Farligt Att Ramla Vid Graviditet?

Gravida är ofta oroliga för att de ska falla eller ramla. Om du ramlar och landar på knäna eller sittande orsakar det oftast inga problem. Däremot kan en högenergetisk, alltså hård, stöt rakt mot livmodern eller magen vara skadlig för både fostret och mamman. För att en yttre händelse ska vara skadlig för graviditeten krävs vanligen en högenergetisk stöt eller press rakt mot livmodern (t.ex.

Vid en bilolycka eller om man kommer i kläm). Om du är gravid och ramlar och landar på knäna eller sittande (lågenergetisk skada), orsakar det oftast inga problem. I regel behöver du inte uppsöka sjukhus, utan det räcker att följa upp läget hemma. Fostrets normala rörelser efter fallet är vanligen ett bra tecken på att allt är i sin ordning.

Vid högenergetiska skador, det vill säga om du faller rakt på magen eller magen utsätts för en direkt stöt, ska du kontakta jouren på förlossningssjukhuset. Högenergetisk skada innebär risk för graviditetsimmunisering. Gravida kvinnor med blodgruppen Rh-negativ behöver skydd mot graviditetsimmunisering, det vill säga mot att mamman utvecklar antikroppar mot fostrets blod.

​​ Graviditetsimmunisering

Om du efter ett fall eller en stöt får sammandragningar och/eller blöder, tas du in för uppföljning på sjukhus i minst ett dygn. Om du inte har sammandragningar eller blödningar, och fostret har konstaterats må bra med hjälp av ultraljud och hjärtljudsregistrering behövs ingen uppföljning på sjukhus.
Visa hela svaret

Hur skyddad är barnet i magen?

Aktuellt i media: Yttre trauma och risk för skador på barnet I media har rapporterats om hur en kvinna som var gravid i åttonde månader bryskt avvisades från Stockholms tunnelbana av två ordningsvakter eftersom hon inte kunde uppvisa någon giltig färdbiljett.

• Det har beskrivits att hon ådrog sig blåmärken och att hon var rädd för att barnets skulle dö.
• Den som vill se ingripandet kan se det här: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BJQ6Rg/gravida-kvinnan-var-radd-att-mitt-barn-skulle-do-i-magen.
• Efter kontroll på sjukhus fick kvinnan åka hem.
• Det händer inte sällan att gravida kvinnor ramlar omkull och slår magen, eller att något barn sparkar eller slår med knytnäven på den gravida magen.

En annan händelse är en lindrig krock med bil där säkerhetsbältet stramas åt. Barnet ligger väl polstrat i sitt fostervatten och kraften av våldet tas upp av moderns bukvägg, elasticiteten i livmodern och fostervattnet. Det är liten risk att ett sådant trubbigt våld orsakar någon skada på barnet eller moderkakan, men är man orolig är det bäst att ringa till sjukhuset och diskutera med en barnmorska eller läkare.

1. Det går ofta inte att säkert dra en skiljelinje mellan vad som är ett ofarligt trauma och ett trauma som kan vara allvarligt.
2. Efter ett trauma ska kvinnan vara uppmärksam på vaginalblödning och ökade sammandragningar.
3. Vid kraftigare våld mot livmoderna ska kvinnan alltid söka vård för kontroll och observation av såväl sin egen som barnets hälsa.

Om kvinnan är Rhesus negativ, vilket 15% av befolkningen är, ska kvinnan få en injektion med Rhesus-antikroppar (anti-D spruta) som profylax mot Rh-immunisering. Sprutan ske ges inom 2-3 dygn efter traumat. Vid bilåkande ska kvinnan använda säkerhetsbälte, där midjebältet placeras så lågt som möjligt under livmodern och det snedgående skulderbältet placeras över nyckelbenet och mellan brösten, men det får inte ligga direkt över livmodern.

Bältet ska vara stramt men inte åtspänt. Krockkudden ska inte kopplas ur. Att använda säkerhetsbältet och inte koppla ut krockkudden minskar risken för allvarlig skada hos både mor och barn. Se här hur bältet ska placeras: https://saferide4kids.com/blog/look-for-pregnancy-seatbelt-positioner/ Skulle kvinnan behöva ligga ner efter en olycka ska hon placeras i sidoläge med benen i högläge, eller vriden 30 grader åt vänster om hon måste ligga på rygg.

