Vad är orsaken till att man tappar hår efter graviditet? – Innan vi går in på frågan varför tappar man hår efter graviditet, måste vi prata om vad som sker med håret under graviditeten. De flesta kvinnor upplever faktiskt ett hälsosammare, finare och tjockare hår under sin graviditet.Varför är det så? Håret växer i tre faser: tillväxtfasen, vilofasen och övergångsfasen. 
Under graviditeten förlänger de ökade östrogennivåerna tillväxt- och vilofasen i din hårcykel. Eftersom du tappar mindre hår, ser ditt hår både tjockare och fylligare ut än vanligt. Faktum är att den totala volymen hår på ditt huvud ökar med uppskattningsvis 38 %.
Det är därför många kvinnor säger att de upplever det bästa håret i sina liv under graviditeten! Det är efter förlossningen som håravfallet börjar, därav att det kallas “postpartum håravfall”. Efter graviditeten återgår dina hormoner till sina normala nivåer, och du kommer att tappa det extra hår som din kropp har hållit fast vid.
Det resulterar i håravfall efter graviditet, och fenomenet kallas telogen effluvium. En ren, återfuktad och friskt hårbotten är A och O för att du ska kunna få tjockare och friskare hår. Paulina Björkbacka – Hairlust Telogen effluvium kan även ske när ett fysiskt eller psykiskt trauma gör att mer hår än vanligt övergår från tillväxtfasen till vilofasen. Om du någon gång upplevt håravfall efter förlossning, efter ett tufft uppbrott eller en extra svår influensa, så vet du vad vi talar om.
Visa hela svaret
Contents
När slutar man tappa hår efter förlossning?
De bästa behandlingarna mot håravfall efter graviditet – Det är alltid påfrestande med håravfall, oavsett när i livet när man drabbas. Dock är det särskilt stressigt att tappa hår efter graviditet eftersom man redan upplever så många andra förändringar på en och samma gång.
Visa hela svaret
När tappar man som mest hår?
Kan man stressa av sig håret? – Varför tappar man mer hår i vissa perioder? Finns en bevisad koppling till stress? Hur förklaras det i så fall? /Alexandra Svar: I likhet med andra djur, som hundar och får, tappar vi människor hår säsongsvis. På vintern tappar vi inte så mycket hår och inför sommaren tappar vi som mest.
Dessa variationer är dock små. Vi kan också drabbas av kraftigare håravfall som kan ha många orsaker, bland annat stress. Det kan då handla om fysisk stress till följd av medicinering, operation eller sjukdom lika väl som emotionell stress. Gemensamt för stressutlöst håravfall är att håravfallet sker cirka tre månader efter den stressande händelsen eller perioden.
Det hänger samman med att ett hårstrå normalt har en tillväxtperiod på cirka sex år, varpå det går in i en vilofas i ett par månader som slutar med att det faller av. Stress får hårstråna att avbryta tillväxtfasen och gå in i vilofasen i förtid, men den molekylära förklaringen till detta är okänd.
Visa hela svaret
Vad är det för brist när man tappar hår?
Orsaker till håravfall – Det finns många orsaker till håravfall. Allra vanligast är genetiska faktorer, särskilt ärftligt håravfall hos män. I medelåldern har mer än hälften av alla män håravfall, men ärftligt håravfall kan börja redan i de sena tonåren.
- Ärftligt håravfall hos kvinnor drabbar ungefär var tionde kvinna och brukar visa sig i samband med klimakteriet, ibland många år tidigare.
- I båda fallen beror det på en ökad känslighet för könshormonet testosteron.
- Som äldre får nästan alla människor tunnare hår eftersom antalet aktiva hårsäckar minskar med åldern.
Håravfall kan även orsakas av exempelvis stress, hormonförändringar, en brist i kroppen, infektioner eller olika sjukdomar. Ofta rör det sig om diffust håravfall, som innebär att håret blir tunnare. Det är till exempel vanligt att tappa hår efter en graviditet eller en svår infektion.
