Ökad risk med tungt arbete – Foglossing startar ofta i början av graviditeten. En av orsakerna tros vara hormonet relaxin som gör att bindväven mjuknar för att kvinnans bäcken ska kunna vidga sig vid förlossningen. Även om relaxinproduktionen försvinner efter förlossningen så verkar vissa kvinnor få kvarstående besvär med belastningskänslighet.
Visa hela svaret
Contents
Kan man träna bort foglossning?
Träna är viktigt – även om du har ont – Det är bra att träna både ryggmuskler och magmuskler. Musklerna kan stödja och avlasta bäckenet. Be gärna en fysioterapeut om instruktioner eftersom en del träningsmoment inte är lämpliga när du är gravid, till exempel sit-ups. Läs mer om,
Visa hela svaret
Hur länge känner man av foglossning efter förlossning?
Relaterad information – Graviditetsrelaterad bäckensmärta – “foglossning” Förekommer globalt hos 50-85 % av gravida kvinnor.50 % är återställda inom tre månader efter förlossningen, 70 % är återställda inom sex månader efter förlossningen.2-5 % har kvarstående besvär i mer än 2 år vilket gör det svårt att lyfta, bära tungt, ta hand om sina barn och motionera.
Visa hela svaret
Kan man förvärra foglossning?
Hur känns foglossning – Symtomen vid foglossning kan variera både gällande område och hur intensiv smärtan är. Vanliga symtom är:
Smärta i korsryggen, alltså nedre delen av ryggen. Ont över skinkorna. Ont i höfterna eller över blygdbenet. Strålande smärta ner mot ljumskarna eller baksida lår. En plötslig låsning i benet, som kan göra det svårt att gå. Svårighet att lyfta saker, vrida kroppen eller böja sig ner.
Besvären av foglossning börjar oftast i mitten av graviditeten, men det kan dyka upp både tidigare och senare. Smärtan är oftast mildare på morgonen och förvärras på kvällen, speciellt om du varit aktiv mer aktiv under dagen.
Visa hela svaret
Hur länge håller foglossning i sig?
Foglossning – orsak, symtom och behandling – Doktor.se Foglossning – bäckensmärta vid graviditet Under blir lederna i bäckenet rörligare, en naturlig process för att bäckenet ska kunna vidga sig under förlossningen. Hos en del kvinnor kan den ökade rörligheten leda till att det gör ont.
- Den här typen av under graviditeten kallas ofta för foglossning.
- I bäckenet finns flera ben som är stramt förbundna med ledband.
- Det gör dem stabila och förhindrar felaktiga rörelser.
- I samband med graviditet blir bäckenets leder och fogar rörligare än normalt, för att möjliggöra för bäckenet att vidga sig under förlossningen så att barnet kan komma ut.
Under graviditeten förändras kroppshållningen så att du svankar mer, vilket gör att bäckenet tippar framåt. Magmusklerna töjs också ut när magen växer. Sammantaget gör detta att samspelet mellan muskler i rygg och mage förändras, vilket gör det svårare att kompensera för den ökade rörligheten i bäckenet.
- Rörligheten i bäckenet beror på ett hormon som heter relaxin, som börjar utsöndras under första trimestern och sedan fortsätter utsöndras under resten av graviditeten.
- Foglossning uppkommer oftast ungefär i mitten av graviditeten, men kan komma både tidigare och senare.
- Det är vanligt att foglossning kommer tidigare och tidigare för varje graviditet.
För de flesta som får bäckensmärtor under graviditeten kommer problemen ungefär i mitten av graviditeten. De kan också komma både tidigare och senare än så. Här är exempel på symtom vid foglossning:
Smärta runt bäckenet som kommer när du står, går eller belastar bäckenet. Den kan flytta sig från sida till sida. Smärta som strålar ut till benen, bakpå låren eller till ljumskarna. Molande, ilande eller huggande smärta i nedre delen av ryggen. Smärta som förvärras när du går i trappor eller reser dig upp. Smärta som är lindrigare på morgonen och förvärras under dagen. Plötsliga låsningar som gör det svårt att gå. En instabil känsla i bäckenet.
