Propp I Lungan Vid Graviditet?

Nya proppar kan bildas – Det finns en ökad risk att du får en blodpropp igen om du en gång har fått en. Det gäller speciellt om du tillhör någon av de grupper som har lättare att få en blodpropp. En del personer får aldrig någon mer blodpropp och blir helt bra igen.

1. För att minska risken för att få ytterligare blodproppar ska du vara noga med att ta den blodförtunnande medicinen enligt läkarens anvisningar.
2. Cirkulationen i lungorna kan bli långsammare om du har haft en stor blodpropp eller flera små.
3. Det innebär att den högra sida av hjärtat får arbeta mot ett större motstånd än vanligt och mer än den vänstra sidan.

Det kan så småningom medföra högre blodtryck i lungorna. Därför får du gå på återkontroller hos en läkare tills hjärtat fungerar som det ska igen. Det finns en något ökad risk för att du ska få en blodpropp om du är gravid. Det beror på att du har högre halter av hormonet östrogen i blodet och att blodet cirkulerar långsammare när den växande livmodern trycker på blodkärlen.

1. Du ska inte använda warfarin när du är gravid, eftersom det verksamma ämnet i läkemedlet påverkar fostret och kan orsaka missbildningar.
2. Du ska inte heller använda nya blodförtunnande läkemedel när du är gravid eftersom det är oklart om de påverkar graviditeten.
3. Du kan i stället ta lågmolekylära hepariner under hela graviditeten och minst ett par månader efter förlossningen.

Vad beror en blodpropp i lungan på? En blodpropp som fastnar i lungan har för det mesta bildats i benens djupa vener eller i venerna i bäckenet. Du kan få blodpropp i venerna och därmed i lungan av många olika orsaker. Du kan till exempel få en blodpropp i följande situationer:

Efter operationer i mage och bäcken, speciellt efter canceroperationer. Efter olycksfall, speciellt vid benbrott som kräver gips och minskar rörligheten. Efter höftledsoperationer och knäledsoperationer. Efter sängliggande under flera dagar utan att vadmusklerna använts regelbundet. Efter stillasittande i mer än tre till fyra timmar, exempelvis vid långa resor. Efter graviditet och förlossningar eller användning av p-piller.

Vid operationer och olycksfall sker många förändringar i kroppen som bland annat gör att blodet levrar sig lättare än vanligt. Det i kombination med att du ligger stilla i samband med operationen eller skadan ökar risken för att få en blodpropp. Det beror framför allt på hormonförändringar att du lättare råkar ut för proppar i venerna efter en förlossning.
Visa hela svaret

Vad händer om man får blodpropp gravid?

Kompression under graviditet Att få barn är en av de mest betydelsefulla händelserna i en kvinnas liv, men en graviditet inleder också en serie förändringar som du kanske inte förväntar dig. Ett exempel på detta är en ökad risk för att utveckla blodpropp (trombos) och djup venetrombos (DVT).

Om det inte behandlas kan trombos under en graviditet vara mycket skadligt för din hälsa, eftersom en del av proppen kan lossna och orsaka allvarligare problem som lungemboli (PE) eller stroke. Naturligtvis utgör denna risk också en fara för ditt barn. Emellertid är blodproppar och DVT något som du kan förebygga: läs vidare för att ta reda på orsakerna och riskfaktorerna, liksom hur du kan minska risken för blodpropp som gravid.

Den viktigaste kopplingen mellan trombos och graviditet är att ditt blod är mer benäget att koagulera eftersom kroppen förbereder sig för att minimera blodförlust under barnets födelse. Gravida kvinnor kan också uppleva mindre blodflöde till benen senare under graviditeten eftersom det växande barnet pressar på blodkärlen runt bäckenet.

