Ont I Ryggen Slutet Av Graviditet?

Foglossning är en bäckensmärta som kan uppstå i samband med graviditet. De flesta får även ont i ryggen och vissa får smärtutstrålning ner mot benen. Foglossning beror bland annat på hormonförändringar som gör att lederna blir rörligare inför förlossningen.
Visa hela svaret

Hur känns foglossning i ryggen?

Bäckensmärta under graviditeten – foglossning När du är gravid blir kroppens leder rörligare. Bäckenet behöver vidga sig under förlossningen för att släppa igenom barnet. Det blir därför rörligare och du kan få ont. Det finns sätt att minska smärtan, till exempel genom träning. Bäckensmärta kan kännas i nedre delen av ryggen. För de flesta som får ont börjar besvären oftast i mitten av graviditeten, men de kan komma tidigare eller senare. Du kan få ett eller flera av följande besvär:

Molande, huggande eller ilande smärta i korsryggen, alltså nedre delen av ryggen. Ont över skinkorna, ibland flyttar sig smärtan från sida till sida. Ont i höfterna. Ont över blygdbenet. Smärta som strålar ner mot ljumskarna eller bak på låren. En plötslig låsning i ena benet, som kan göra det svårt att gå. Svårt att lyfta saker, böja dig och vrida kroppen.

Du kan få ont om du till exempel går i trappor eller sitter på golvet och leker med barn. Smärtan är oftast lindrig på morgonen. Den brukar förvärras under dagen och är som värst på kvällen, speciellt om du har varit aktiv under dagen. Hur ont det gör varierar från person till person.

1. En del gravida har knappt några besvär alls.
2. Några får så ont att de måste använda kryckor för att ta sig fram.
3. När och var ska jag söka vård? Bäckensmärta kan lindras.
4. Berätta för en barnmorska om du får ont i ryggen eller bäckenet under graviditeten, helst så snart som möjligt så att du kan få rätt hjälp.

Du kan också kontakta en fysioterapeut för att få hjälp med dina besvär. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha, Då kan du få hjälp att bedöma symtom och råd om vad du kan göra själv. Besvären är olika från person till person. Det som fungerar för någon kanske inte fungerar för en annan.
Visa hela svaret

Kan värkar kännas bara i ryggen?

Förlossningen startar – Det vanligaste är att en förlossning startar med värkar. En värk är när livmodern drar ihop sig och det samtidigt gör ont. I början kan värkarna kännas som mensmol i magen, ryggen eller ljumskarna.
Visa hela svaret

Hur vet jag att det är foglossning?

Symptom – Foglossning kan kännas lite olika, men vanliga symptom är:

Smärta i korsryggen, över skinkorna, i höfterna eller över blygdbenet. Smärta som strålar ner mot ljumskarna eller baksida lår. Att benet plötsligt låser sig. Svårighet att lyfta saker, vrida kroppen eller böja sig ner.

Det är väldigt olika från person till person hur ont det gör. Vissa känner ingenting alls, andra får så ont att de behöver kryckor. Besvären brukar börja i mitten av graviditeten och gå över ganska snart efter förlossningen.
Visa hela svaret

Hur länge kan man ha mensvärk innan förlossningen?

Latensfas – Latensfasen är en förberedande fas för kroppen och för bebisen att komma ut. Den börjar oftast ganska lugnt med oregelbundna värkar eller sammandragningar. Den kan variera väldigt mycket i tid – allt ifrån tre till 48 timmar ibland. Så den här fasen är svår att förutsäga hur den blir, men det är en fas du måste igenom för att komma vidare i förlossningen.
Visa hela svaret

Vad ska man göra om man har ont i nedre delen av ryggen?

Vad är “ont i ländryggen”? – Att ha ont i ländryggen är en riktig folksjukdom. De flesta får ont i ryggen någon gång under sin livstid. Värken kan slå till när som helst men är vanligast bland människor över 35 år. Det är ofta svårt att slå fast exakt vad som har orsakat smärtan i ländryggen.

1. Vanligen rör det sig emellertid om en sträckning i de sammanlänkade delar som ryggen är uppbyggd av och det går utmärkt att behandla.
2. Att ha värk i ländryggen beror lyckligtvis sällan på något allvarligare underliggande problem.
3. Om du har ont i ländryggen så har du ofta en spänning, värk eller stelhet i nedre delen av ryggen.

Det kan du till exempel känna om du har stått upp eller promenerat en hel dag. Denna typ av ländryggsproblem försvinner oftast av sig själv inom ett par dagar. Om smärtan inte avtar inom några dagar uppmanar vi dig dock att ta kontakt med oss. Det är viktigt att man i sådana fall hittar orsaken och sätter in rätt behandling.