En kudde eller klädbylte under höger höft och rygg hjälper hålla henne kvar i den positionen. ©Prof. Per Olofsson, Cura Mördavård i Malmö : Aktuellt i media: Yttre trauma och risk för skador på barnet
Visa hela svaret

Hur mycket tål bebis i magen?

Det är sedan tidigare känt att exponering för buller kan orsaka hörselskador och stressreaktioner hos individen. Om exponeringen pågår under en längre tid kan det också orsaka trötthet, ökad utsöndring av stresshormoner och högt blodtryck, vilket kan påverka en graviditet negativt. Ett foster börjar reagera på utifrån kommande ljud ungefär vid 24:e graviditetsveckan. Hörseln utvecklas inte jämnt över frekvenserna. De låga frekvenserna (0,25-0,5 Hz) uppfattas först och därefter breddas hörselregistret. Fram till v 37 har man noterat att det, för samtliga frekvenser, krävs successivt minskad intensitet av ljudstimuli för att åstadkomma en respons hos fostret, Risk för hörselskada finns först efter att öronsnäckan är fullt utvecklad, omkring v 24.1983 gjordes en undersökning på 75 barn i åldern 10-14 år, vars mödrar arbetat som textilarbetare i England. Mammorna hade exponerats för buller med styrka kring 95-100 dB under sin graviditet. Hälften av dessa barn visade sig ha hörselskador mellanfrekvensområdet, Vid en studie i Canada såg man att åtta timmars daglig exponering för 85-95 dB(A), under hela graviditeten, ökade risken med faktor 3 att få ett barn med hörselskada i de högre frekvenserna. Risken ökade dessutom för hörselnedsättning i den högre frekvensnivån kring 4 kHz, om exponeringen inkluderade en stor komponent av lågfrekvent ljud, Höga bullernivåer har också visat sig kunna försämra moderkakans genomblödning och återkommande impulsljud utgör en stressfaktor. Man har sett att daglig bullerexponering som överstiger 85 dB ökar risken för tillväxthämning inuti livmodern och låg födelsevikt. Studier har gjorts där man noterat lägre födelsevikt hos barn vars mödrar bott nära flygplatser, jämfört med barn till mödrar från grannskapet, Man har vid en av dessa studier även funnit högre blodtryck hos dessa flygplansbuller-exponerade mammor, Dämpas då inte ljudet på väg in till fostrets hörselorgan av bukvägg, livmoder och fostervatten? Svaret på frågan är både ja och nej. Dämpning av ljud skiljer sig mellan olika frekvenser. Generellt kan man säga att höga frekvenser (ljusa ljud) dämpas mer än låga frekvenser (mörka ljud). Frekvenser < 200 Hz förstärks till och med på sin väg in till fostret. Tidigt i graviditeten dämpas ljudet mer än senare i graviditeten. Detta pga. att vävnaderna då är tätare. I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2005:16) anges insatsvärde och gränsvärde för tillåtet buller för vuxna arbetande. (Insatsvärde = värde som innebär krav på insatser om det uppnås eller överskrids. Gränsvärde = värde som inte får överskridas.) Det undre insatsvärdet för daglig bullerexponering är 80 dB och det övre 85 dB. Vid exponering över det undre värdet skall arbetsgivaren få tillgång till hörselskydd och vid exponering över det övre värdet skall hörselskydd användas. Gränsvärdet är 85 dB och här tar man hänsyn till den dämpningen hörselskydd utgör. Vid stigande bullernivå minskar förstås den tillåtna exponeringstiden. Se tabell nedan,

dB(A):	85	88	91	94		97	100	103	106	109	112
Timmar:	8	4	2	1	Min:	30	15	8	4	2	1

Sammanfattningsvis har man alltså sett en risk för hörselnedsättning i hög- och mellanfrekvensregistret hos barn som under fosterstadiet utsatts för buller, framförallt om bullret innehåller lågfrekventa ljud. Därtill har man noterat risk för tillväxthämning av fostret och låg födelsevikt.