- En näringsfattig kost och psykisk stress kan vara andra förklaringar till att du tappar hår.
- Fläckvist håravfall orsakar kala fläckar.
- Tillfälliga fläckar kan bero på hudreaktioner i samband med exempelvis svampinfektioner i hårbotten, eksem, ringorm eller psoriasis,
- Alopecia areata är en sjukdom som kan göra att både barn och vuxna tappar hår fläckvis, ofta i form av en kal fläck på huvudet.
Kala fläckar kan även uppstå i skäggbotten eller exempelvis på underbenen. Håret växer ofta tillbaka inom ett par år, men i upp till tio procent av fallen blir håravfallet bestående. I mer ovanliga fall kan fläckarna breda ut sig och göra att hela hjässan blir kal eller att all hårväxt på kroppen försvinner.
ärftlighet – den vanligaste orsaken till håravfall, förekommer ofta hos män men som kvinna kan du också tappa hår till följd av genetiska faktorer åldrande – antalet aktiva hårsäckar brukar minska med åldern och orsaka tunnhårighet hos både män och kvinnor stress och psykisk ohälsa – om kroppen inte är i psykisk balans kan även hårväxten påverkas naturliga hormonförändringar – det är vanligt att tappa mer hår än vanligt i samband med exempelvis puberteten, klimakteriet eller graviditet vitaminbrist och andra brister – håravfall kan till exempel bero på järnbrist, brist på zink, magnesium, olika vitaminer eller protein läkemedel – håravfall beror ibland på exempelvis blodförtunnande läkemedel, betablockerare, p-piller, antidepressiva läkemedel, litium och cytostatika skadande hårbehandling – hårblekning och andra kemiska processer, stark värme från exempelvis plattänger, liksom hårt åtdragna tofsar och flätor kan skada håret och leda till håravfall.
Exempel på sjukdomar som kan utlösa håravfall:
infektioner – det är vanligt att tappa mer hår än vanligt ett par månader efter en infektion bristsjukdomar – anemi och exempelvis hypotyreos kan leda till diffust håravfall alopecia areata – en sjukdom som ger symptom i form av kala fläckar, orsaken kan till exempel vara stress, infektioner eller olika sjukdomar alopecia totalis – en ovanlig sjukdom som gör att allt hår på huvudet lossnar alopecia universalis – en ovanlig sjukdom som gör att all kroppsbehåring försvinner, till exempel ögonfransar, ögonbryn och könshår.
Kan östrogen hjälpa mot håravfall?
Vad händer med håret i klimakteriet? – – Ganska mycket, är det korta svaret, säger Maria Hellström. – Eftersom det är mycket som pågår i kroppen, som hormonförändringar och åldrande, syns det så klart också på håret. Vår hårväxt är kopplad till könshormonerna.
Visa hela svaret
Kan man stimulera hårsäckarna?
Får håret att växa – 5 Steg till mer och hälsosamt hår – Håravfallsexperten Karin Adali från Nioxin ger sina bästa tips:
Tvätta ordentligt! Om du använder mycket stylingprodukter eller torrschampo kan det täppa till hårbotten och hårsäckarna. En “hårbottenspeeling”( på salong eller hemma) kan vara en bra start. Schampon med pepparmint och schampon specifikt för hår som tunnas ut är en bra investering eftersom de kickar igång cirkulationen. Stimulera hårbotten. Efter att du tvättat håret är ett serum som jobbar med cirkulationen ett bra nästa steg. Tänk på – för att du ska märka någon skillnad så måste produkterna ner i hårbotten, det räcker inte att bara jobba med styling. Massera! Det gäller både när du applicerar produkterna och schamponerar håret men också efter en stressig eller lång dag på jobbet. Massera hårbotten för att släppa på spänningarna och få igång cirkulationen. Starta i tid! När håret börjar tunnas ut beror det oftast på att hårsäckarna har “somnat”. Hårsäckar som sover kan väckas efter en ganska lång tid men, här är det inte värt att chansa, efter en allt för lång tid av “sovande” så går det inte att stimulera tillbaka hårväxten. Så om du märker en förändring – gör något i tid! Våga mer “aggressiva” produkter. Om du behöver kickstarta ordentligt eller märker att ditt hår är rejält uttunnat – leta efter produkter som går ner på djupet och stimulerar. Ämnen som minoxidil och aminexil saktar ner håravfallet, boostar hårsäckarna och ger dig mer hår. Använd dagligen under en längre period.