De flesta som får foglossning har kvar besvären under hela graviditeten, men de brukar gå över efter förlossningen. De flesta har blivit av med smärtan efter ungefär tre månader. Ett fåtal har fortsatta problem med en del rörelser och aktiviteter. Här är tips på vad du kan göra själv för att må bättre.
Variera mellan sittande och stående. Många mår bättre genom att växla mellan sittande och stående ställningar. Du kan till exempel ha en hög pall i köket som du kan sitta på när du lagar mat eller diskar. Du kan ta en vilopaus på en bänk under promenader. Du kan ställa dig upp en stund om du suttit länge. Rör dig i lagom tempo. Genom att variera ställning och röra dig i det tempo som känns bra för dig stärker du muskler och ökar blodcirkulationen. Träning av mag- och ryggmuskler. Ta gärna hjälp av en fysioterapeut för att få individuellt anpassade råd om träning som passar när du är gravid. Genom att stärka dina core-muskler kan du avlasta bäckenet. Bekväma skor. Använd bekväma skor som gör att du belastar foten jämnt och håller ryggen rak. Stötta upp med kuddar. Du kan använda en stödjande kudde i svanken när du sitter, och en kudde mellan knäna när du sover. Sitt med parallella ben. Det är viktigt att ha en jämn belastning på båda benen, det ger bäckenet en bättre ställning. Undvik att sitta med benen i kors. Undvik tunga lyft. Lyft inte tunga saker, och undvik att köra tunga barnvagnar eller kundvagnar.
Behandlingen utformas individuellt, och handlar till stor del om att anpassa vardagen. Du kan också få hjälpmedel och övningar som kan underlätta. Fråga din barnmorska vilken hjälp som finns att tillgå där du bor. Här är exempel på åtgärder som kan vara aktuella:
Hjälpmedel, Du kan få hjälp av en arbetsterapeut eller fysioterapeut för att få hjälpmedel som underlättar vardagen, till exempel toalettförhöjare eller sittkuddar. Bäckenbälte. En del får lindring av ett mjukt bälte, så kallat bäckenbälte, som pressar ihop höfterna. Du kan också prova att knyta en stor sjal runt höfterna. Fysioterapi. Du kan få hjälp av en fysioterapeut som kan ge dig övningar som stärker din kroppshållning och stödjande muskulatur. Akupunktur kan ge smärtlindring. Anpassade arbetsuppgifter eller sjukskrivning, Beroende på graden av smärta och vilken form av arbete du har kan du få hjälp att anpassa dina arbetsuppgifter. Om det inte hjälper kan det bli aktuellt med sjukskrivning.
Prata med din barnmorska om du får ont i bäckenet under graviditeten. Vid foglossning rekommenderar vi att du vänder dig till den barnmorska som följer dig under graviditeten. Du kan vända dig till oss om du har frågor och vill ha hjälp med rådgivning. : Foglossning – orsak, symtom och behandling – Doktor.se
Visa hela svaret
Kan inte jobba pga foglossning?
Graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) | Rekommendationer och indikatorer Senast uppdaterad: 2018-05-09
Vid graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) med medelsvåra besvär vid förflyttning, sömnstörning och lätt till måttlig fysisk arbetsbelastning kan arbetsförmågan vara nedsatt. Individuell bedömning utifrån smärtutveckling, överväg partiell sjukskrivning. Vid graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) med lindriga besvär vid förflyttning och lätt arbetsbelastning är arbetsförmågan vanligen inte nedsatt. Vid graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) med svåra besvär vid förflyttning, sömnstörning och tung eller upprepad fysisk arbetsbelastning kan arbetsförmågan vara helt nedsatt fram till förlossningen. Vid graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) med medelsvåra besvär vid förflyttning, sömnstörning och tung fysisk arbetsbelastning kan arbetsförmågan vara nedsatt helt eller partiellt fram till förlossningen.
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning. Graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta kan konstateras genom en klinisk undersökning av rygg och bäcken.