Familjehistoria, dvs ett genetisk anlag Personlig medicinsk historia, särskilt om du tidigare har haft blodproppar, till exempel efter operation, men andra hälsotillstånd kan också vara faktorer (t.ex. hjärtsjukdomar eller diabetes) Fetma Långresor eller på annat sätt långa perioder av inaktivitet Kejsarsnitt kan också vara en ökad riskfaktor.

Bra förebyggande baseras alltid på att vara väl medveten om riskfaktorerna och agera i enlighet därmed. Först och främst är det alltid bäst att konsultera din läkare om du tror att du kan vara benägen att få venösa problem eller blodproppar under din graviditet på grund av din personliga eller familje sjukdomshistoria. Det finns också flera steg du kan vidta själv för att minska din risk att utveckla blodproppar under graviditeten. Livsstilsfaktorer som att träna regelbundet (när din läkare tillåter det), äta en hälsosam kost och sluta röka är alla effektiva sätt att minska din risk.
Visa hela svaret

Hur vanligt är blodpropp vid graviditet?

Risken för ventrombos (blodpropp) är 5–6 gånger större när man är gravid, på grund av östrogenhormonets inverkan på blodets koagulering och den växande livmoderns tryck på blodkärlen i benen. ​ En djup ventrombos orsakas av att blodet koagulerar i venerna. Den vanligaste orsaken är att blodflödet blir långsammare, men trombos kan också bero på en skada i blodkärlsväggen eller ökad trombosbenägenhet. Oftast uppstår proppen i benen, där blodcirkulationen i de djupa venerna är speciellt utsatt för koaguleringsstörningar.

Det är ovanligare med djupa ventromboser i huvudet, halsen, armarna eller bukorganen. Det förekommer inflammationer i de ytliga venerna under huden, men inga betydande proppar. Riskfaktorer för ventrombos är graviditet, att vara orörlig länge (t.ex. sjukdom, gipsat ben eller lång flygresa), stora operationer, p-piller i synnerhet hos rökande kvinnor, cancer, övervikt och genetiska koaguleringsstörningar.10–15 procent av befolkningen har genetisk eller förvärvad trombosbenägenhet.

Av alla ventromboser under graviditeten utvecklas 80 procent i det vänstra benet, förmodligen därför att livmodern trycker på den vänstra bäckenartären och den i sin tur på bäckenvenen där de korsas. Trombosrisken är störst genast efter förlossningen.
Visa hela svaret

Hur vet man om man har blodpropp gravid?

Ena vaden eller benet svullnar och blir varmare. Ibland uppstår även rodnad eller annan missfärgning. Vaden kan vara öm och spänd om du klämmer på den. Du kan få värk i benet, vaden eller i sällsynta fall i hålfoten, framför allt när du går och använder vadmuskeln.
Visa hela svaret

Är det farligt med propp i lungan?

Lungemboli innebär att det finns en blodpropp i ett av lungans blodkärl. Den vanligaste orsaken är att en blodpropp som bildats i benet har lossnat och följt med blodet till lungan, där den fastnat. Symtomen varierar beroende på hur stor blodproppen är och var den sitter. I vissa fall kan tillståndet bli livshotande, och vid misstanke om lungemboli är det viktigt att snabbt få vård.
Visa hela svaret

Kan en blodpropp försvinna av sig själv?

Behandling – För att undvika blodproppar i benen är det viktigt att röra på benen så gott man kan även om man är sängliggande eller är mycket stillasittande. Att sluta röka och gå ner i vikt kan minska risken för att få blodproppar. Blodproppar måste behandlas av läkare och vanligtvis får man ta blodförtunnande läkemedel.
Visa hela svaret

Kan man se på blodprov om man har blodpropp?

Undersökningar – Diagnosen grundar sig på de uppgifter patienten ger, läkarundersökning, eventuella blodprov och bilddiagnostik. Om sannolikheten för ventrombos är liten eller högst måttligt förhöjd kan trombosen uteslutas genom blodprovet D-dimer (FiDD).