Hur mycket hår är normalt att tappa?
Vi lägger massor av tid och pengar på en del av vår kropp som vi klarar oss helt utan – vårt hår. Vi har starka band till vår gamla pälsrest, som dessutom skvallrar om vår livsstil och är perfekt för studier om hur cancer uppkommer. Lars Norlén. Foto: Ulf Sirborn Enligt Lars Norlén, docent vid hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, talar det för att huvudhår och skägg har fyllt andra funktioner för oss, troligen signaleringsfunktioner. – De funktionerna har sannolikt varit väldigt viktiga eftersom vi har bevarat långt hår på huvudet.
- Det förklarar också varför skalphåret är kopplat till vår identitet och varför en hårsjukdom kan vara så psykiskt belastande, säger Lars Norlén.
- Det går såklart inte att säga vad våra förfäder har kommunicerat med sina hårmanar under de årmiljoner då vår nuvarande hårkostym putsades fram.
- Men under de senaste årtusendena har huvudhåret omgärdats av mängder med starka uppfattningar, ofta kopplade till föreställningar om sexualitet, religion och makt.
Inom judisk, muslimsk och kristen kultur har det ansetts viktigt att gifta, ibland även ogifta, kvinnor täcker sitt hår vid vistelse utanför hemmet. Inom katolicismen har nunnor burit nunnedok för att markera sitt äktenskap med Gud. I Romarriket klipptes kvinnor som begått äktenskapsbrott korthåriga och detsamma skedde under andra världskriget med så kallade tysketöser, danska eller norska kvinnor som haft relationer med tyska militärer.
Jeanne d’Arc dömdes till döden bland annat för sin kortklippta frisyr, som ansågs vara endast för män. Buddistiska munkar och nunnor rakar sitt hår för att visa sig hängivna inför det heliga livet. Men inom sikhismen uttrycks samma sak precis tvärtom; vild hårväxt, där varken huvudhår eller skägg får klippas, symboliserar andlighet.
Det är i skuggan av dessa kulturella föreställningar som lidande vid ofrivillig hårförlust ska förstås, anser Lars Norlén. Den vanligaste hårsjukdomen är alopecia areata, fläckvis håravfall, där hår faller av i runda fläckar som kan sitta över hela kroppen.
Håravfallet kan i ovanliga fall bli mer omfattande, med förlust av allt huvudhår – eller allt hår på hela kroppen. Sjukdomen förekommer i alla åldrar och den tros vara ett autoimmunt angrepp på hårsäckarna. Sjukdomen verkar kunna triggas av emotionell stress. Lars Norlén berättar att det är denna sjukdom som gett upphov till föreställningen om att hår kan “vitna över en natt”.
Håravfallet kan nämligen ske mycket plötsligt, inom några dagar, ibland efter en djupt stressande händelse och oftast utan förvarning. Märkligt nog blir ofta de hårstrån som hunnit förlora sitt pigment kvar, vilket kan ge ett vithårigt intryck, förutsatt att personen i fråga hunnit få vita eller gråa hår innan sjukdomen bröt ut.
- Patienter med fläckvis håravfall är i majoritet bland de hårpatienter Lars Norlén tar emot på hudkliniken.
