De bästa behandlingarna mot håravfall efter graviditet – Det är alltid påfrestande med håravfall, oavsett när i livet när man drabbas. Dock är det särskilt stressigt att tappa hår efter graviditet eftersom man redan upplever så många andra förändringar på en och samma gång.
Visa hela svaret
När tappar man som mest hår?
Kan man stressa av sig håret? – Varför tappar man mer hår i vissa perioder? Finns en bevisad koppling till stress? Hur förklaras det i så fall? /Alexandra Svar: I likhet med andra djur, som hundar och får, tappar vi människor hår säsongsvis. På vintern tappar vi inte så mycket hår och inför sommaren tappar vi som mest.
- Dessa variationer är dock små.
- Vi kan också drabbas av kraftigare håravfall som kan ha många orsaker, bland annat stress.
- Det kan då handla om fysisk stress till följd av medicinering, operation eller sjukdom lika väl som emotionell stress.
- Gemensamt för stressutlöst håravfall är att håravfallet sker cirka tre månader efter den stressande händelsen eller perioden.
Det hänger samman med att ett hårstrå normalt har en tillväxtperiod på cirka sex år, varpå det går in i en vilofas i ett par månader som slutar med att det faller av. Stress får hårstråna att avbryta tillväxtfasen och gå in i vilofasen i förtid, men den molekylära förklaringen till detta är okänd.
Visa hela svaret
Hur vet man om man tappar för mycket hår?
Ett människohuvud rymmer upp emot 160 000 hårstrån – och vi tappar cirka 50–100 av dem dagligen. Men hur vet vi egentligen hur mycket hår vi tappar, och vad är normalt? Vi reder ut saken! – För många kan det lossna en hel peruk med hårstrån vid hårtvätt eller intensiv borstning.
- Änner du igen dig? Du är inte ensam.
- Att håret lossnar och ramlar av kan bero på flera olika saker – men oftast är det helt naturligt.
- Raftig stress, hormonella förändringar och åldrande kan vara några av orsakerna.
- Anledningarna till håravfall skiljer sig mellan män och kvinnor.
- För män är ärftlighet det främsta skälet till håravfall, medan det hos kvinnor ofta kan handla om en kombination av olika orsaker.
Per dag ramlar cirka 50–100 hårstrån av från din hjässa. Men hur vet vi om vi tappar mer än så? Ett sätt är att räkna antalet hårstrån på kudden, i hårborsten, på badrumsgolvet och i handfatet under en vecka. Tappar du fler än 100 hårstrån per dag under en längre tid kan det börja klassas som håravfall eller kraftigt uttunnat hår.
- Att räkna hårstrån under en vecka kan vara tidskrävande.
- Ett alternativ kan vara att utföra ett så kallat hårplockningstest på delar av ditt huvud.
- Lägg tummen och pekfingret runt en tofs av cirka 40 hårstrån.
- Håll några centimeter från hårbotten, och dra sedan längs med håret – tillräckligt hårt för att hårstrån ska kunna lossna.
Räkna antalet hårstrån som lossnar när du drar. Är det fler än sex? Då kan det finnas en möjlig risk att du har drabbats av håravfall. Hur många hårstrån som lossnar per dag beror dock på din hårtyp, exempelvis rakt eller lockigt hår. En indikator för kliniskt håravfall är om du plötsligt börjar tappa mer hår än du upplever att du brukar.
- Upplever du att du tappar extra mycket hår nu under hösten? Inte så konstigt – forskare slår nämligen fast att vi tappar mer hår vid årstidsskiftningar.
- Allra mest märks det i oktober och november.
- Det beror till stor del på att vi har lagrat överflödigt hår under sommaren, som stannat kvar på huvudet för att skydda hjässan mot den gassande solen.
Nu går hårsäckarna in i vinterläge, och avlägsnar onödiga strån från huvudet – alltså helt normalt. Ofta har lättare håravfall naturliga orsaker, och kan motverkas med enkla metoder och behandlingar. När livet är extra tufft mot håret kan det räcka med att ge det lite kärleksfull omtanke.
Visa hela svaret
Vad ska man äta för att inte tappa hår?
5 kosttips som kan minska risken för att tappa hår – Näringstäta kostvanor som innehåller mycket mineraler och vitaminer kan förebygga håravfall – och ge ditt hår ett friskt, glansigt och välmående intryck. Såvida du inte är drabbad av ovan nämnd sjukdom, besvär eller tillstånd där receptbelagda läkemedel eller andra behandlingar krävs.
