Ont I Ländryggen Tidig Graviditet?

De vanligaste smärtlokalerna hos gravida kvinnor med ryggsmärta är smärta i ländrygg och bröstrygg (10). Ryggsmärta uppkommer ofta tidigt i graviditeten och förvärras med tiden. En del kvinnor får till följd av smärtan gångsvårigheter (3) och problem att klara det dagliga livet (7).
Visa hela svaret

Varför har jag så ont i ländryggen?

Andra behandlingar – När det gäller behandling med massage, akupunktur, tens, korsett, kyla, värme, kortvågsdiatermi eller ultraljud finns hittills inga bevis på att de hjälper vid tillfällig ryggvärk. Vad händer i ryggen när jag får ont? Ryggraden är uppbyggd av kotor som ligger ovanpå varandra.

• Mellan kotorna ligger skivor av brosk som kallas diskar.
• Diskarna fungerar som stötdämpare och bidrar till att det finns en viss rörlighet mellan kotorna.
• På båda sidor av kotorna finns facettleder.
• De binder ihop ryggradens kotor med varandra och bidrar också till stabilitet och rörlighet.
• Otorna hålls samman av ledband och muskler.

Mellan kotorna finns skivor av brosk, eller diskar. De fungerar som stötdämpare och underlättar ryggradens rörelser. I kotorna finns hål där ryggmärgen ligger skyddad. Smärta i ländryggen kommer oftast troligen från diskarna och facettlederna. Det kan till exempel vara åldersförändringar i diskarna och facettlederna.
Visa hela svaret

Varför ska man inte ligga på rygg när man är gravid?

Det är mycket som händer i kroppen när du är gravid, och ofta är det just sömnen som får ta stryk. Vi går igenom hur sömnen brukar te sig under en graviditet och vad det kan bero på. I tidig graviditet är kroppen fullt upptagen med att ställa om. Nu ska den gå från att producera menstruationshormoner till barn! Fostret utvecklas snabbt under första trimestern och det resulterar ofta i en extrem trötthet som är svår att sova ikapp.

1. Ibland är det just tröttheten som agerar första tecken på graviditet.
2. Eftersom det kan dröja ett bra tag in i första trimestern innan du berättar för din omgivning att du är gravid, kan det kännas jobbigt att vara så trött.
3. Försök att sova när du behöver, och ta en vila mitt på dagen om möjligt.
4. Även om det inte syns utanpå så är det full aktivitet inuti kroppen – och den behöver återhämtning.

I mitten av graviditeten brukar du må ganska bra. Kroppen har vant sig vid att vara gravid och du är troligtvis ännu inte så stor och tung att det är besvärligt. Är du trött under denna period kan det bero på att din kropp har en halv liter mer blod i kroppen vilket “späder ut” blodet.

Detta kan resultera i sänkta järnvärden som leder till just trötthet. Många gravida brukar därför behöva börja med järntillskott för att minska tröttheten och utspädningseffekten. Under sista delen av graviditeten börjar kroppen bli mer och mer otymplig och tung. Dessutom börjar många fundera på kommande föräldraskap och förlossning.

Är det första gången du skall föda barn är det troligtvis mycket att ta in och förbereda sig för mentalt. Har du redan barn hemma kan oron kring hur du skall göra med passning av syskon och hur syskonen ska ta emot det nya barnet ta upp mycket tankeverksamhet och leda till oro.

Tröttheten som infinner sig här brukar därför ofta bero på att graviditeten tar mycket plats både fysiskt och psykiskt. Prata gärna med din barnmorska om dina tankar inför förlossning och föräldraskap så får du rätt stöd. Magen brukar bli besvärande tung runt vecka 30, vilket självklart kan störa din sömn.

Att vända sig i sängen kan kännas som att man först måste lyfta över magen och sedan låta kroppen komma efter. Om det stramar och känns obekvämt att sova på sidan, kan det till exempel hjälpa att lägga en kudde som stöd under magen, så att den inte känns så tung i sidoläge.