- En annan stor grupp är de med inflammatorisk hårsjukdom, där håret från skalpen faller av från smärtsamma och kliande områden, där det sedan bildas ärr.
- Hårsjukdomar är styvmoderligt behandlade och kopplas ofta till kosmetik.
Det har påverkat synen på hårforskning och därför saknar vi många grundkunskaper om hår. Vi känner till exempel inte till mekanismerna vid hårtillväxt och håravfall, på molekylär nivå. Flera studier har visat att livskvaliteten hos patienter med håravfall är negativt påverkad. Att vara utan hår kan till exempel ge känslor av skam, göra det svårt i sociala sammanhang och skapa isolering. – För den som jobbar kliniskt med de här patienterna är det helt uppenbart att lidandet kan vara stort och reellt.
Få patienter är så angelägna och behandlingsmotiverade som hårpatienter, säger Lars Norlén. Svårast att behandla är inflammatorisk hårsjukdom. Där kan hårlösheten bli permanent i de områden där håret fallit av, men det går att försöka hindra utbredningen av de kala fläckarna. En behandling går ut på att dämpa inflammationen med till exempel kortison.
De detaljerade mekanismerna bakom håravfall är alltså fortfarande okända, oavsett om orsaken är en hårsjukdom eller ett normalt åldrande. Men det är klart att manliga könshormoner, androgener, spelar en stor roll i sammanhanget. Det är androgener som får skägg, hår på bröstet, könshår och hår under armarna att växa fram under puberteten.
- Hos kvinnor bromsas utvecklingen av kvinnliga könshormoner, östrogener, så det är ett skäl till att kvinnor är mindre behårade.
- Senare i livet sker det motsatta: hos båda könen är det hårsäckarnas exponering för androgener som får dem att stanna allt kortare i tillväxtfas.
- Till slut producerar inte hårsäcken något hår alls.
Som en följd växer färre och färre hårstrån på skalpen, som blir mer och mer uttunnad. Hos kvinnor bromsas även denna utveckling av östrogener. Sannolikt är det också förändrade hormonnivåer under graviditeten som ligger bakom att många kvinnor då får tjockare kalufs.
Att många kvinnor upplever ett stort håravfall några månader efter förlossningen antas bero på att hormonnivåerna då åter har ändrats och på den stora kroppsliga stress det innebär att föda barn. – Det är ofta fysisk stress, som en operation eller en kraftig infektion med hög feber, som kan orsaka håravfall, men även emotionell stress kan ha påverkan.
Att tappa håret till följd av stress är så vanligt att det kan betraktas som en normal stressreaktion – men vi kan fortfarande inte förklara hur eller varför det sker, säger Lars Norlén. Vi har mellan 100 000 och 150 000 hårstrån på huvudet. Blonda personer har fler hårstrån än mörkhåriga, som har fler än rödhåriga. Henrik Druid. Foto: Ulf Sirborn Det vet Henrik Druid, rättsmedicinare och professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Som den forskare han är kunde han inte låta bli att mäta sina barns hår under en period då hans familj bodde i Miami.
Och – japp, de månatliga mätningarna visade att barnens hår växte fortare i det varmare klimatet. – Tillväxttakten för hår på skalpen är relativt väl beskriven. Det innebär att vi ganska exakt kan säga när olika segment av ett hårstrå bildades. Det kan räcka med drygt tolv centimeter hår för att vi ska kunna säga något om hur en person har levt under det senaste året, säger Henrik Druid.
Väldigt mycket, i princip allt, av det vi får i oss lämnar spår i vårt hår. Via blod eller svett sker inlagringen i hårstrået i hårsäcken eller mycket nära skalpen. När hårstrået sedan växer följer inlagrade ämnen med. Ett hårstrå kan därför berätta mycket om personen det har suttit på.
- Det går att se vilka proteinkällor kosten har haft och även bakgrundsstrålning lämnar spår, vilket ger en hint om var personen kan ha vistats rent geografiskt.