- Det finns erkända test för att mäta bäckenledsmärtor och allvarlighetsgrad (exempelvis P4 test).
- Detta är ett smärttillstånd som kan ha påverkan på arbetsförmågan.
- Ibland kan nedstämdhet förekomma.
- Hos de allra flesta gravida går smärttillståndet tillbaka inom 6 månader efter förlossningen.
- Den fysiska arbetsbelastningen är i många fall avgörande för arbetsförmågan hos gravida.
Eftersom smärtintensiteten är belastnings- och lägesrelaterad finns det möjligheter att minska kvinnans smärtintensitet genom minskad fysisk belastning av bäckenet. Ett stillasittande arbete förvärra symtomen. Mer än varannan gravid känner smärta i rygg eller bäcken med debut under aktuell graviditet.
- För de flesta sker smärtdebuten tidigt och oftast under graviditetens första hälft.
- Smärtan förläggs främst i korsryggen (sacrum) och över skinkorna (glutéerna), inte sällan med smärtutstrålning ned i låren, mot ljumskar, höfter och symfysregionen.
- En del gravida kan ha smärtor lokalt över symfysen som enda lokalisation.
Smärtintensiteten varierar mellan gravida från lindrig till intensiv. Smärtan påverkas av fysisk belastning av rygg och bäcken, där ökad fysisk belastning av bäckenet ger ökad smärtintensiteten. Benägenheten för rygg- och bäckensmärta under och efter fysisk belastning kvarstår under hela graviditeten och går oftast tillbaka efter förlossningen.
För de flesta gravida är den belastningsrelaterade smärtan borta inom första halvåret efter förlossningen, men för cirka 7-10 procent kan smärtan kvarstå mer än två år efter förlossningen. Det är viktigt med diagnostisk bedömning och individuellt anpassade rekommendationer för dagliga aktiviteter inkluderat fysisk aktivitet och anpassad träning för att i möjligaste mån bibehålla fysisk förmåga i rygg och bäcken.
För ytterligare smärtlindring kan bäckenbälte (sacroiliacabälte) föreslås, även akupunktur/TENS kan prövas och kryckor kan erbjudas vid intensiva smärtor vid förflyttning. Benägenheten för rygg- och bäckensmärta kvarstår under hela graviditeten och för vissa även efter förlossningen.
- Smärtintensiteten är belastningsrelaterad och ökar under och efter belastning.
- Nedsättning av funktionsförmågan korrelerar till den upplevda smärtans svårighetsgrad.
- När smärtan upprepat stör nattvilan kan dagtrötthet och koncentrationssvårigheter förekomma.
- Den gravida kan få svårigheter att sitta, stå, gå, gå i trappor, att resa sig från sittande och att klara obekväma arbetsställningar, samt svårigheter att lyfta tungt eller upprepat vilket medför begränsningar i att utföra arbeten som innehåller dessa arbetsmoment.
Smärtrelaterade sömnstörningar kan ge svårigheter att fokusera uppmärksamhet och att fysiskt och psykiskt orka utföra dagliga aktiviteter. Möjlighet till varierade kroppsställningar och att ta pauser. Minskad fysisk belastning exempelvis genom reducerad gångsträcka eller reducerat antal lyft.
Anpassad fysisk arbetsbelastning och arbetsgrad utifrån smärtintensitet. Erbjudande om bäckenbälte (sacroiliacabälte) och vid kraftig smärtintensitet kan avlastning med kryckor vara till hjälp. Individuellt anpassad träning utan att belasta bäckenet. Har du frågor eller synpunkter om försäkringsmedicinskt beslutsstöd? Läs mer om hur du kan,
: Graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) | Rekommendationer och indikatorer
Visa hela svaret
Kan man förebygga foglossning?