I takt med att bebisen växer kan det trycka till den stora pulsådern när du ligger på rygg. Detta leder till att blodtrycket sjunker och du kan bli yr och lite illamående. Ligger du kvar blir du svimfärdig och syretillförseln till barnet minskar. Därför råds du att somna och sova på sidan – den sida som du känner fungerar bäst.

Ofta är den sidan vänster sida eftersom våra inre organ är placerade så att blodflödet förbi livmodern är mest optimalt, men höger fungerar också bra. Skulle du vakna på rygg är det troligtvis för att din kropp väckt dig. Då är det bara att lägga dig på sidan igen.

Din sömn kan också påverkas av bäckensmärtor. För att underlätta smärtorna kan du försöka stötta upp med en ordentlig kudde mellan knäna för att få dem parallella. Då brukar smärtan bli lindrigare och du kan få sova några timmar till. När du kommer närmare förlossningen kan du lida av sveda i mellangärdet och sura uppstötningar. Det beror på att livmodern trycker uppåt. Försök att inte äta så nära inpå att du skall gå och lägga dig – övre magmunnen släpper lätt igenom sur och obehaglig magsaft då. Tänk på att äta små portioner, ät inte för sent på kvällen, helst inte stark mat och försök att eventuellt sova med lite höjd huvudända på sängen. Du kan lägga en soffkudde under madrassen för att få en stabil höjd huvudända. Du kan även ta receptfria läkemedel som minskar besvären. Fråga gärna din barnmorska om råd! Att ständigt behöva gå och kissa på nätterna är vanligt i slutet av graviditeten och kan självklart störa sömnen avsevärt. Livmodern trycker mot urinblåsan när den blir större och det kan väcka dig nattetid. Det kan vara falskt alarm som beror på att hjärnan blir lurad av signaler från ett högt tryck i urinblåsan som egentligen beror på trycket från livmodern. Detta kan göra att du har svårt att somna om. Se till att kissa ordentligt innan du lägger dig för natten så att du vet att kissblåsan är tömd. Sov gärna också en stund på dagen för att vila upp dig. Ofta startar förlossningen upp på natten och då kan det vara bra att ha en eftermiddagsvila som vana.

Visa hela svaret

Hur vet man om det är utomkvedshavandeskap?

Utomkvedshavandeskap – Sahlgrenska Universitetssjukhuset Extrauterina graviditet – utomkvedshavandeskap Vad är ett utomkvedshavandeskap? Av alla graviditeter utgörs 2-3% av utomkvedshavandeskap. Detta kallas även extrauterina eller ektopiska graviditeter.

Det innebär att en graviditet börjar växa utanför livmodern. Oftast sker detta i äggledarna och beror på att det befruktade ägget inte kan komma eller hinner fram till livmodern utan fastnar på vägen. Det finns risk att äggledaren spricker, att stora blödningar uppstår inuti buken och att man behöver operera.

I mindre än 15 % av fallen kan ett utomkvedshavandeskap tillbakabildas av sig självt. Varför drabbas man av utomkvedshavandeskap? Den vanligaste orsaken är skador i slemhinnan inne i äggledarna eller sammanväxningar utanför äggledarna. Sådana skador kan uppkomma efter äggledarinflammation (till exempel vid klamydiainfektion) eller efter infektioner i livmodern.

• Sammanväxningar kan bildas efter bukoperationer och efter infektioner i buken (till exempel blindtarmsinflammation) liksom vid endometriossjukdom.
• Blir man gravid, trots att man har en spiral som preventivmedel, kan också ett utomkvedshavandeskap uppstå.
• Har man haft ett utomkvedshavandeskap är det ökad risk att drabbas igen.

Vilka symtom förekommer vid utomkvedshavandeskap? Först och främst krävs att du är gravid och att du har ett positivt graviditetstest. Testet kommer att vara positivt även om graviditeten växer på fel ställe i kroppen. Det vanligaste symtomet är menstruationsrubbningar, till exempel utebliven mens.