- Hårceller har ingen blodcirkulation eller annan ämnesomsättning, så cellerna i ett hårstrå är att betrakta som döda när de har lämnat hårsäcken.
Ett hårprov bryts därför ned mycket långsamt – och de är lika användbara oavsett om de kommer från en död eller en levande person. – Vi har prover som har förvarats i rumstemperatur i över tjugo år. De skulle ge samma mätresultat i dag som när de togs, säger Henrik Druid.
- Han arbetar med så kallad sekventiell håranalys, där man klipper en liten hårtofs i halvcentimeterlånga avsnitt.
- Sedan undersöks förekomsten av olika ämnen i respektive håravsnitt.
- Då kan man se till exempel om någon använt narkotika, konsumerat alkohol eller tagit läkemedel – och man kan säga när detta har skett och om intaget har varierat över tid.
Ett blod- eller urinprov kan endast ge en ögonblicksbild från provtillfället. Det finns exempel på rättsfall där kvinnor polisanmält att de har blivit drogade och våldtagna. En håranalys har kunnat stärka deras historia så att den har gått att bevisa i domstol.
Och det finns studier som visar att nära åtta av tio narkomaner som dör av en överdos gör det vid ett återfall, där ett uppehåll har gett lägre tolerans för drogen. Även det har framgått av håranalyser, som har avslöjat ett uppehåll i drogmissbruket under en period före döden. – Det är tragisk men viktig kunskap, säger Henrik Druid.
Ett hårprov kan alltså bekräfta att intag av olika substanser har skett och dessutom förlägga detta intag rätt i tiden. Men att dra slutsatser om hur stora de konsumerade mängderna har varit är svårare. Många ämnen lagras i hårets melanin, alltså de ämnen som ger håret dess färg.
Ljus-, mörk- och rödhåriga personer har olika slags melanin i olika mängder i sitt hår och därför skiljer sig inlagringen åt. Det betyder att samma konsumerade mängd kan ge olika mycket inlagrad mängd, beroende på hårfärg. Även hårblekning påverkar mängden melanin i håret och därmed även de inlagrade spåren, något som gör arbetet svårare för en rättsmedicinare.
Dessutom har varje substans sitt eget bindningsmönster. – Det finns många svårigheter med dessa mätningar, men om man jämför en individ med sig själv kan man dra slutsatser av halterna i olika segment. Då går det att se om en konsumtion ökat eller minskat, säger Henrik Druid.
- Hårsäcken, eller hårfollikeln, är ett av få mänskliga organ som följer en cyklisk rytm.
- I tillväxtfasen gräver sig hårsäcken djupare ned i huden samtidigt som ett hårstrå skjuter fram.
- Tillväxten av hårstrået kan sedan pågå i två till åtta år, och ju längre tid det växer, desto längre kan det bli.
- Sedan följer en kortare fas, två till fyra veckor, då hårsäcken krymper.
Slutligen följer en vilofas, där håret inte växer men vanligen sitter kvar i hårsäcken. När hårstrået till sist faller av går hårsäcken åter in i tillväxtfas och skapar ett nytt hårstrå. Enligt detta mönster tappar vi mellan 50 och 100 hårstrån per dag. Maria Kasper. Foto: Anders Lindholm Vad som driver denna cykel intresserar Maria Kasper, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet. Mest intresserad är hon av vad som händer rent konkret när ett hårstrå växer – eller när en hårsäck bildas i ett ofött embryo.
- Hårsäckar kan nämligen inte skapas efter fosterstadiet, utan de vi föds med är de vi får.
- De celler hon främst undersöker är keratinocyter, en typ av hudcell som kan få flera olika slags roller.
- De kan till exempel ingå i vårt yttersta hudlager, det vi ser med ögat, eller ta plats i en hårsäck och så småningom ingå i ett hårstrå.