Bäckenbottenträning som gravid – Bra övningar Har du drabbats av foglossning (bäckensmärta) under din graviditet? Foglossning är vanligt men kan göra väldigt ont och hindra dig från att leva ett normalt liv. Det finns dock övningar och bäckenbottenträning som kan underlätta för din foglossning under graviditeten – här går vi igenom dem! Har du ont i bäckenet? Gör det ont i blygdbenet eller i ländryggen? Strålar smärta mot underlivet eller ner i benen? Har du svårt att gå i trappor? Känns det omöjligt att stå på ett ben? Att vända dig i sängen? Eller resa dig från en stol? Troligtvis har du drabbats av foglossning (symfyseolys), och du är inte ensam: var 4:e gravid lider av foglossning som bland annat beror på att dina leder mjukas upp av hormonet relaxin samt att du blir tyngre.
Visa hela svaret
När är det vanligast att få foglossning?
Bakgrund – Bäckensmärta (så kallad foglossning) drabbar cirka 30 procent av alla gravida kvinnor och debuterar oftast kring graviditetsvecka 18, men kan ibland debutera redan i graviditetsvecka 8–10 och inom tre veckor efter förlossningen. Bäckensmärta kan också debutera efter trauma mot bäckenet,
- Orsaken till graviditetsrelaterad bäckensmärta är okänd, men insöndring av hormonet relaxin, den växande magen och den förändrade kroppshållningen anses spela roll.
- Hormoninsöndringen medför att rörligheten i alla kroppens leder ökar och att en uppmjukning av bindväv i fogarna sker men syftar specifikt till att öka rörligheten i bäckenet för att underlätta barnets passage under förlossningen.
Dessa faktorer ställer större krav på muskler och ledband och ökar risken för bäckensmärta. Föreslagna riskfaktorer för bäckensmärta som undersökts i fler studier är ålder, Body Mass Index, paritet och rökning, men en systematisk översikt som beskrivit rollen av dessa riskfaktorer för utveckling av bäckensmärta under graviditet saknas.
Diagnosen ställs efter en standardiserad undersökning där ländryggsmärta uteslutits och smärtprovokationstest kunnat provocera fram bäckensmärtan. Den specifika anamnesen innefattar tids- och belastningsrelaterad smärta lokaliserad mellan höftkammarna och skinkvecken tillsammans med eller utan smärta i blygdbenet.
Smärtan kan flytta sig från sida till sida och strålar ofta ner i låret. Kvinnorna beskriver en negativ inverkan på upplevelsen av att vara gravid, funktion, samliv, moderskap, möjligheten att yrkesarbeta och oro för att besvären ska kvarstå efter förlossningen.
Visa hela svaret
Vad menas med Barnsängstid?
Barnsängstid efter förlossningen Tjänst Här får du mera info om den första tiden efter babyns födelse, bland annat om återhämtningen, vila, kost, motion, sexualitet och humörsvängningar. Innehållet är en del av rådgivningarnas familjeförberedelsekurs i Vasa. Tiden efter förlossning kallas för barnsängstid, (6-12 veckor). Förändringar orsakade av graviditet återgår till det läge som rådde före graviditeten. Under denna tid har många nyblivna föräldrar redan börjat anpassa sig till den nya livssituationen och bekanta sig med den nya familjemedlemmen.
Vårdtiden på förlossningssjukhuset kan variera beroende på mammas och babyns mående. Vanligen brukar man bli kvar 2-3 dygn. Mödrarådgivningen gör hembesök till familjen inom en vecka från hemfärd. Ungefär en vecka efter mödrarådgivningens besök, gör även barnrådgivningen ett hembesök till familjen. Mammans sista besök på mödrarådgivningen infaller 6-8 veckor efter förlossningen.
Då görs en eftergranskning, som är en förutsättningen för att få FPA:s föräldrapenning utbetald.
Visa hela svaret
Får man ha barn på dagis när man har graviditetspenning?
Det innebär att ditt barn har rätt till ordinarie tid på förskolan under den tid du får graviditetspenning. Efter barnets födsel har ditt barn rätt till förskola utifrån vad som gäller för föräldraledig vårdnadshavare.
Visa hela svaret
Var har man ont vid foglossning?