Få i dig tillräckligt med järn
Järnbrist är en vanlig orsak till håravfall, särskilt hos kvinnor. Järn hittar du bland annat i lever, rött kött, fläskkött, fågel och gröna grönsaker som spenat och broccoli. Ät gärna även bär och frukt som innehåller C-vitamin, då vitaminen främjar kroppens upptag av järn.
Viktiga proteiner
Protein är en av kroppens viktiga byggstenar och nödvändigt för att stimulera hårväxten. De flesta får i sig tillräckligt med protein, då det finns mer eller mindre i nästan all mat. Men äter du en väldigt ensidig kost, har mycket lågt energiintag eller går på en proteinfattig diet finns risken för proteinbrist.
Biotin, vitamin B, vitamin H.
Kärt barn har många namn: Biotin är vitamin B7 men även känd som vitamin H, som den kallades förut. Ofta finns biotin i tillskott för håret då det kan bidra till en normal hårväxt. Du hittar biotin i nästan all mat, men speciellt innehållsrikt är lever, äggula, havregryn och vetegryn.
Ät mer zink
Zink är ett livsnödvändigt mineral som påverkar kroppens omsättning av proteiner, kolhydrater, fetter och vissa vitaminer. Det bidrar även till att bibehålla normalt hår, hud och naglar. Du hittar zink i kött, mejeriprodukter, fullkornsprodukter och inälvsmat. Även musslor, ost och nötter är zinkrika.
Receptfria läkemedel
Det finns olika typer av receptfria läkemedel och produkter mot ärftligt håravfall. Du kan bland annat välja schampo och balsam som verkar reparerande på hårsäckarna och ger dem bättre fäste i hårbotten. Det finns även kutana vätskor som ska appliceras direkt på hårbotten och som stimulerar hårväxten.
Visa hela svaret
Varför tappar jag massor med hår?
Håravfall – åtta orsaker till att du tappar hår 
26-11-2021 Alla tappar hår i perioder, men ibland rubbar balansen så att du tappar mer hår än det hinner växa ut nytt. Ärftlighet, kraftiga infektioner, stress och mineralbrist är några orsaker till håravfall. Håret växer i ett cykliskt förlopp, där en del ramlar av varje dag och ersätts av nya hårstrån.
Visa hela svaret
Kan man få tillbaka sitt tjocka hår?
Så får du längre och tjockare hår snabbt – 11 bra tips! Drömmer du om långa längder och en bra kvalitét på ditt hår? Det finns flera enkla saker du kan addera och ta bort i din rutin som kommer få ditt hår att växa sig långt. Nedan listar vi 11 saker du måste börja och sluta med direkt. 
Instagram @marvadel/@negin_mirsalehi 1. Investera i “Scalp Care” Din hårbotten är en viktig del av håret där dina hårsäckar, körtlar, nerver, blodkärl, kollagen och fettceller sitter. De påverkar hur snabbt och bra ditt hår växer och genom att använda en Scalp care-produkt tar du hand om din botten.
Något som förbättrar hårfibrernas hälsa.2. Toppa håret oftare Önskar du längre hår så hjälper det att klippa dina toppar var 10 – 12 vecka. Annars kan de som är kluvna sprida sig längre upp vilket gör att du måste klippa mycket mer om du inte går till frisören så ofta.3. Testa vitaminer för håret Det betyder inte att du kan proppa i dig vitaminer för att få längre hår.
Om du redan äter vitaminer så kan kroppen inte ta upp mer än den behöver. Men om du inte gör det, så testa att äta D, A, C och E för ett längre och friskare hår.4. Använd rätt schampo Många schampo-produkter innehåller sulfater, något som tvättar bort hårets naturliga oljor som du behöver för att få långt hår.
Se därför till att använda rätt produkt, och tvätta helst inte håret varje dag. Det måste få vila mellan gångerna.5. Avsluta tvätten med kallt vatten En rutin du borde lägga till direkt är att avsluta varje dusch med kallt vatten. Det gör så att dina hårstrån stänger sig och lättare skyddas. Det bästa är att du bara behöver göra det några sekunder.6.
Använd mycket balsam Balsam ska vara din bästa vän när du önskar längre hår. Även det stänger hårstråna efter en hårtvätt och skyddar mot värme och att hårstråna blir tunnare.7. Undvik värmeverktyg Det är ingen nyhet att värmeverktyg skadar ditt hår, så försök att inte använda det så ofta! Och när du väl gör det, använd värmeskydd.8.
Undvik att bleka håret Blekning skadar dina hårstrån väldigt mycket och något du måste sluta med om du önskar längre hår. Använd istället nyanserande hårinpackningar för ljusare nyans.9. Borsta försiktigt En hårborste sliter på håret så välj därför en med minsta möjliga slitage. Borste heller inte håret när det är blött, då är dina hårstrån mer känsliga.10.