Småblödningar, bruna flytningar och värk i buken är vanligt. Ibland kan vanliga graviditetssymtom som illamående och bröstspänningar förekomma. Ett utomkvedshavandeskap som börjat blöda inne i buken kan orsaka svåra smärtor, yrsel, svimning och chock. Hur får man reda på att det är ett utomkvedshavandeskap? Har man kända riskfaktorer är det klokt att göra en ultraljudsundersökning i tidig graviditet om man får smärtor.

Diagnosen ställs efter att en läkare ordinerat blodprov av graviditetshormonet hCG och med ultraljud. I vissa fall kan misstanken om utomkvedshavandeskap vara svår att skilja från ett tidigt missfall eller en tidig normal graviditet och man får då göra upprepade provtagningar och ultraljud för att kontrollera hur graviditeten växer.

1. Det kan också bli aktuellt att utföra en skrapning och/ eller en tillhålsoperation (laparaskopi)för att veta.
2. Operation av utomkvedshavandeskap De flesta operationer görs idag med titthålsteknik när patienten sover (i narkos).
3. Vid små och tidiga graviditeter, där skadan på äggledaren är liten, kan man göra en öppning och suga ut graviditeten.

I de flesta fall måste den berörda äggledaren opereras bort. Om du har fått ett utomkvedshavandeskap kommer inte graviditeten kunna fortsätta utan avslutas i samband med operationen. Operationen tar en knapp timme och avslutas med några stygn i naveln och vid de små hålen nedtill i buken.

1. Efter operationen Vårdtiden är oftast 1-2 dygn.
2. Om äggledaren sparats finns det trots allt risk att viss graviditetsvävnad finns kvar som man inte kan se vid operationen, i dessa fall måste man följas med blodprovstagningar varje vecka tills graviditetshormonet har försvunnit.
3. Ibland kan man behöva genomgå en operation till eller få en tilläggsbehandling med Metotrexate.

Metotrexate är en typ av cellgift som gör att graviditetsvävnaden tillbakabildas. Om äggledaren har opererats bort räcker det oftast med att kontrollera att graviditetstestet är negativt 2-3 veckor efter operationen. Man bör vänta med nästa graviditet 2-3 månader efter operationen och preventivmedel övervägs vid utskrivningen.

• Prognos Efter att ha drabbats av ett utomkvedshavandeskap finns det en ökad risk att det ska hända igen.
• Vid efterföljande graviditeter bör man vända sig till gynekolog i graviditetsvecka 6 för att lokalisera graviditeten med ultraljud.
• Chansen att nästa graviditet ska sitta rätt är dock mycket större (80-90 %) än risken att drabbas av utomkvedshavandeskap en gång till.

Prognosen för att få barn efter utomkvedshavandeskap är god och likvärdig om man opererat bort äggledaren eller bara gjort en öppning i den. Har man inte blivit gravid inom ett år efter att man börjat försöka efter operationen kan provrörsbefruktning övervägas.
Visa hela svaret

Var sitter ländryggen och korsryggen?

Får du ont i ländryggen när du springer, eller kanske mest efter ett löppass, handlar det i regel om att kotor går ihop i ryggraden. Det fina är att du med några övningar för styrka och rörlighet tillsammans med en liten justering av din hållning kan få bort smärtan relativt lätt.

Det är jättevanligt med smärta i ländryggen. I och för sig har personer som inte springer oftare ont i ländryggen än vad löpare har. Det hänger ihop med att icke-löpare inte alls rör sig så mycket som löpare och vilket gör dem stelare, svagare och med sämre blodgenomströmning i området. – Cirka 50 procent av de som kommer kliniken söker hjälp för problem med ländryggen.25 procent har nackbesvär och därefter är det axlar, knän och höfter.

Men eftersom vi är ganska nischade mot idrottsskador får vi in färre med ländryggsproblem än andra naprapater där den siffran kan ligga på minst 70 procent, säger Richard Bäckström, naprapat och specialist på löparskador på Göteborgs Naprapat- och Idrottsklinik.