Om D-dimerhalten är inom referensområdet och patienten endast har lindriga eller otypiska symtom är andra undersökningar inte alltid nödvändiga. Vid till exempel graviditet ökar D-dimerhalten också under normala förhållanden och då har man i allmänhet låg tröskel för ultraljudsundersökning av venerna.

Om sannolikheten för blodpropp är stor går man direkt till bilddiagnostik. För att undersöka djup ventrombos används kompressionsultraljud och för lungemboli spiraldatortomografi (DT-angiografi) eller lungskintigrafi. Ultraljudsundersökning av hjärtat kan användas som hjälp vid diagnostik och uppföljning.
Visa hela svaret

Hur många överlever blodpropp?

Risken att åter drabbas av blodpropp är fem till tio procent under det första året, därefter cirka fem procent per år. Dödlighet vid blodpropp i lungan är tio till femton procent och även om den ofta orsakas av ålder och annan sjukdom.
Visa hela svaret

Vad ökar risk för blodpropp?

En blodpropp innebär att blodet levrat sig och bildat en geleliknande klump. Den kan sätta sig i olika delar av kroppen och ge upphov till skador, eftersom vävnader och organ inte får tillräckligt med blod. Blodpropp kallas för trombos inom vården. Blodproppar kan ge olika symtom, beroende på vilken del av kroppen som drabbats.

• Blodpropp är ett tillstånd då blodet levrat sig inuti blodkärlen så att de täpps till.
• Det kan vara bra, till exempel om det sker i samband med en skada, så att det slutar blöda från ett skadat blodkärl.
• I vissa fall bildas blodproppar som inte behövs, utan bara gör det svårt eller omöjligt för blodet att passera.

Det kan till exempel ske om kärlväggen är skadad eller trängre på grund av åderförkalkning. Blodproppar kan också uppstå om blodcirkulationen är dålig. Blodpropp kallas för trombos inom vården. En blodpropp som förs vidare med blodet och fastnar någon annanstans kallas för emboli.

Hjärtinfarkt orsakas av blodproppar i hjärtats kranskärl. Stroke orsakas av en blödning eller blodpropp i hjärnan. Ventrombos är en blodpropp i en ven, vilket till exempel kan ge blodpropp i benet. Lungemboli är en blodpropp i lungan. Artärocklusion är en blodpropp i ögat.

Det är ofta flera saker som sammantaget ökar risken att det bildas en blodpropp. Det kan till exempel vara sådant som triggar blodet att levra sig, eller sådant som göra att blodcirkulationen blir så långsam att blodproppar kan bildas. Här är exempel på faktorer som ökar risken för blodpropp:

Kirurgi. Efter större ingrepp startar kroppen processer för att läka, bland annat kommer blodet levra sig lättare. Det ökar risken för att blodproppar ska bildas. Det är särskilt vanligt efter större operationer och operationer som gör att du ligger stilla länge både under och efter operationen. Stillasittande eller sängliggande under längre perioder ökar risken för blodproppar. Kraftig övervikt är en riskfaktor för blodproppar. Graviditet, efter förlossning eller om du använder p-piller, Östrogenet i p-piller och hormonförändringar i samband med graviditet och förlossning ökar risken för blodproppar, särskilt den typ som heter ventrombos. Rökning ger en sämre blodcirkulation, vilket ökar risken för blodproppar.

Det finns också mer eller mindre vanliga sjukdomar som ökar risken för blodproppar. Här är några exempel:

Antifosfolipidsyndrom, Hughes syndrom, en sjukdom där det bildas antikroppar mot kroppens egna substanser, vilket bland annat gör att blodet levrar sig mycket lättare. Antitrombinbrist, ärftlig sjukdom som ökar risken för blodproppar. APC-resistens (Faktor V Leiden mutation), är en ärftlig rubbning som gör att blodet har lättare för att levra sig. Det ökar risken för ventrombos. Cancer och vissa cancerläkemedel kan öka risken för blodproppar. Covid-19 ger en ökad risk för blodproppar. Högt blodtryck ger ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Protein C-brist är en ärftlig bristsjukdom som gör att blodet levrar sig lättare. Protein S-brist är en ärftlig bristsjukdom som gör att blodet levrar sig lättare. Åderförkalkning innebär att det bildas plack i blodkärlen som kan brista, vilket kroppen uppfattar som en skada och därför triggar blodet att levra sig.