Använd ett örngott i silke Silke har en förmåga att inte få ditt hår att bli spretigt eller mer fettigt, vilket gör att du inte behöver tvätta det lika ofta. Så testa att byta ut ditt örngott. Läs även: 11. Byt ut tofsar och hårspännen En “vanlig” tofs har en förmåga att slita väldigt mycket på håret och kan till och med ge dig en uppklippt frisyr.
Visa hela svaret
Hur många hårstrån på huvudet tappar man per dag?
Vi lägger massor av tid och pengar på en del av vår kropp som vi klarar oss helt utan – vårt hår. Vi har starka band till vår gamla pälsrest, som dessutom skvallrar om vår livsstil och är perfekt för studier om hur cancer uppkommer. Lars Norlén. Foto: Ulf Sirborn Enligt Lars Norlén, docent vid hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, talar det för att huvudhår och skägg har fyllt andra funktioner för oss, troligen signaleringsfunktioner. – De funktionerna har sannolikt varit väldigt viktiga eftersom vi har bevarat långt hår på huvudet.
Det förklarar också varför skalphåret är kopplat till vår identitet och varför en hårsjukdom kan vara så psykiskt belastande, säger Lars Norlén. Det går såklart inte att säga vad våra förfäder har kommunicerat med sina hårmanar under de årmiljoner då vår nuvarande hårkostym putsades fram. Men under de senaste årtusendena har huvudhåret omgärdats av mängder med starka uppfattningar, ofta kopplade till föreställningar om sexualitet, religion och makt.
Inom judisk, muslimsk och kristen kultur har det ansetts viktigt att gifta, ibland även ogifta, kvinnor täcker sitt hår vid vistelse utanför hemmet. Inom katolicismen har nunnor burit nunnedok för att markera sitt äktenskap med Gud. I Romarriket klipptes kvinnor som begått äktenskapsbrott korthåriga och detsamma skedde under andra världskriget med så kallade tysketöser, danska eller norska kvinnor som haft relationer med tyska militärer.
Jeanne d’Arc dömdes till döden bland annat för sin kortklippta frisyr, som ansågs vara endast för män. Buddistiska munkar och nunnor rakar sitt hår för att visa sig hängivna inför det heliga livet. Men inom sikhismen uttrycks samma sak precis tvärtom; vild hårväxt, där varken huvudhår eller skägg får klippas, symboliserar andlighet.
Det är i skuggan av dessa kulturella föreställningar som lidande vid ofrivillig hårförlust ska förstås, anser Lars Norlén. Den vanligaste hårsjukdomen är alopecia areata, fläckvis håravfall, där hår faller av i runda fläckar som kan sitta över hela kroppen.
- Håravfallet kan i ovanliga fall bli mer omfattande, med förlust av allt huvudhår – eller allt hår på hela kroppen.
- Sjukdomen förekommer i alla åldrar och den tros vara ett autoimmunt angrepp på hårsäckarna.
- Sjukdomen verkar kunna triggas av emotionell stress.
- Lars Norlén berättar att det är denna sjukdom som gett upphov till föreställningen om att hår kan “vitna över en natt”.
Håravfallet kan nämligen ske mycket plötsligt, inom några dagar, ibland efter en djupt stressande händelse och oftast utan förvarning. Märkligt nog blir ofta de hårstrån som hunnit förlora sitt pigment kvar, vilket kan ge ett vithårigt intryck, förutsatt att personen i fråga hunnit få vita eller gråa hår innan sjukdomen bröt ut.
- Patienter med fläckvis håravfall är i majoritet bland de hårpatienter Lars Norlén tar emot på hudkliniken.
- En annan stor grupp är de med inflammatorisk hårsjukdom, där håret från skalpen faller av från smärtsamma och kliande områden, där det sedan bildas ärr.
- Hårsjukdomar är styvmoderligt behandlade och kopplas ofta till kosmetik.
Det har påverkat synen på hårforskning och därför saknar vi många grundkunskaper om hår. Vi känner till exempel inte till mekanismerna vid hårtillväxt och håravfall, på molekylär nivå. Flera studier har visat att livskvaliteten hos patienter med håravfall är negativt påverkad. Att vara utan hår kan till exempel ge känslor av skam, göra det svårt i sociala sammanhang och skapa isolering. – För den som jobbar kliniskt med de här patienterna är det helt uppenbart att lidandet kan vara stort och reellt.
- Få patienter är så angelägna och behandlingsmotiverade som hårpatienter, säger Lars Norlén.