Annars kan besvären bli värre och beroende på orsaken till varför du har smärta i ländryggen kan skadan också bli värre om den går obehandlad. Så sitt inte och vänta onödigt länge med dina besvär utan sök hjälp hos oss så att du kan få hjälp med både smärtlindring, behandling och läkning av din skada.

Hjälp finns trots allt att få så det finns ingen anledning till att sitta hemma med en massa smärta och problem. De flesta riskfaktorerna och orsakerna till att du kan få ont i ländryggen, är vanliga hos gemene man. Det förklarar varför ländryggssmärta är så vanligt.

Det mest klassiska exemplet är att du har stått, gått eller suttit under en lång tidsperiod.Du har dålig hållning.Du är överviktig.Du känner dig stressad eller orolig av någon anledning.Du har lyft något tungt eller använt fel lyftteknik.Du kan även ha ramlat och slagit dig.

Det finns även mer allvarliga och ovanliga orsaker till att du får ont i ländryggen. Det kan exempelvis röra sig om en fraktur, infektion eller benskörhet. I sådana fall får man ofta väldigt ont och man märker oftast om det är en allvarligare orsak till ens besvär.
Visa hela svaret

När ska man söka vård för ont i ryggen?

När bör jag söka vård? – Sök vård om ryggvärken inte försvinner inom två veckor. Om du har varit med om en olycka eller ramlat och plötsligt får ont i ryggen ska du också söka vård. Sök vård direkt om du har domningar, nedsatt känsel i benen eller underlivet eller inte känner om du blir kissnödig.
Visa hela svaret

Hur vet man om det är förvärkar eller värkar?

Förlossningsvärkar – När värkarna blir intensivare kallas de för förlossningsvärkar. En del har aldrig förvärkar, utan förlossningsvärkarna börjar direkt. Vid förlossningsvärkar brukar det vara mindre än 10 minuter mellan värkarna. De är kraftigare och brukar göra mer ont.

Ett sätt att skilja på förlossningsvärkar och förvärkar är att lyssna på andningen. Vid en förlossningsvärk andas du ofta lite flåsigt. Här kan du läsa mer om, När och var ska jag söka vård? De flesta som har sammandragningar under graviditeten behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv.

En del behöver ändå söka vård för sammandragningar eller värkar. Kontakta vården om du har ett eller flera av följande besvär:

Det kommer vatten eller vattniga flytningar från slidan. Du har sammandragningar som är smärtsamma, kommer tätare och med jämna mellanrum. Sammandragningarna slutar inte även om du vilar. Du känner ett kraftigt tryck nedåt i underlivet.

Var du ska söka vård beror på hur länge du har varit gravid.
Visa hela svaret

Hur känns det innan förlossningen startar?

Neopodden: Tidiga värkar och sammandragningar under graviditeten – De flesta gravida känner av sammandragningar under graviditeten. Oftast är dessa ofarliga. Men täta sammandragningar och värkar kan även vara ett tecken på att förlossningen har startat för tidigt. Vad skiljer sammandragningar från värkar, och när bör man kontakta sjukvården? Vad gör man på sjukhuset för att förhindra att förlossningen startar för tidigt, och när väljer man att inte stoppa förloppet? Är det större risk att föda för tidigt på nytt om man tidigare har fött barn för tidigt? I Neopoddens 30:e avsnitt förklarar förlossningens läkarchef Clara Brandkvist vad som kan hända på sjukhuset, och hur gravida bör agera vid tidiga sammandragningar och värkar.

I sen graviditet strax innan förlossningen kan förvärkarna öka i styrka och bli smärtsamma. Dessa sammandragningar är fortfarande korta och oregelbundna men är nu ett tecken på att förlossningen håller på att starta upp. Tidiga värkar kan komma och gå i flera dagar.

Ett bra sätt att hantera smärtan är att ta hjälp av andningen, läs gärna mer om det här ! För att lindra smärtan som ibland är jobbig kan du använda värme från exempelvis en vetekudde, eller ta en dusch eller ett bad. Smärtstillande tablett med paracetamol (T.ex Alvedon) kan också hjälpa. Ring gärna och rådgör med en barnmorska på förlossningen om du vill ha vägledning.

Här kan du läsa mer om smärtlindring hemma!
Visa hela svaret

Måste man ha värkar för att öppna sig?

Vaginal förlossning En vaginal förlossning brukar delas in i flera delar eller faser som det kallas. Faserna kallas latensfas, öppningsskede, utdrivningsskede och efterbördsskede. En film om hur en förlossning går till. Barnet ligger inne i livmodern och ska födas ut genom slidöppningen.