Symtomen varierar beroende på var blodproppen sitter. Här är några exempel:
Visa hela svaret

Kan man ha blodpropp utan att märka det?

Symptom vid blodpropp – En blodpropp ger olika symptom beroende på hur stor den är och var den uppstår. Det är vanligt att få en propp i benet, så kallad djup ventrombos. En propp som uppstår snabbt gör ofta ont i vaden, låret eller hela benet. Benet blir varmt, svullet, rött och ömt.

I vissa fall växer en blodpropp i benet fram långsamt – då utvecklas symptomen gradvis. En blodpropp som följer med blodströmmen hela vägen till lungorna kan orsaka skarp smärta i bröstet, hosta och andnöd. Små proppar ger inte alltid tydliga besvär, men en större blodpropp kan leda till livshotande symptom.

Om du får en blodpropp i hjärnan får du en stroke som bland annat kan visa sig i form av känselbortfall eller förlamning, ofta på ena sidan av ansiktet eller kroppen. Du kan också få svårt att prata, uttala ord, röra dig som vanligt och hålla balansen.

varm känsla i benet svullnad i vaden eller hela benet rodnad ömhet och smärta.

Vanliga symptom vid blodpropp i lungan:

andfåddhet eller andnöd hjärtklappning och hög puls plötsliga bröstsmärtor som förvärras vid djup inandning eller hosta hosta, ibland med blodigt slem yrsel och ibland svimning.

Vanliga symptom vid en blodpropp i hjärnan:

domningar eller förlamning, ofta i ena ansiktshalvan, armen eller benet svaghet i ena armen eller benet talsvårigheter eller sluddrigt tal synstörningar koordinationssvårigheter yrsel och problem med balansen annorlunda beteende och förvirring.

Blodproppar kan ibland uppstå på andra ställen, exempelvis i njurarna, levern och tarmarna. Proppar förekommer också i samband med allvarliga sjukdomstillstånd.
Visa hela svaret

Kan man bli frisk från lungemboli?

Symtomen kan vara mycket varierande och diffusa vilket gör sjukdomen svårdiagnostiserad. De flesta patienter som kommer till sjukhus och får behandling i tid överlever. Det finns i dag mycket forskning när det gäller riskfaktorer, diagnos och behandling vid lungemboli.
Visa hela svaret

Hur länge kan man gå med en propp i lungan?

Vanligt att få blodförtunnande läkemedel – Det vanligaste när du får en blodpropp i lungan är att du får behandling med som gör att blodet inte levrar sig lika lätt som tidigare. Behandlingen förhindrar att proppen blir större och hjälper kroppen att lösa upp den.

Dessutom minskar risken för nya proppar. Behandlingen pågår i minst sex månader, men ibland behöver du få längre behandling. Det gäller till exempel om risken för nya proppar är hög eller om du har haft en stor propp som påverkat hjärtat och gjort att du har fått ett högt tryck i lungorna. Ibland kan du behöva få behandling resten av livet.

Du får blodförtunnande läkemedel oavsett om du har fått propplösande behandling eller inte.
Visa hela svaret

Hur många dör av propp i lungan?

Ny metod för behandling av blodpropp i lungan Blodpropp i lungan (lungemboli) kan vara ett livshotande tillstånd och är den tredje vanligaste kardiovaskulära dödsorsaken efter hjärtinfarkt och stroke. Lungemboli orsakar varje år cirka 1000 dödsfall i Sverige.