Enligt Richard Bäckström är det vanligare med ländryggsmärta hos ickelöpare än de som löptränar. Inaktivitet är ju ofta ett bra sätt att få problem med kroppen. Men även en del löpare får smärta i ländryggen. Smärtan kommer då kanske inte så ofta under själva löprundan utan är något som ger sig tillkänna lite senare samma dag eller möjligen dagen efter.

Graviditetsvecka 1-3 – Barnmorskan berättar vad som händer när du är gravid i vecka 1-3

Innan vi går vidare måste vi enas om vilken del av kroppen ländryggen är. Det är nämligen inte ovanligt att personer jag träffar har en lite luddig bild av hur kroppen är konstruerad, vad de olika delarna heter och en del säger ländrygg ibland och korsrygg ibland.

1. Ländryggen är typ samma som svanken och består av de fem kotorna i ryggraden som sitter precis ovanför bäckenbenet.
2. Nedanför de fem ländryggskotorna/svanken/ländryggen sitter korsbenet.
3. Det är förlängningen av ryggraden nedåt i bäckenbenet och består av korsbenet som egentligen är fem kotor som vuxit ihop till ett enda ben: korsbenet.

Och efter korsbenet kommer svanskotan. Är du med? Okej, då går vi vidare. Richard Bäckström uppskattar att ländryggsproblem är lite vanligare bland män än bland kvinnor medan det inte är någon större skillnad när det gäller ålder. Unga som gamla och alla de däremellan, alla kan drabbas.

Som med många andra skador är det dock lite vanligare bland de som inte har sprungit så mycket. Har man kontinuerligt sprungit flera gånger i veckan i flera år har man ofta “härdat” kroppen så den inte protesterar lika mycket (om man inte ökar volym och/eller intensitet för snabbt). Smärtan som uppstår beskrivs ofta som en “bandsmärta” och känns som ett band som går horisontellt över ländryggen, i nedre delen av svanken.

Och det är som sagt ofta på kvällen eller dagen efter som smärtan kommer. Nu kan man få ont på ett ställe av flera olika orsaker. Men när det gäller ländryggen menar Richard Bäckström att det oftast handlar om att man får en lite för stor svank när man springer.

• Då får man en för stor böj på ryggraden vilket gör att ryggen böjs så mycket att de hårda delar slår i varandra.
• Vill du veta exakt vad som går ihop kan du googla “Fasettled” eller “Facettled” (båda stavningarna används).
• För det är där som kotkrocken sker.
• Orsaken är ofta att löparen har ett framåttippat bäckenben så att naveln pekar lite snett ner mot marken men att bröstkorgen har lyfts upp lite för mycket, gärna i kombination med att huvudet lutar lite bakåt.

Det finns många varianter på samma tema men tänk lite sittande löpning med svank och ankstjärt och en lyft/uppspänd bröstkorg. Den här kroppspositionen kan vara en rent löpteknik fråga. Till exempel att löparen har hört att man ska luta framåt (vilket gör att de tippar bäckenbenet framåt) och att det är viktigt att man sträcker på sig och lyfter på bröstet.

1. Då är det jättelätt att hamna i den här positionen.
2. Landar man sedan lite för långt framför sin tyngdpunkt/höft, vilket väldigt många motionärer gör, förvärras ofta det hela ytterligare.
3. Det är dock rätt väldigt vanligt att den hållningen kommer av lite för tajta och/eller svaga höftböjarmuskler.
4. Det finns flera muskler som går under benämningen “höftböjare”.

Här tar vi upp två, psoas major (två muskler som sitter fast på var sin sida av ryggraden i ländryggen och sedan i lårbenet) och rectus femoris (som är en av musklerna i framsida lår som sitter fast i bäckenbenet). Det är jättevanligt att både psoas och rectus femoris är lite för stela. Men de är ofta stela av lite olika orsaker. Det är ganska vanligt att psoas är lite svag och att det är den svagheten som gör att den upplevs som stel. Psoas major har bland annat som uppgift att lyfta på dina knäna när du går/springer vilket gör att du använder dem ganska mycket om du går i skogen.