1. Miljöer där hörselskydd krävs bör därför undvikas av en gravid.
2. Hittills finns inga forskningsresultat som talar för risker för fostrets utveckling och hörsel om exponeringsnivåerna understiger 80 dB(A) (undre insatsvärdet).
3. Om en arbetstagare misstänks vara utsatt för skadligt buller är arbetsgivaren skyldig att göra en riskbedömning, så fort arbetsgivaren får vetskap om graviditeten.

Om arbetstagaren inte kan erbjudas annan arbetsuppgift kan hon söka havandeskapspenning. Ansökan om havandeskapspenning gör den gravida kvinnan hos försäkringskassan. Arbetsgivaren kompletterar med ett intyg där det framgår att omplacering ej går att ordna.

För närmare information vg se Försäkringskassans hemsida, Generellt angående buller i musikbranschen: Arbetsmiljöverket håller på att ta fram “praktiska riktlinjer” mot skadligt buller i musik- och underhållningsbranschen. Riktlinjerna beräknas bli klara till halvårsskiftet, 2008. Utifrån Stig Arlingers rapport kommer det formuleras “handfasta råd” till alla som utsätts för musik i sitt yrke om hur hörselskador ska förebyggas.

För närmare information vg se Arbetarskydd, 19 feb, 2008 samt Arbetsmiljöverkets hemsida, Referenser: – AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare – AFS 2005:16 Buller – Arbete och Hälsa 1999:3 Marianne Byström. Hörselnedsättning och störningsupplevelse av buller – Faktablad om arbetsmiljörisker under graviditet,

1. Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg (2008-03-07) – Försäkringskassan.
2. Havandeskapspenning (2008-03-07) Lalande et al (1986): Is occupational noise exposure during pregnancy a risk factor of damage to the auditory system of the fetus? Am J Ind Med 10:427-435.
3. Awada T (2004) The effect of noise on the health of children.

J Nippon Med Sch 71:5-10. Sammanfattning av andra studier typ. Gerhardt K.J, Abrams R.M (2000) Fetal exposures to sound and vibroacoustic stimulation. J Perinat 20:S21-30 Committee on Environmental Health (1997) Noise: A hazard for the fetus and newborn.
Visa hela svaret

Kan barnet dö i magen?

Riskfaktorer till intrauterin fosterdöd – Det finns flera riskfaktorer för att barn ska dö före födelsen. Om barnet är för litet för tiden är det en ökad risk att barnet dör före födelsen eller under värkarbetet då förlossningen startat. Risken för att barnet ska dö under graviditeten ökar också vid överburenhet, riskökningen finns redan från graviditetsvecka 41, speciellt om barnet är för litet för tiden.

1. Även flerbörd (tvillingar, trillingar) innebär en ökad risk för att barn dör sent under graviditeten.
2. På gruppnivå vet vi vilka kvinnor som har en ökad risk för intrauterin fosterdöd men det betyder inte att det enskilda barnets död kan förklaras av dessa riskfaktorer.
3. Tobaksbruk ökar risken (risken gäller såväl cigaretter, pipa som snus).

Ju mer tobak som används, desto större är risken för intrauterin fosterdöd. Kvinnor med kraftig övervikt har en ökad förekomst av intrauterin fosterdöd jämfört med normalviktiga kvinnor och risken ökar med stigande body mass index. Det finns också en ökad risk för att barnet ska dö för kvinnor som är över 35 år jämfört med kvinnor som föder barn i åldrarna 20-29 år.

1. Om kvinnan är yngre än 19 år finns också en något ökad risk för att barnet ska dö före födelsen.
2. Risken är också ökad för förstföderskor jämfört med omföderskor.
3. Sociala faktorer har betydelse för förekomsten av intrauterin fosterdöd, kvinnor med låg utbildningsnivå och kvinnor som är ensamstående har en högre förekomst av intrauterin fosterdöd jämfört med kvinnor med hög utbildningsnivå och som lever tillsammans med en partner.

Även etnicitet påverkar risken för att barnet ska dö före födelsen, förekomsten är högre bland kvinnor födda utom norden. Tidigare förlossningsutfall har också betydelse och kvinnor med tidigare intrauterin fosterdöd har ökad risk, denna riskökning är kopplad till orsaken till den tidigare fosterdöden.
Visa hela svaret

Hur vet man om barnet i magen lever?