Mörkertalet är stort då många patienter avlider på grund av lungemboli innan diagnosen hinner ställas. Vanlig behandling vid livshotande lungemboli är propplösande läkemedel (trombolys), men det är inte alla som tål den behandlingen på grund av blödningsrisk. Särskilt utsatta är patienter som är nyopererade, går på blodförtunnande läkemedel eller har en ökad risk för blödningar i hjärna och mage.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har nu som första sjukhus i Sverige använt en ny metod vid lungemboli, så kallad aspirationstrombektomi. Den kan vara ett alternativ för patienter som drabbas av stora blodproppar med påverkan på blodtryck och hjärtfunktion och där riskerna med propplösande behandling är för stora.

Behandlingen innebär att man med ett minimalinvasivt ingrepp avlägsnar blodproppar med hjälp av en slang som förs upp via ett blodkärl i ljumsken. Sedan december har fem patienter behandlats med den nya metoden. – Med den här tekniken kan vi behandla en grupp med dålig prognos och som kanske inte annars hade överlevt.

Ofta handlar det om patienter som kommer in till kardiologen med akut hjärtstopp. De här individerna är så sjuka att de inte tål andra läkemedel eller överlever en akut öppen operation. Det känns därför fantastiskt att vi nu kan hjälpa dessa patienter, säger Truls Råmunddal, överläkare på Kardiologen som fick metoden presenterad för sig på ett vetenskapligt möte för några år sedan.

• Första ingreppet skedde i december På Sahlgrenska Universitetssjukhuset är det Truls Råmunddal och Charlotte Sandström, överläkare buk- och kärlradiologi på Radiologen som är utbildade i den nya tekniken.
• Det första ingreppet gjordes i början av december.
• Jag hade hört talas om den här metoden och när vi fick in en patient akut på intervention radiologi kontaktade jag kardiologen som hade en kateter tillgänglig.

Vi gjorde ett försök att suga ut blodpropparna som lyckades, säger Charlotte Sandström. – Tekniken har vi använt oss av innan, men vi har inte haft tillräckligt bra produkter. Med den här tjockare slangen som katetern har blir det ett bra sug som gör det lättare att få ut stora proppar, fortsätter hon.

Patienten vaken hela tiden Genom metoden kan man undvika stor, öppen kirurgi och patienten återhämtar sig snabbare. Ingreppet tar ungefär en timme, patienten kan vara vaken hela tiden och resultatet märks direkt. Hur många patienter som framöver kan bli aktuella för behandlingen är ännu inte klarlagt.

Ett flertal internationella studier pågår där man tittar på långtidseffekter och för vilka patienter metoden kan lämpa sig. – Forskningen hittills visar att trombektomi vid lungemboli är en snabb, effektiv och säker behandling med låga risker för patienten jämfört med öppen kirurgi och trombolys.

1. Men mer studier behövs för att visa om detta kan blir en ny standardbehandling för högriskpatienter.
2. Det pågår också studier i USA och Europa om att även behandla stabila patienter med den här metoden, säger Truls Råmunddal.
3. På sjukhuset har man upprättat en bedömningsgrupp med representanter från olika specialister och verksamheter som samverkar kring högriskpatienter om vilken behandling som lämpar sig bäst i varje enskilt fall.

Gruppen består av intensivvårdsläkare, thoraxkirurger, interventionister, internmedicinare och koagulationsmedicinare. Teamarbetet är viktigt. Alla interventioner utförs på Bild- och interventionscentrum, som är utrustad med all den teknik och bilddiagnostik samt också den avancerade övervakningsresurs som krävs.

1. I regionen finns också en vårdplan för hur man ska hantera dessa högriskpatienter.
2. Genom att samla våra professioner bidrar alla med sina olika kunskaper till varje patient.
3. Det ska vi fortsätta med.
4. Vi ska nu också sprida kunskap i regionen om att den här metoden finns, säger Charlotte Sandström.
5. Vi behöver också lära ut ingreppet till fler kollegor så att vi kan säkra tillgången till metoden framöver, säger Truls Råmunddal.