1. Går man endast på plana golv och trottoarer använder du dem inte så mycket som de är tänkta att användas, vilket så klart är i skog, berg och på savann.
2. Det gör att de inte har fått träna så mycket.
3. En muskel som är svag drar ofta ihop sig som skydd.
4. Skulle det komma ett plötsligt ryck kan den ju inte vara i utsträckt läge då muskeln “vet” att den är svag och alltså inte orkar hålla emot kraften i rycket vilket gör att den riskerar att översträckas och skadas.

Därför “väljer” psoas ofta att vara lite ihopdragen. Framsida lår, rectus femoris, är istället ofta väldigt stark (och används extra mycket när man springer med dålig teknik) att den har kvar en tonus som gör att den håller sig ihopdragen även när den inte används. Löparen som jag lagt på bordet är avslappnad i sitt högerben. Skulle han få med beröm godkänt i den här övningen skulle låret inte peka uppåt. Istället skulle knät vara lite längre ner än höftbenet. Att knät är så mycket högre än höften kommer framför allt av tajta psoas.

1. Så borde underbenet hänga precis rakt ner.
2. Det gör det inte heller.
3. Istället är det framför allt hans framsida lår (rectus femoris) som är för tajt vilket gör att foten hamnar en bit framför knät.
4. Behöver jag säga att den här löparen hade haft problem med ländryggssmärta i flera år när jag träffade honom? Eftersom psoas troligen är lite svag när den upplevs som tajt kanske du inte ska dra igång men en massa stretch och rörlighetsövningar.

Istället kan du med fördel köra lite styrkeövningar. En stark muskel är i regel mer villig att låta sig sträckas ut. När du väl kommit igång med styrkan kan du även introducera stretch vilket gör det troligare att den “ger med sig”. Du får lite övningar för både styrka och rörlighet längst ner i artikeln.

Du kan nästan alltid dra igång med styrke- och rörlighetsövningarna ganska omgående. Du behöver alltså inte vila först, om du nu trodde det. Det finns även en annan sak när det gäller löpteknik som kan ge problem med ländryggen. Det andra handlar om den rotation som bäckenbenet bör göra när man springer.

För när man springer ska bäckenbenet rotera lite grand. Den sida av bäckenbenet där benet åker bak i frånskjutet följer med lite bakåt åt samma håll genom en rotation. Om bäckenbenet inte roteras (och framför allt om det är bristande rörlighet i höftböjarna) kommer lårets rörelse bakåt att fungera som en hävstång och bända bak bäckenbenet så det blir en skarp böjning och vinkling i ryggen vilket gör att kotorna går emot varandra vilket skapar ländryggssmärta.

Film dig gärna när du springer. Titta om du springer lite sittande och med lyft bröst med en lite kraftig svank. Försök hålla den del av kroppen som är under pulsbandet lite mer rak och låt bli att lyfta så mycket på bröstet eller luta huvudet bakåt. Låt höften rotera med i steget. Den roterar bak tillsammans med det ben som åker bak och lyfts upp/fram på den sidan du lyfter upp/fram knät. Gör styrkeövningar för höftböjarna. Gör stretchövningar för höftböjarna psoas och framsida lår. Att ha en stark bål är även det bra då den stabiliserar hela mittenpartiet. Därför finns det inslag av bål i många av övningarna här nedan.

Övningar: Höftböjarstretch – YouTube Fredrik Zillén – Running Technique Specialist 2.66K subscribers Höftböjarstretch Watch later Share Copy link Info Shopping Tap to unmute If playback doesn’t begin shortly, try restarting your device. More videos
Visa hela svaret

Hur länge kan man ha ont i ländryggen?

BAKGRUND – Ländryggsmärta (lumbago) är ett mycket vanligt sjukdomstillstånd. Man har beräknat att upp mot 80 % av en normalbefolkning drabbas någon gång i livet. Vart femte läkarbesök kan relateras till smärttillstånd i ryggen. Ryggsmärta medför stora samhällskostnader i form av nedsatt arbetsförmåga och stor förbrukning av sjukvårdsresurser.