- Svårast att behandla är inflammatorisk hårsjukdom.
- Där kan hårlösheten bli permanent i de områden där håret fallit av, men det går att försöka hindra utbredningen av de kala fläckarna.
- En behandling går ut på att dämpa inflammationen med till exempel kortison.
De detaljerade mekanismerna bakom håravfall är alltså fortfarande okända, oavsett om orsaken är en hårsjukdom eller ett normalt åldrande. Men det är klart att manliga könshormoner, androgener, spelar en stor roll i sammanhanget. Det är androgener som får skägg, hår på bröstet, könshår och hår under armarna att växa fram under puberteten.
Hos kvinnor bromsas utvecklingen av kvinnliga könshormoner, östrogener, så det är ett skäl till att kvinnor är mindre behårade. Senare i livet sker det motsatta: hos båda könen är det hårsäckarnas exponering för androgener som får dem att stanna allt kortare i tillväxtfas. Till slut producerar inte hårsäcken något hår alls.
Som en följd växer färre och färre hårstrån på skalpen, som blir mer och mer uttunnad. Hos kvinnor bromsas även denna utveckling av östrogener. Sannolikt är det också förändrade hormonnivåer under graviditeten som ligger bakom att många kvinnor då får tjockare kalufs.
Att många kvinnor upplever ett stort håravfall några månader efter förlossningen antas bero på att hormonnivåerna då åter har ändrats och på den stora kroppsliga stress det innebär att föda barn. – Det är ofta fysisk stress, som en operation eller en kraftig infektion med hög feber, som kan orsaka håravfall, men även emotionell stress kan ha påverkan.
Att tappa håret till följd av stress är så vanligt att det kan betraktas som en normal stressreaktion – men vi kan fortfarande inte förklara hur eller varför det sker, säger Lars Norlén. Vi har mellan 100 000 och 150 000 hårstrån på huvudet. Blonda personer har fler hårstrån än mörkhåriga, som har fler än rödhåriga. Henrik Druid. Foto: Ulf Sirborn Det vet Henrik Druid, rättsmedicinare och professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Som den forskare han är kunde han inte låta bli att mäta sina barns hår under en period då hans familj bodde i Miami.
- Och – japp, de månatliga mätningarna visade att barnens hår växte fortare i det varmare klimatet.
- Tillväxttakten för hår på skalpen är relativt väl beskriven.
- Det innebär att vi ganska exakt kan säga när olika segment av ett hårstrå bildades.
- Det kan räcka med drygt tolv centimeter hår för att vi ska kunna säga något om hur en person har levt under det senaste året, säger Henrik Druid.
Väldigt mycket, i princip allt, av det vi får i oss lämnar spår i vårt hår. Via blod eller svett sker inlagringen i hårstrået i hårsäcken eller mycket nära skalpen. När hårstrået sedan växer följer inlagrade ämnen med. Ett hårstrå kan därför berätta mycket om personen det har suttit på.
- Det går att se vilka proteinkällor kosten har haft och även bakgrundsstrålning lämnar spår, vilket ger en hint om var personen kan ha vistats rent geografiskt.
- Hårceller har ingen blodcirkulation eller annan ämnesomsättning, så cellerna i ett hårstrå är att betrakta som döda när de har lämnat hårsäcken.
Ett hårprov bryts därför ned mycket långsamt – och de är lika användbara oavsett om de kommer från en död eller en levande person. – Vi har prover som har förvarats i rumstemperatur i över tjugo år. De skulle ge samma mätresultat i dag som när de togs, säger Henrik Druid.
Han arbetar med så kallad sekventiell håranalys, där man klipper en liten hårtofs i halvcentimeterlånga avsnitt. Sedan undersöks förekomsten av olika ämnen i respektive håravsnitt. Då kan man se till exempel om någon använt narkotika, konsumerat alkohol eller tagit läkemedel – och man kan säga när detta har skett och om intaget har varierat över tid.
Ett blod- eller urinprov kan endast ge en ögonblicksbild från provtillfället. Det finns exempel på rättsfall där kvinnor polisanmält att de har blivit drogade och våldtagna. En håranalys har kunnat stärka deras historia så att den har gått att bevisa i domstol.
- Och det finns studier som visar att nära åtta av tio narkomaner som dör av en överdos gör det vid ett återfall, där ett uppehåll har gett lägre tolerans för drogen.
- Även det har framgått av håranalyser, som har avslöjat ett uppehåll i drogmissbruket under en period före döden.
- Det är tragisk men viktig kunskap, säger Henrik Druid.