Blod som har stelnat kan bilda en så kallad blodpropp. Blodproppar i benet eller andra delar av kroppen kan ibland följa med blodet till lungan. Där kan blodproppen fastna och hindra blodflödet. Blodproppar i lungorna kan i enstaka fall vara livshotande och måste därför alltid behandlas så fort som möjligt.

• Symtomen kan variera från andfåddhet, svimningar till akut hjärtstopp.
• För de allra flesta drabbade räcker det med att behandlas med blodförtunnade läkemedel som löser upp propparna.
• Större blodproppar kan däremot leda till livshotande belastning på hjärtat med sjunkande blodtryck som följd.
• Då används ofta trombolys, det vill säga propplösande läkemedel som sprutas in direkt i blodet.

En av tio på trombolys drabbas av allvarliga och svårstoppade blödningar. För dessa så kallade högriskpatienter som inte är aktuella för standardbehandling rekommenderas i stället mekanisk upplösning av propparna som ett alternativ till öppen operation.
Visa hela svaret

Hur lång tid tar det innan en blodpropp löses upp?

Alla blodproppar är inte lika allvarliga | Forskning & Framsteg Svar: En blodpropp, trombos (av det grekiska ordet för klump), är koagulerat blod, en så kallad blodlever, som helt eller delvis täppt till ett blodkärl. Benämningen är densamma oavsett om blodkärlet är en artär, där blod som syreanrikats i lungorna rytmiskt pumpas ut från hjärtat, eller en ven i vilken syrefattigt blod, efter att ha passerat kroppens alla små kapillärer, är på väg tillbaka till lungor och hjärta.

Artär- och ventromboser bildas emellertid på olika sätt och deras konsekvenser och behandling skiljer sig åt. Arteriell trombos beror på en under flera år tilltagande åderförkalkning, med fettavlagring och inflammation i kärlväggen. Successivt blir kärlväggen trängre då blodplättar och vita blodkroppar fastnar, vilket utgör ett incitament till att det plötsligt, akut, kan bildas en blodpropp och därmed kärlstopp.

Detta kan, beroende på vilket kärlområde som drabbas, leda till akut hjärtinfarkt, stroke eller kallbrand. Tillståndet är ett högprioriterat akutfall i sjukvården och behandlas kirurgiskt eller med kateterteknik för att avlägsna eller lösa upp stoppet.

Risken för ny artärtrombos är stor om inte riskfaktorer som rökning, högt blodtryck, diabetes, påtaglig övervikt, höga blodfetter, vissa kroniska inflammationssjukdomar, påtaglig psykisk stress och sömnapné åtgärdas. Behandling ges med trombocythämmare – den typ av blodförtunnande läkemedel som hindrar blodplättar (trombocyter) att fastna i skadade kärlområden.

Artäremboli, den andra orsaken till akut artärstopp, innebär att en mindre, knappt centimeterstor, blodlever som bildats i hjärtat på grund av oregelbunden hjärtrytm (förmaksflimmer) lossnat från hjärtväggen och förts ut i en artär där den fastnat och lett till plötsligt kärlstopp.

Förebyggande behandling ges med blodförtunnade läkemedel som bromsar blodets koagulation, antikoagulantia. I venerna är blodflödet långsammare än i artärerna, och blod som inte flyter levrar sig. I samband med en eller flera riskfaktorer, som graviditet, hormonbehandling, p-piller, kirurgiska operationer, infektioner, benbrott och längre flygresa, kan vissa personer därför drabbas av venös trombos.

Denna drabbar oftast benets vener med successivt tilltagande svullnad och värk under något eller några dygn. Trombosen kan växa till och bli ett par decimeter lång. Den försämrar avflödet med risk för framtida men, som svullnad, stumhetskänsla och bensår, men utan egentlig risk för kallbrand.