Ryggvärk är den tredje vanligaste diagnosen bland långa sjukskrivningar. Akut lumbago har god prognos med över 60 % besvärsfria inom 2 veckor och 80-90 % inom 3 månader. Ryggsmärtor som varar mer än 3 månader har däremot en sämre långtidsprognos med stor risk för att bli kroniska. Man kan grovt dela in ländryggsmärta i 2 grupper; ländryggsmärta utan bensmärta (lumbago, rygginsufficiens) och ländryggsmärta med bensmärta (ischialgi, lumbago-ischias).

Orsaker Orsaken till ländryggsmärta i det enskilda fallet förblir ofta okänd. Ett antal riskfaktorer för kronisk ländryggsmärta har identifierats, däribland hög ålder, tidigare ryggproblem, depression, ångest och missnöjdhet med arbete och livssituation.
Visa hela svaret

När ska man sluta ligga på mage när man är gravid?

Sovställningar – Efter veckor in i graviditeten när magen har börjat växa så kan det vara problematiskt att finna en sovställning samt att veta vad som är “okej” för bebisens skull. Får man sova på mage? Fungerar det att ligga på rygg? Det kan ibland uppstå en rad av frågor och osäkerhet.

1. När det kommer att sova på magen så handlar det mest om att känna efter, vad fungerar för dig och din bebis? Att ligga rakt på magen när den har vuxit sig stor kan vara att undvikas då det kan bli ett stort tryck på magen och bebisen.
2. Men att istället ligga på mage med ena benet upp, så att man inte hamnar direkt rakt på magen utan mer på sidan, så kan det fungera helt fint så länge du inte känner obehag eller känner att bebisen säger ifrån.

Många mammor brukar uttrycka det från egna erfarenheter att bebisen säger ifrån om den inte kan gilla hur den ligger. Att sova på rygg kan vara svårt för många gravida då det kan göra en yr. Detta på grund av att livmodern, som under graviditeten blivit tyngre, pressar på det stora blodkärlet som löper längs ryggraden och då resulterar i att blodtrycket sjunker.

Utöver att det gör mamman svimfärdig så påverkar det även syretillförseln till barnet. Upplever man detta när man ligger på rygg så ska man därför undvika att ligga på rygg överhuvudtaget, inte bara när man sover. Vad som rekommenderas av många är att sova på sida, detta för att många gravida finner det som en bra sovställning samt att magen får fritt utrymme.

Bullra gärna upp med kuddar runt om dig och under magen så kan denna sovställning förhoppningsvis hjälpa dig med att få lite sömn.
Visa hela svaret

Är det farligt att lyfta tungt när man är gravid?

Lyft – Undvik tunga lyft då det belastar ryggen och ökar trycket mot bäckenbotten. Det är viktigt att inte lyfta och vrida samtidigt.
Visa hela svaret

Vilka faktorer ökar risken för att få smärtor värk i nedre delen av ryggen?

Värk i ländryggen: orsaker och varaktighet – En orsak till ryggvärk och speciellt ischiassymtom är fysiskt belastande arbeten med tunga lyft och besvärliga ryggställningar. För lite motion, fetma och rökning kan ge mera ryggvärk. Också stress och missnöje med arbetet har samband med ryggbesvär.
Visa hela svaret

Kan förlossning börja med ryggont?

Smärta under förlossningen Det gör ont att föda barn. Hur man upplever smärtan är olika. Kroppen är gjord för att hantera smärta. Men det finns olika metoder som kan hjälpa till att lindra smärtan om det behövs. Den här texten handlar om smärtan när du föder,

Ett stycke handlar om, Det finns också ett stycke för dig som ska vara med och stötta någon som ska föda. Hur känns smärtan när man föder barn? I början av förlossningen kan smärtan likna kraftig, Det gör ont i nedre delen av ryggen. Det kan också stråla ner i benen och i nedre delen av magen. Senare under förlossningen blir smärtan mer intensiv.

Det gör ont i magen, ryggen och ner i benen. Det är vanligt att känna ett starkt tryck i bäckenet när barnet tränger neråt.
Visa hela svaret