Missfall

1. Du är här:

Missfall är när en graviditet avbryts av sig själv. Fostret stöts ut ur livmodern innan det har växt färdigt. Missfall är vanligt. De flesta missfall sker tidigt i graviditeten. Det betyder oftast inte att det är något fel på ens kropp. Ett missfall minskar inte möjligheten att bli gravid igen.

• Det blöder från slidan. Ofta är blödningen kraftigare än en mens. Blödningen kan bland annat innehålla slem, tunn vätska och blodklumpar. Hur blödningen ser ut beror på hur långt in i graviditeten missfallet kommer.
• Det gör ont i magen eller underlivet, ungefär som kraftig mensvärk.

Du kan blöda längre tid än när du har mens. Det är vanligt att blöda i en till två veckor, men en del blöder i upp till fyra veckor. Ont i magen och blödningar under graviditeten behöver inte betyda missfall. Ofta beror symtomen på något annat. När och var ska jag söka vård?

• Ofta behöver du inte alls söka vård för mindre blödningar.
• Hur bråttom det är att söka vård beror på hur mycket blod det kommer, hur länge du har varit gravid och hur du mår i övrigt.
• I texten får du vägledning när du bör söka vård och inte.

Kontakta genast en förlossningsavdelning om du är gravid i vecka 22+0 eller senare. Sök då vård även om blödningen är liten. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha, Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Vid ett missfall kan du ofta leva på som vanligt.

• Du kan ta om det behövs.
• Det är vanligt att vara ledsen och nedstämd.
• Då kan det vara bra att prata med någon.
• Oftast kan man bli gravid snabbt igen.
• Men om du inte vill det kan det vara bra att planera för preventivmedel.
• Vanliga graviditetstest är känsliga.
• De kan påvisa graviditet även några veckor efter missfallet, trots att du inte längre är gravid.

Det finns särskilda graviditetstest som du kan få från vården. Det särskilda testet är mer pålitligt och kan snabbare visa om du haft missfall. Hur kan jag minska risken för missfall? Oftast beror inte missfall på något som du själv kan påverka. Men det här kan minska riskerna för missfall:

• Undvik, och andra droger.
• Var försiktig med vissa läkemedel. Läs bipacksedeln eller rådfråga läkare eller apotekspersonal.
• Gå ner i vikt om du har, Fetma ökar risken för missfall.
• Ät extra folsyra. Folsyra är en sorts B-vitamin. Brist på folsyra kan orsaka missbildningar hos fostret. Det kan leda till ett tidigt missfall. Ibland får man inte i sig tillräckligt med folsyra genom maten. Därför rekommenderas extra folsyra till de som försöker bli gravida. Du kan fråga på ett apotek.

Undersökningar och utredningar En del kan behöva bli undersökta vid ett missfall. Till exempel om du har långvarig eller mycket riklig blödning. En del kan också bli undersökta för att de är oroliga eller vill veta mer. Då är det vanligt att läkaren gör ett vaginalt, Vid ett vaginalt ultraljud går det att se om där finns ett foster och om det lever.
Visa hela svaret

När blev er bebis bättre i magen?

Varför får bebisar magknip? – Det är vanligt att det kniper och gör ont i magen hos nyfödda bebisar. Inte konstigt, då magsäcken växer snabbt den första tiden och tarmarna inte heller är helt färdigutvecklade. En nyfödd bebis måste också vänja sig vid mat den inte åt i mammans mage. Som bröstmjölk eller ersättning – något som också kan ligga bakom varför bebisens mage gör ont.
Visa hela svaret

Hur ofta dör bebisar i magen?

Varje veckan dör nio barn i Sverige i magen. Cirka 450 fall per år. Det är tio gånger vanligare än vanlig spädbarnsdöd.
Visa hela svaret

Varför ska man inte bära tungt när man är gravid?

Ett forskarlag på Juliane Marie Centret vid Rigshospitalet i Köpenhamn har genomfört ett projekt som bygger på statistik om mer än 70 000 yrkesarbetande gravida kvinnor. Studien utfördes under perioden 1996 till 2002. Av dessa drabbades nära 3 000 av spontanabort.