Ett hårprov kan alltså bekräfta att intag av olika substanser har skett och dessutom förlägga detta intag rätt i tiden. Men att dra slutsatser om hur stora de konsumerade mängderna har varit är svårare. Många ämnen lagras i hårets melanin, alltså de ämnen som ger håret dess färg.
Ljus-, mörk- och rödhåriga personer har olika slags melanin i olika mängder i sitt hår och därför skiljer sig inlagringen åt. Det betyder att samma konsumerade mängd kan ge olika mycket inlagrad mängd, beroende på hårfärg. Även hårblekning påverkar mängden melanin i håret och därmed även de inlagrade spåren, något som gör arbetet svårare för en rättsmedicinare.
Dessutom har varje substans sitt eget bindningsmönster. – Det finns många svårigheter med dessa mätningar, men om man jämför en individ med sig själv kan man dra slutsatser av halterna i olika segment. Då går det att se om en konsumtion ökat eller minskat, säger Henrik Druid.
Hårsäcken, eller hårfollikeln, är ett av få mänskliga organ som följer en cyklisk rytm. I tillväxtfasen gräver sig hårsäcken djupare ned i huden samtidigt som ett hårstrå skjuter fram. Tillväxten av hårstrået kan sedan pågå i två till åtta år, och ju längre tid det växer, desto längre kan det bli. Sedan följer en kortare fas, två till fyra veckor, då hårsäcken krymper.
Slutligen följer en vilofas, där håret inte växer men vanligen sitter kvar i hårsäcken. När hårstrået till sist faller av går hårsäcken åter in i tillväxtfas och skapar ett nytt hårstrå. Enligt detta mönster tappar vi mellan 50 och 100 hårstrån per dag. Maria Kasper. Foto: Anders Lindholm Vad som driver denna cykel intresserar Maria Kasper, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet. Mest intresserad är hon av vad som händer rent konkret när ett hårstrå växer – eller när en hårsäck bildas i ett ofött embryo.
Hårsäckar kan nämligen inte skapas efter fosterstadiet, utan de vi föds med är de vi får. De celler hon främst undersöker är keratinocyter, en typ av hudcell som kan få flera olika slags roller. De kan till exempel ingå i vårt yttersta hudlager, det vi ser med ögat, eller ta plats i en hårsäck och så småningom ingå i ett hårstrå.
Maria Kasper vill ta reda på vad som styr keratinocyterna i denna utveckling, vad som får dem att bli antingen en hud- eller en hårcell – och vad är det som händer när en sådan cell i stället omvandlas till en cancercell. Hur skiljer sig dessa utvecklingsmönster åt och vad styr dem på molekylär nivå? Maria Kasper och hennes kollegor följer enskilda celler i hårsäckar hos möss som antingen är friska eller framavlade för att alltid utveckla hudcancer.
- Med en särskild teknik, enkelcellssekvensering, kan de se exakt vilka gener som är aktiva i enskilda keratinocyter.
- De kan sedan följa förloppet i musen; vad händer i hudceller som blir sjuka – och vad utmärker dem som håller sig friska? – Vi undersöker mikromiljön för dessa celler.
- Med det menar vi till exempel närheten till blod- och lymfkärl, men också närhet till andra celler, som nervceller, fibroblaster eller immunceller.
De är inte jämnt utspridda i huden utan förekommer ofta gruppvis. Vi vill ta reda på hur olika celler påverkar varandra. Syftet är att förstå vad som styr cellers förmåga att ersätta celler i frisk vävnad – och vad som får dem att bilda tumörer i stället.
Visa hela svaret
Vad ska man äta för att få tjockare hår?
Biotin i kosttillskott för hår – Den viktigaste B-vitaminen för starkt hår är biotin, även kallat B7. Det har egenskaper som motverkar att håret faller av och blir tunt samtidigt som det hjälper både hud och naglar att behålla spänst och styrka. Biotin finns i en del mat, bland annat avokado, ägg och havregryn.
Visa hela svaret
Vad kan jag göra för att få tjockare hår?
7. Hur får jag tjockare hår? Klipp håret regelbundet – 
Det kanske låter motsägande men regelbundna klippningar kan faktiskt bidra till att ditt hår växer sig längre. Hår som inte klipps regelbundet drabbas av kluvna toppar. Om man inte tar itu med kluvna toppar kan de sprida sig uppåt längs hårstrået och bryta av hårstrået. Före Nuvarande resultat Före Nuvarande resultat Före Nuvarande resultat Före Nuvarande resultat Före Nuvarande resultat *Resultaten kan variera från person till person. Se alla recensioner
Visa hela svaret
