk när du ska föda fram barnet. Ställningen har både fördelar och nackdelar. Fördelen är att ställningen ger bäckenet stort utrymme. Det är svårt att hålla emot, så det kan gå snabbt att få fram barnet.

• Nackdelen är att det samtidigt kan vara svårt för barnmorskan att ha uppsikt och hålla emot om det behövs.
• Det finns studier som visar att det kan finnas större risk för bristningar om du föder fram barnet när du sitter på huk.
• Det är extra viktigt att ha ett bra samarbete med barnmorskan om du vill sitta på huk.

Att föda sittande på en förlossningspall påminner ganska mycket om att föda sittande på huk. Det är extra viktigt att samarbeta med barnmorskan. Bäckenet vidgas och det blir lättare för barnet att tränga ned. Pallen ger ett bra stöd och du kan slappna av i lårmusklerna och sätet.

En närstående kan sitta bakom som ett extra stöd. Om utdrivningsskedet tar lite tid är pallen ett bra alternativ. Det brukar finnas särskilda pallar på förlossningsavdelningen. Sängarna på förlossningsavdelningen brukar ha ställbar rygg. En ställning kan vara att stå på knä i sängen och luta sig mot huvudändan som är uppfälld.

Det kan vara skönt att ha en saccosäck mellan magen och sängen som extra stöd. Det brukar vara lätt för barnmorskan att kunna hjälpa till. Hen kan hålla emot när barnet kommer, om det behövs. Under värkpauserna kan du luta dig framåt och under krystvärkarna kan du halvsitta.

• En framåtlutad ställning kan avlasta ryggen under utdrivningsskedet.
• Byt ställning om du blir trött i knäna och benen.
• En av de vanligaste förlossningsställningarna är halvsittande.
• Som stöd för ryggen kan du ha en saccosäck eller en närstående som sitter bakom dig.
• Försök att ha knäna uppdragna så att bäckenet kan vidgas.

Den här ställningen gör att det blir lite uppförsbacke för barnet. Då får du inte hjälp av tyngdlagen som vid en mer upprätt förlossningsställning. En fördel med den här ställningen är att du kan ha ögonkontakt med barnmorskan. Många tycker att det känns bra att ligga på sidan och föda.

1. Du får inte hjälp av tyngdkraften som vid en mer upprätt förlossningsställning.
2. Det kan vara bra om man inte vill att det ska gå för fort, till exempel när du ska krysta ut barnet.
3. När det kommer en värk trycks barnets huvud fram.
4. När det är paus i värkarna glider barnet tillbaka inne i slidan.
5. På så sätt töjer slidan ut sig på ett bra sätt.

Ställningen kan till exempel underlätta om du känner obehag när barnets huvud trycker mot ändtarmen. Att ligga på sidan är bra när du behöver vila. Det kan vara jobbigt att hålla upp sitt översta ben. I så fall kan det finnas ett särskilt stöd som underlättar.

• Att ligga på sidan kan minska risken för bristningar.
• Det här är samma ställning som du får ligga i när du gör en,
• Du ligger på rygg med benen vilande i benstöd.
• Du ligger inte platt, utan halvsitter.
• I gynläget vidgas bäckenet, vilket kan göra det lättare att föda fram barnet.
• Ställningen används ofta om det blir någon komplikation under förlossningen.

Då kan barnmorskan eller läkaren få extra bra uppsikt. Gynläge brukar vara det bästa om personalen behöver använda sugklocka. Gynläge används oftast vid sätesförlossning, det vill säga när barnet föds med stjärten först. Barnmorskan kan också be dig att ligga på rygg för att det då är lättare att kontrollera barnets hjärtljud eller undersöka hur mycket livmodern har öppnat sig.

Kristin Rohman, 1177.se, nationella redaktionen Caroline Lilliecreutz, läkare, specialist i obstetrik och gynekologi, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Anna-Karin Axelsson, 1177.se, nationella redaktionen Det gör ont att föda barn. Hur man upplever smärtan är olika. Kroppen är gjord för att hantera smärta.

Men det finns olika metoder som kan hjälpa till att lindra smärtan om det behövs. När du har fött barn händer det mycket i kroppen. Det kan du känna av på olika sätt. Hormoner ändras och muskler och leder belastas på ett nytt sätt. Din kropp börjar ställa om sig efter graviditeten.
Visa hela svaret