1. En av forskarna, barnmorskan Mette Juhl, säger: – Vi finner att lyft tidigt under graviditeten ger en ökad risk för spontanabort.
2. Ju fler kilo som man lyfter under loppet av en dag och ju tyngre lyft, desto större är risken.
3. Vinnor som under en dag lyfter mer än 1 000 kilo fördubblade risken, jämfört med kvinnor som inte lyfte tungt på jobbet.

Men redan när de gravida lyfte sammanlagt mer än 100 kg under en arbetsdag så ökade risken, förklarar Mette Juhl.
Visa hela svaret

I vilken vecka föds flest barn?

Är det farligt med blödningar under graviditeten?

Födslar – Varje år föds ungefär 110 000–120 000 barn varje år barn i Sverige. Mellan 1 och 2 procent av dessa är tvillingar, trillingar eller fyrlingar. Drygt 40 procent av alla nyblivna mammor är förstföderskor. De flesta barn föds efter 39 eller 40 fullgångna graviditetsveckor.

Drygt 5 procent av barnen föds för tidigt (prematura), före 37 fullgångna graviditetsveckor. Av dem är det drygt 900 barn som föds före graviditetsvecka 32. Knappt 7 procent “går över tiden” och föder barn efter 42 fullgångna graviditetsveckor (tabell 1). I Sverige finns idag omkring 40 förlossningskliniker med kompetens för att vårda gravida, födande och nyblivna mammor och deras nyfödda barn.

Omkring 10 procent av alla nyfödda vårdas på en neonatalavdelning, till exempel om barnet är för tidigt fött eller om det behöver extra vård efter förlossningen.
Visa hela svaret

Vilken vecka får man begrava sitt barn?

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. Socialutskottets yttrande 1986/87:4 y om omhändertagande av dödfött foster SoU 1986/87:4 y Till konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet har beslutat inhämta socialutskottets yttrande över motion 1985/86:K614 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Per Arne Aglert (båda fp) om omhändertagande av dödfött foster.

Motionen I motion 1985/86:K614 (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas i syfte att dödfödd, som avlidit före tjugoåttonde havande­skapsveckan, rutinmässigt skall omhändertas av kyrkogårdsmyndighet och kremeras. Motionärerna anför att enligt gällande bestämmelser skall ett.

dödfött barn som avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveck­an alltid gravsättas eller kremeras. Beträffande dödfödda som avlidit före tjugoåttonde veckan gäller emellertid att detta sker endast om föräldrarna uttryckligen begär ett sådant omhändertagande.

• Enligt motionärerna har det nuvarande förfaringssättet då föräldrarna inte begärt annat, nämligen att fostret som humanbiologiskt avfall bränns bland sjukhusens sopor, upplevts djupt stötande och oetiskt av bl.a.
• Föräldrar, som i efterhand har känt behov av att få klarhet i vad som hänt med deras foster.

Utskottet Gällande bestämmelserm.m. l folkbokföringslagen (1967:198) 30 § fjärde stycket stadgas: Med barn avses nyfödda; som efter födseln andats eller visat annat livstecken, samt dödfödd som avlidit efter utgången av; tjugoåttonde havandeskapsveckan.

1. Den i 30 § fjärde stycket folkbokföringslagen intagna definitionen av barn ligger till grund för stadgandéna i 30-32 §§ samma lag om skyldighet att anmäla barns födelse samt att anmäla dödsfall och utfärda dödsbevis.
2. Tillämpningsföreskrifter finns i folkbokföringskungörelsen (1967:495).
3. Socialstyrelsen har i sina föreskrifter om dödsbevis m.m.

(SOSFS (M) 1980:1 s.14) anfört följande avseende gränsdragningen levande född – dödfödd. ■ – 1 Riksdagen 1986/87.12saml. Nr4y Med barn avses alla levande födda samt alla dödfödda som framfötts efter SoU 1986/87:4 y utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan.

Levande fött är barnet om det visat tecken på självständigt liv såsom andningsrörelser, hjärtslag, pulsationer i navelsträngen eller.tydliga spontana rörelser av skelettmuskula­turen. Dödfödda är alla de barn som inte visat nämnda livstecken och vilka avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan, räknat från senaste normala menstruations första dag.