Trombosen kan också lossna i sin helhet eller i delar, och föras till lungan, vilket orsakar så kallad lungemboli. En stor lungemboli kan ge akut påverkan på allmäntillståndet med andnöd, svimning och chock medan mindre lungemboli kan leda till endast andningsrelaterad bröstsmärta. Lungembolin kan inte passera lungan och ge upphov till stroke eller hjärtinfarkt.

I de flesta fall löses den upp spontant, helt eller delvis, inom ett par månader av enzym som finns i lungkärlen. Risken för återfall varierar mellan mindre än 1 procent till mer än 15 procent per år beroende av orsak. Behandling ges med antikoagulantia för att hindra tillväxt och som profylax mot ny trombos.
Visa hela svaret

Kan man få blodpropp trots att man äter blodförtunnande?

Om blodförtunnande läkemedel – Läkemedel som omnämns som “blodförtunnande” förtunnar inte blodet utan minskar risken för uppkomst av blodpropp och hjälper blodets eget system att lösa upp redan uppkomna blodproppar. När du behandlas med blodförtunnade läkemedel är det viktigt med kunskap om dess verkan och eventuell biverkan.
Visa hela svaret

Hur lång tid tar det för en blodpropp att vandra?

Behandlingstid – Behandlingstidens längd vid venös blodpropp är ofta tre-sex månader men anpassas alltid till varje individ utifrån ålder, förmåga att genomföra behandlingen, riskfaktorer, utlösande orsak till den aktuella blodproppen, proppens läge och svårighetsgrad.
Visa hela svaret

Kan man ha blodpropp utan svullnad?

Blodpropp i ben och lunga – Att få en blodpropp i benet är vanligast. Benet kan då kännas varmt och svullet. Om delar av proppen lossnar kan den följa med blodströmmen till lungorna och bilda en blodpropp i lungan. Vanligaste symptomen på blodpropp i lungan är andnöd, bröstsmärta, oro, ångest och hosta.

Blodproppar kan fara iväg och orsaka stopp i blodflödet till olika organ i kroppen. Vid allvarligare tillstånd kan en blodpropp ge upphov till syrebrist i andra organ som till exempel njurar, lever och tarmar. De flesta blodproppar i ben eller lunga kan efter ställd diagnos behandlas i öppenvård med blodförtunnande läkemedel.

I komplicerade fall behövs proppupplösande behandling och kärlöppning med röntgenkatetrar på sjukhus. – I dag har cirka fyra till sex procent av Sveriges befolkning blodförtunnande behandling för att skydda mot blodpropp. Skyddet mot blodpropp är i de flesta fall mycket bra men med blodförtunnande tabletter finns det alltid en risk för att drabbas av en blödning.

Den som tidigare har haft en blodpropp har också större risk att drabbas en gång till. De flesta som har haft en blodpropp blir mycket bättre redan efter några veckor. FAKTA Blodproppar Blodpropp i ben eller lunga, så kallad venös tromboembolism (VTE), är en av våra vanligaste kärlsjukdomar. Risken ökar med stigande ålder och varje år får en av tusen personer i Sverige en blodpropp.

Sjukdomen är potentiellt dödlig men svårighetsgraden varierar, och av de som får blodpropp är proppar i ben vanligast med 60 procent, i lunga 30 procent och övrigt 10 procent. Vanligast förekommande är blodproppar hos de som är 65 år och äldre. De flesta med blodpropp blir bra av behandling och sjukdomen går att förebygga.

1. Blodproppar uppkommer när den normala blodlevringsprocessen inte begränsas av blodets eget inneboende bromssystem.
2. Mellan en och fyra procent av befolkningen drabbas under sin livstid av venös blodproppsjukdom.
3. Vanligast är blodpropp i benet, symptomen är då oftast svullnad samt smärta i vaden eller benet i vila eller vid belastning.