Längst ner i livmodern finns livmodertappen. Den har en öppning som går ner i slidan. I slutet av graviditeten blir livmodertappen mjukare. För att barnet ska kunna komma ut behöver livmodertappens öppning bli större. Då blir livmodertappen kortare och plattare. När livmodertappen har öppnat sig färdigt brukar hålet vara ungefär tio centimeter stort.

Då kan barnet komma ner i slidan. Livmodertappen kan också kallas livmoderhals. Första delen av förlossningen brukar kallas latensfasen. Det är en lugnare fas där kroppen förbereder sig. Latensfasen kan ta tjugo timmar och ibland ännu längre tid. Det vanligaste är att förlossningen börjar med,

Värkar är när livmodern drar ihop sig i en sammandragning. Värkarna i latensfasen förbereder livmodern för att kunna föda fram barnet. De ska göra så att livmodertappen mjuknar, blir kortare och börjar öppna sig. Det brukar komma mer flytningar än tidigare. Det kan också komma segt slem. Ibland kallas sådant slem för slempropp.

Alla märker inte av någon slempropp. En del förlossningar startar med att fosterhinnorna brister så att det rinner fostervatten ur slidan. I början brukar värkarna kännas ungefär som, De brukar vara oregelbundna, alltså att det är olika lång tid mellan dem.
Visa hela svaret

Kan man påverka när förlossningen ska börja?

Värkstimulerande dropp – Oftast används värkstimulerande dropp vid en igångsättning. Droppet innehåller hormonet oxytocin. Det är samma hormon som du som är gravid själv producerar under en förlossning. Droppet anpassas till hur starka och täta värkar är och hur förlossningen utvecklar sig.

1. För att ett värkstimulerande dropp ska fungera krävs det att livmodertappen först är ordentligt mogen.
2. Droppet är mest effektivt om vattnet har gått.
3. Därför är värkstimulerande dropp ofta den metod som igångsättningen avslutas med.
4. Det går inte att säga hur lång tid igångsättningen och förlossningen kommer att ta.

Det är olika hur man reagerar på metoderna och hur utgångsläget är. Ibland kan det dröja 2–3 dygn från det att igångsättningen inletts till att själva förlossningen startar. Under den tiden är det vanligast att man stannar på sjukhuset. När väl förlossningen är igång brukar barnet födas inom ett dygn.

1. Ofta kan det behövas flera olika behandlingar innan livmodertappen är tillräckligt mogen för att få igång förlossningen.
2. Man kan börja med tabletter, gel, slidinlägg eller ballong en dag.
3. Nästa dag fortsätter man med nya tabletter, gel, slidinlägg eller ballong om det behövs.
4. Sedan när livmodern har öppnat sig tillräckligt tar läkaren eller barnmorskan hål på fosterhinnorna.

Därefter är det vanligt att använda värkstimulerande dropp. Läkaren kan besluta om om förlossningen inte sätter i gång efter flera försök. Ibland blir värkarna för starka eller för svaga Det kan vara svårt att veta hur mycket behandling som behövs. Det är också olika hur man reagerar på de metoder som ska sätta igång förlossningen.

Därför kan det hända att värkarna blir för täta och starka eller för svaga. Då hjälper vårdpersonalen till med att styra behandlingen så att värkarna blir lagom starka och täta. Om du behöver prata med någon Det kan hända att du har funderingar och frågor både före och efter igångsättningen. Det gäller både dig som är gravid och dig som är blivande medförälder.

Prata med en barnmorska för att få den hjälp du behöver. Ibland kommer funderingarna flera månader efter förlossningen. Genom sjukvården kan du få kontakt med någon att prata med, till exempel en barnmorska eller kurator. Kristin Rohman, 1177.se, nationella redaktionen Caroline Lilliecreutz, läkare, specialist i obstetrik och gynekologi, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Alla förlossningar är olika, tar olika lång tid och kräver olika ställningar.

Det kan vara svårt att veta i förväg vilken ställning som är bäst för dig. Ofta är det också skönt att byta ställning då och då för att inte trötta ut sig. Ett kejsarsnitt är en slags förlossning. Det är en operation där en läkare gör ett snitt i magen och livmodern och lyfter ut barnet ur magen. Kejsarsnitt kan vara planerade, akuta eller omedelbara.

Det beror på hur bråttom det är att få ut barnet. Det finns olika anledningar till att det blir kejsarsnitt. En vaginal förlossning brukar delas in i flera delar eller faser som det kallas. Faserna kallas latensfas, öppningsskede, utdrivningsskede och efterbördsskede.
Visa hela svaret