Föreligger osäkerhet om gravidi­tetens längd, bör det framfödda fostrets kroppslängd tillmätas viss betydelse vid bedömningen av fostrets utvecklingsgrad. Uppgår kroppslängden till minst 35 cm, bör fostret redovisas som barn. Om ett levande fött barn avlider skall gravsättning eller eldbegängelse ske.

Detta gäller oavsett om barnet fötts före eller efter utgången av 28:e graviditetsveckan. Krav på gravsättning eller eldbegängelse gäller även dödfödda barn om de fötts efter den angivna tidpunkten. Beträffande dödfödda som fötts tidigare finns numera möjlighet till ett frivilligt förfaran­de. Enligt 23 a § KK (1963:540) om begravningsplatser och gravstenar m.m.

(begravningskungörelsen) får således begravning eller eldbegängelse även avse sådana dödfödda (SFS 1982:519). I de fall föräldrarna till dödfödda som fötts före utgången av tjugoåttonde havandeskapsyeckan inte begär ovan beskrivna förfarande hanteras fostren vanligen som s.k.

1. Biologiskt avfall.
2. Enligt vad utskottet inhämtat gäller detta dock inte vid regionsjukhuset i Örebro, där numera alla foster söm fötts senare än i tolfte havandeskapsveckan kremeras och begravs genom kyrkogårdsförvaltningens försorg.
3. Föräldrarnas begäran eller tillstånd krävs inte för att rutinen skall tillämpas.

Tidigare utskottsbehandling Utskottet behandlade i sitt betänkande SoU 1983/84:4 frågan om gränsen mellan foster och barn med anledning av en motion (fp). Utskottet erinrade inledningsvis om att ett foster som vid födelsen visat något som helst tecken på självständigt liv enligt gällande bestämmelser alltid skall betraktas som ett barn och officiellt registreras som ett sådant, således även vid kortare graviditet än 28 veckor.

Socialutskottet pekade vidare på att den då aktuella motionen aktualiserade en grundläggande fråga som känns etiskt viktig för många människor och att motionen således inte bara tog upp en praktisk angelägenhet rörande redovisningen av dödfödda barn. Utskottet under­strök att det var viktigt att finna en lösning som inte i onödan försvårar för föräldrarna att hantera den svåra situation som uppstår då ett väntat barn föds dött.

Utskottet ville i dét avseendet betona att de enskilda fallen kan vara mycket olika. Medan det för vissa föräldrar kan te sig naturligt och riktigt att sörja ett avlidet barn kan det för andra innebära ytterligare psykisk påfrestning att tvingas ta del i de formella procedurer som följer på ett dödsfall.

• Enligt utskottets mening var det inte nödvändigt att ha någon direkt koppling mellan folkbokföringens regler och de ökade medicinska möjlighe­terna att rädda barn som fötts för tidigt.
• Det var dessutom enligt utskottets mening angeläget att inte i onödan utöka byråkratin kring de dödfödda barnen.
• Mot bakgrund av detta ställde utskottet sig tveksamt till en ändring av nuvarande folkbokföringsregler, vilken bl.a.

skulle medföra krav på SoU 1986/87:4y gravsättning eller eldbegängelse för ytterligare ett antal dödfödda barn. Enligt utskottets mening var det främst av hänsyn till föräldrarna mera ändamålsenligt med det nuvarande frivilliga begravningsförfarandet, vilket möjliggör en större anpasnsing till de enskilda individernas psykiska upplevelse av situationen.

1. De etiska frågor som uppkommit med anledning av transplantationskirur­gins behov av vävnad från foster berördes av utskottet i betänkandet SoU 1986/87:5.
2. Utskottet anmärkte att transplantationsverksamhetens utveckling bl.a.
3. Härlett till att det i landet finns långt framskridna planer på användande av fostervävnad vid behandling av t.

ex. Parkinsons sjukdom och diabetes och att forskning på området pågår. Utskottet anförde vidare att frågor om använding av foster vid forskning och transplantationsverksamhet inte kan helt överlämnas åt praxis. Då arbete redan pågår inom regeringskansliet med olika frågor som gäller bl.a.