Blodpropp i benet Om en blodpropp snabbt täpper till kärlet i ett ben blir symptomen dramatiska med svullnad, rodnad, ömhet och värme. Långsamt växande proppar kan å andra sidan vara symptomlösa. Antal personer som dör vid blodpropp i benet är låg, under fem procent och den ställs i relation till ålder och annan allvarlig sjukdom.

Lungemboli I vissa fall lossnar delar av proppen och följer med blodströmmen till lungorna. Därför kan man säga att blodpropp i benet och lungan är två varianter av samma sjukdom. Djup ventrombos (DVT) innebär att blodproppar dels har emboliserats och förflyttat sig till lungorna, så kallad lungembolism.

När mindre proppar hamnar i lungorna blir besvären obetydliga och övergående men stora proppar kan ge allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Risken att åter drabbas av blodpropp är fem till tio procent under det första året, därefter cirka fem procent per år.
Visa hela svaret

Hur utesluter man blodpropp?

Diagnos blodpropp – Det räcker inte med att göra en vanlig läkarundersökning för att ställa diagnosen venös blodpropp, utan man måste göra mer omfattande undersökningar med till exempel röntgen (flebografi) och ultraljud. Venös blodpropp i benet diagnostiseras med venröntgen eller ultraljudsundersökning och blodproppar i lungan med datortomografi eller isotopundersökning.
Visa hela svaret

Hur många överlever blodpropp?

Risken att åter drabbas av blodpropp är fem till tio procent under det första året, därefter cirka fem procent per år. Dödlighet vid blodpropp i lungan är tio till femton procent och även om den ofta orsakas av ålder och annan sjukdom.
Visa hela svaret

Hur stor är risken att få blodpropp?

4. Allmänna metoder för förebyggande av blodpropp som rekommenderas för alla –

Drick tillräckligt (2–2,5 litrar) med vätska varje dag. Använd vårdstrumpa eller s.k. flygstrumpa vid nedsatt cirkulation i benens vener, om du har sådana. Om du är sängpatient, försök ändå att gå upprepade gånger, ändra ställning, rör på benen och undvik sömntabletter. Se till att du tar ordinerade läkemedel som förhindrar blodkoagulering, samt blodtrycks-, diabetes- och kolesterolläkemedel enligt anvisningarna, även om du ordineras andra läkemedel.

Kontakta omedelbart hälso- och sjukvården om du får symtom på blodpropp såsom smärta i nedre eller övre extremiteter eller i bröstet, eller andnöd, tilltagande huvudvärk, ensidiga symtom eller buksmärta (kontakt med jourhjälpen tfn 116 117 eller i en nödsituation tfn 112). : Risk för blodpropp som orsakas av coronavirussjukdom – patientens egen bedömning
Visa hela svaret

Hur ärvs risk för blodpropp?

Balansen rubbas – Faktor V Leiden saknar ett klippställe för APC (det finns flera), det är “APC-resistent”. Resultatet blir ett faktor V-protein som bara har de blodproppsbildande egenskaperna; det kan inte hjälpa till att stänga av blodproppsbildningen.

Balansvågen tippar över till fördel för blodpropp. Vi vill nu titta närmare på hur snabbt de olika APC-klippen i faktor V sker. Detta för att få en bättre förståelse för hur blodkoagulationen påverkas av att man har Faktor V Leiden. Redan nu vet vi att ett Faktor V Leiden-anlag från mor eller far ger cirka 5-10 gångers ökad risk för blodproppar jämfört med att ha normalt faktor V.

Om man har dubbla anlag, det vill säga har ärvt anlaget från både sin mor och far, är risken istället ökad 40-80 gånger.
Visa hela svaret

Hur länge kan man ha en blodpropp?

Behandlingstid – Behandlingstidens längd vid venös blodpropp är ofta tre-sex månader men anpassas alltid till varje individ utifrån ålder, förmåga att genomföra behandlingen, riskfaktorer, utlösande orsak till den aktuella blodproppen, proppens läge och svårighetsgrad.
Visa hela svaret