Maria Kasper vill ta reda på vad som styr keratinocyterna i denna utveckling, vad som får dem att bli antingen en hud- eller en hårcell – och vad är det som händer när en sådan cell i stället omvandlas till en cancercell. Hur skiljer sig dessa utvecklingsmönster åt och vad styr dem på molekylär nivå? Maria Kasper och hennes kollegor följer enskilda celler i hårsäckar hos möss som antingen är friska eller framavlade för att alltid utveckla hudcancer.
- Med en särskild teknik, enkelcellssekvensering, kan de se exakt vilka gener som är aktiva i enskilda keratinocyter.
- De kan sedan följa förloppet i musen; vad händer i hudceller som blir sjuka – och vad utmärker dem som håller sig friska? – Vi undersöker mikromiljön för dessa celler.
- Med det menar vi till exempel närheten till blod- och lymfkärl, men också närhet till andra celler, som nervceller, fibroblaster eller immunceller.
De är inte jämnt utspridda i huden utan förekommer ofta gruppvis. Vi vill ta reda på hur olika celler påverkar varandra. Syftet är att förstå vad som styr cellers förmåga att ersätta celler i frisk vävnad – och vad som får dem att bilda tumörer i stället.
Visa hela svaret
Hur länge sitter hormonerna i efter förlossning?
Hur länge varar postpartumperioden? – Postpartumperioden börjar när bebisen föds. Det finns ingen exakt definition på hur länge postpartumperioden varar, men man brukar utgå från en period på sex till åtta veckor efter förlossningen. Sedan försvinner effekterna från graviditeten successivt och så småningom återgår kroppen till det tillstånd som var före graviditeten.
Visa hela svaret
Finns det något medel mot håravfall?
Behandla håravfall med receptfria läkemedel – Även om håravfall hos män är vanligare förekommer det även hos kvinnor men oavsett kön finns det hjälp att få. Det finns flera receptfria läkemedel för att förbättra hårväxten och för att bromsa håravfallet.
Det finns en lösning som appliceras i hårbotten mot håravfall som man enkelt kan använda hemma. Det är dock viktigt att ta reda på orsaken till håravfallet innan man börjar med någon behandling. Att tappa hår kan ha många olika orsaker och de receptfria läkemedlen ska bara användas mot ärftligt håravfall.
Om man drabbats av fläckvis håravfall kan det vara den autoimmuna sjukdomen alopecia areata och man bör då kontakta sin husläkare. Får du ökat håravfall och samtidigt röd, öm eller irriterad hårbotten eller om håravfallet är så kraftigt att det kan bli aktuellt med peruk bör du kontakta en vårdcentral.
Visa hela svaret
Kan man få tillbaka sitt hår?
Behandla ärftligt håravfall – Ärftligt håravfall är inte farligt och du behöver inte behandla det om du inte vill. Många vill ändå få tillbaka sin hårväxt och då finns det receptfria läkemedel som kan hjälpa. Ju tidigare preparatet sätts in, desto bättre brukar effekten bli.
Enligt rekommendation bör de här läkemedlen bara användas om man är över 18 år. Läs noggrant på bipacksedeln först för att ta reda på om just det preparatet kan hjälpa dig. Om receptfria läkemedel inte ger någon effekt kan du kontakta vården för att ta reda på om det finns receptbelagda medel som passar dig.
Senast granskad 2021-06-08 : Rådgivning om håravfall
Visa hela svaret
Finns det medel mot håravfall?
Minoxidil mot håravfall – Läkemedel som innehåller det aktiva substansen minoxidil, exempelvis Minoxidil Orifarm, är effektivt för att förebygga och bromsa ärftligt håravfall. Det fungerar genom att stimulera hårväxten och ger synligt resultat efter två månaders användning. Minoxidil Orifarm finns olika varianter, anpassade för kvinnor och män och ska enbart användas av människor över 18 år.
Visa hela svaret