Transplantationer och hanteringen av avlidna kroppar ansåg utskottet det lämpligt att frågor som rör hanteringen av aborterade foster övervägs i det sammanhanget. Utskottets överväganden Frågan om hanteringen av avlidna foster berör etiska värderingar och synen på det mänskliga livet. Det finns dock skäl att erinra om att situationen då ett barn fötts dött kan vara mycket olika från fall till fall.

Det kan gälla en spontan abort där läkarna trots stora insatser inte lyckas rädda ett önskat barn, men det kan även vara fråga om en legal abort. Föräldrarna kan också -i båda situationerna – reagera helt olika. För vissa kan det, som utskottet uttalade i betänkande SoU 1983/84:4, te sig naturligt och riktigt att sörja ett avlidet barn medan det för andra kan innebära ytterligare psykisk påfrestning att tvingas tå del i formella procedurer efter ett missfall eller en legal abort.

1. Just hänsynen till föräldrarna gjorde att utskottet i nämnda betänkande fann det nuvarande frivilliga begravningsförfarandet mest ändamålsenligt, då det möjliggör en större anpassning till de enskilda individernas psykiska upp­levelse av situationen.
2. Enligt utskottets mening bör all hantering inom sjukvården av döda kroppar grundas på respekt för den döde och hänsyn till de efterlevande.

Detta bör principiellt gälla även hanteringen av foster och dödfödda barn. Rutiner bör således finnas för att omhänderta dessa på ett värdigt och respektfullt sätt. Utskottet är emellertid inte berett att nu förorda någon bestämd lösning på frågan om formerna och ansvaret för omhändertagandet.

Utskottet kan inte heller på nu tillgängligt material ta ställning till om olika regler bör gälla med hänsyn till när under graviditeten fostrets död inräffat. Utskottet kan alltså inte tillstyrka motionens förslag. Enligt utskottets mening är det emellertid angeläget att här aktuella frågor ges en sådan belysning att riksdagen kan få bättre underlag för ett ställningstagande.

Stockholm den 4 december 1986 På socialutskottets vägnar Daniel Tarschys Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), John Johnsson (s), SoU 1986/87:4y Göte Jonsson (m), Kjell Nilsson (s), Ulla Tilländer (c), Anita Persson (s), Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström (s), Aina Westin (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Karl-Gösta Svenson (m).
Visa hela svaret

Hur känsligt är fostret?

Se också skogen för träden – Malin von Koskull, sakkunnig i hälsofrämjande för småbarnsfamiljer på Folkhälsan, är inne på samma linje, men betonar att man också måste se på den här frågan ur ett större perspektiv. – Med den kunskap vi har idag så verkar det vara mest skadligt i början av graviditeten, då de olika organen bildas. Fastän man inte helt säkert känner till var gränsen till det skadliga intaget går, så är alla överens om att det är bra att undvika alkohol under graviditeten, säger von Koskull och fortsätter: – Sannolikheten för fosterskador är trots allt mycket liten om mamman druckit en liten mängd alkohol vid något enstaka tillfälle.

1. Dessutom är det inte enbart själva alkoholintaget som påverkar, utan också fostrets allmäntillstånd, dess nedärvda förmåga att motstå gifter och om fostret samtidigt också utsätts för andra skadliga ämnen så som tobaksrökning.
2. När man talar om risker måste alkoholintag och annat ohälsosamt man gjort under graviditeten alltid sättas i relation till allt det positiva man gjort för hälsan som helhet.

Enligt von Koskull anser många experter att den mest sårbara tiden är mellan graviditetsvecka fem och tio (då fostret är tre till åtta veckor gammalt), eftersom det är då de olika organanlagen eller organen bildas. I ett senare skede är det mera kognitiva förmågor som kan ta skada då hjärnan utvecklas, eller “veckar sig”. – Alkohol är en av miljoner riskfaktorer som kan påverka fostret. Det här är en fascinerande tid, där det finns mycket som är oupptäckt. Vi vet att också kvaliteten på äggcellen och spermierna – och de anlag de bär på – påverkar. Om det funnits alkohol i kroppen när de möttes, så har den funnits i alla kroppens celler i den stunden.
Visa hela svaret