Bra mat när du är gravid När du är gravid behöver din kropp extra näring, vitaminer och mineraler. Du kan äta det mesta och det är bra att äta varierat. Mat som innehåller mycket näring är till exempel fullkornsprodukter, gröna bladgrönsaker, rotfrukter, bönor, fet fisk, ägg, mejeriprodukter, frukt, frön och nötter.
Du kan behöva tillskott av folsyra och järn. Du behöver inte äta för två Det är lätt att tro att du behöver äta för två när du är gravid, men så är det inte. Hur mycket extra mat som behövs beror på vad du vägde innan du blev gravid och hur viktökningen under graviditeten ser ut. Barnmorskan på barnmorskemottagningen eller en dietist kan ge råd om hur mycket som är lagom för dig.
Contents
Vad bör man äta och inte äta under graviditeten? Barnmorskan svarar!
Tänk på att det inte bara är energi du behöver mer av utan framför allt näring. Har du funderingar kring din livsstil eller är orolig för att du går upp mycket i vikt eller inte går upp tillräckligt, kan du tala med din barnmorska. Det är bra att berätta om du tidigare haft en för att få stöd under graviditeten.
i början av din graviditet behöver du inte oroa dig för att du får i dig för lite näring. Om besvären däremot håller i sig under längre tid bör du rådgöra med din barnmorska. Riktlinjer för varje trimester Graviditeten kan delas in i tre delar, eller trimestrar. För varje trimester ökar behovet av energi och näring.
Alla upplever graviditeten på olika sätt. Hur du mår kan ändras under graviditetens gång. En del är hungrigare i början, andra i slutet. Vissa mår så illa att de knappt får i sig något alls, medan någon annan bara är sugen på en enda sak under en period.
Första trimestern, alltså under de första 12 veckorna, behövs nästan inget extra alls. En frukt per dag täcker det ökade behovet.
Andra trimestern, mellan vecka 13 och 27, behövs lite mer, till exempel en frukt, en smörgås och ett glas mjölk eller osötad vitaminberikad havre- eller sojadryck extra varje dag.
Tredje och sista trimestern behövs ännu lite mer, motsvarande två mellanmål och en frukt extra varje dag. Ett bra mellanmål kan vara en smörgås med pålägg och ett glas mjölk, yoghurt eller vitaminberikad havre- eller sojadryck eller liknande. Det kan också vara en tallrik gröt eller müsli med bär eller frukt och mjölk eller berikad havre- eller sojadryck.
När du är gravid kanske du funderar lite extra över det du äter och undrar om maten innehåller allt som fostret behöver. Det kan vara bra att veta vad du behöver vara extra uppmärksam på.
Visa hela svaret
Vad bör man äta när man är gravid?
Näringsrekommendationer – I de nordiska rekommendationerna (NNR 2012) betonas helheten i kosten, det vill säga vilka generella matmönster som är hälsosamma. Tonvikten läggs på att äta mycket grönsaker, frukt, fisk och fullkorn samt att välja magra mjölkprodukter och vegetabiliska oljor eftersom de har samband med en minskad risk för viktuppgång och för olika sjukdomar.
Visa hela svaret
Kan man äta blåbär när man är gravid?
Det går bra att äta både Quorn, skivad ost samt frysta bär och frukter när du är gravid. Det finns inga restriktioner kring mängd, men det bästa för hälsan är att äta en varierad kost.
Visa hela svaret
När börjar fostret påverkas av vad man äter?
Foto: Colourbox Det som formar vår hälsa senare i livet är inte bara hur vi själva lever, eller hur vi hade det i barndomen, eller i moderlivet. Nej, redan hur våra föräldrar mådde och levde när vi blev till, kan bidra till att påverka vår hälsa. Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, vill att det satsas brett på hälso- och livsstilsrådgivning för ungdomar och för dem som planerar att få barn.
- Det är väl känt att vi genom att leva hälsosamt minskar vår egen risk för att senare i livet drabbas av vanliga folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma, diabetes typ 2 eller olika psykiska besvär.
- Epidemiologiska (register-) studier visar att det även finns samband mellan hur foster mår och vad de utsätts för i moderlivet, och hälsan långt upp i medelåldern.
För att minska risken för att fostret påverkas negativt, läggs idag mycket fokus på moderns livsstil efter det att graviditeten konstaterats, vilket vanligen sker 7-8 veckor efter befruktningen. Den blivande mamman får råd om vad hon kan äta och hur rökning, medicinering och att dricka alkohol påverkar. Peter M Nilsson, professor i kardiovaskulär epidemiologi vid Lunds universitet. Men, enligt Peter M Nilsson visar senare års forskning (nyligen sammanfattad i tre artiklar i the Lancet) att moderns livsstil framförallt spelar roll under den tidiga graviditeten, och även före och under själva befruktningen.
Forskarna har nu börjat diskutera så kallad perikonceptionell, omkring tiden för befruktning, hälsa hos kvinnor. Med detta begrepp menar man hälsopåverkan under sex månader före graviditet och fram till tionde graviditetsveckan då embryot utvecklats och den tidiga organutvecklingen normalt har skett, förklarar Peter M Nilsson.
– Det är mycket intressant att man kan visa att det som händer kvinnan redan innan befruktning sker kan påverka fostret senare. Många unga kvinnor har idag en mindre hälsosam livsstil och om denna kan förbättras genom rådgivning, utan att spä på oro och ångest, så kan bättre hälsovillkor skapas för även växande foster – morgondagens vuxna.
Visa hela svaret
Vilken gravid vecka är värst?
– Bild: Vanligtvis börjar illamåendet i en hyperemesis-graviditet i vecka 4-6. Som värst är illamåendet oftast i vecka 6-15, särskilt veckorna 9-13. Efter det akuta skedet som är typiskt för vecka 6-15, minskar illamåendet och kan avta kring mitten av graviditeten (A).
Magont |
Halsbränna |
Förstoppning |
Huvudvärk |
Hög puls |
Lågt blodtryck vilket kan leda till yrsel och svimning |
Depression |
Kraftig muskelvärk kring området vid bröstet, magen och ryggen som en följd av uppkastningar (även revben kan gå av) |
Uttorkning av kroppen och undernärdhet |
Brist på vitaminer och elektrolyter |
Uppkastning av blod, slem och magsyror |
Hastig viktnedgång |
Torra läppar |
Huden blir torr och mister sin spänst |
Beläggning på tungan |
Kalla händer och fötter |
Domnade händer och fötter |
Metallsmak i munnen |
Ökad salivproduktion |
Förminskat behov av att urinera och tömma tarmen |
Gallsten |
Ökad känslighet av sinnen (smak, lukt, rörelse, ljud) samt överkänslig spyreflex |
Kroppens lukt kan förändras under ketos |