Foglossning > > > Foglossning Under en graviditet anpassar sig kroppen för att kunna föda fram barnet. Det kan leda till att du får ont i bäckenet, ljumskarna, skinkorna eller korsryggen. Foglossning, eller bäckensmärta som det ofta kallas inom vården, kan göra mycket ont men det är inte farligt för dig som är gravid eller för barnet. Öppet alla dagar, dygnet runt. Besvär med foglossning kan börja uppkomma halvvägs genom graviditeten. Det gör oftast mer ont på kvällarna och särskilt om du varit fysiskt aktiv under dagen. Andra symptom är smärta i höfterna, att du har svårt att lyfta på saker, böja dig och vrida på kroppen, plötslig smärta som strålar ner mot ljumskarna eller bakre delen av låren, huggande eller ilande smärta i nedre delen av ryggen eller att du har ont över blygdbenet.
Visa hela svaret
Hur ofta ska man göra knipövningar efter förlossning?
Bäckenbotten och övningar -> se gärna film! I och med påfrestningar under graviditeten blir dina bäckenbottensmuskler uttänjda och försvagade. Därför bör du träna bäckenbottensmusklerna under graviditeten och återuppta träningen efter förlossningen. Beskrivning av bäckenbotten och praktiska övningar för att träna muskulaturen efter graviditet och förlossning. Du tränar din bäckenbotten genom knipövningar. Extra viktigt att “knipa” är det för dig som fått en bristning i underlivet eftersom träningen ökar blodcirkulationen i området och gör att läkningen går snabbare. Du kan komma igång med knipövningar så snart du inte har ont efter förlossningen. Starka bäckenbottenmuskler minskar risken för inkontinens, livmoderframfall och har stor betydelse för det sexuella samlivet.
Bäckenbotten är den muskulatur som bildar ett “golv” i bäckenet och håller upp våra inre organ. Bland annat livmoder, urinblåsa och ändtarm. Bäckenbotten består av flera muskelplattor som fäster mot blygdbenet, svansbenet och sittbensknölarna och fungerar även som slutningsmuskler kring urinrör, slida och ändtarm. Det kan vara svårt att hitta musklerna till en början, men ju mer du försöker, desto bättre går det. För att se till att du tränar rätt muskler kan du göra ett fingertest. Såhär gör du fingertestet: För in ett eller två fingrar i slidan och knip ihop bäckenbottenmusklerna. Känner du att det klämmer till och drar uppåt i dig har du hittat de rätta musklerna. Får du inte den här känslan, se till att mag-stjärt och lårmuskler är avslappnade och försök igen. Knipövningarna går till på följande vis. Börja med att knipa slutmuskeln kring ändtarmen för att sedan knipa framåt och uppåt mot slidan och urinröret. Tänk att du drar i ett blixtlås, bakifrån och fram. Känslan ska vara som om något lyfts upp inuti slidan. Börja med mjuka knip där du omväxlande kniper 3-4 sekunder och vilar 3-4 sekunder. Upprepa 10-12 gånger vid tre tillfällen per dag. När de lätta knipen fungerar, fortsätt då med styrkeknip. Det innebär att du kniper så hårt du kan i fem sekunder och vilar i fem sekunder. Upprepa 5-10 gånger vid tre tillfällen per dag. Uthållighet innebär att du kniper så hårt du kan så länge du orkar. Sträva mot att kunna hålla knipet över en minut. Det räcker med ett uthållighetsknip om dagen. Under tiden du kniper är det viktigt att bibehålla en normal andning. Övningarna bör till en början göras i en bekväm position liggandes på rygg eller på sidan. När du kan göra dom utan problem kan du gå över till att göra dom sittandes och ståendes. Tyngdkraften gör övningarna svårare att utföra. Sedan kan du kombinera knipövningarna med andra rörelser. Till exempel när du hostar, springer eller lyfter tungt. Gör gärna knipövningarna i din vardag, till exempel när du sitter framför tv:n, när du borstar tänderna eller sitter på bussen. De första tre månaderna uppmuntras du knipa 3 gånger per dag. Därefter kan du minska till en gång per dag. Gå gärna på ett återbesök hos din barnmorska på mödravårdscentralen några veckor efter förlossningen. Barnmorskan kan då kontrollera din muskelfunktion i bäckenbotten och ge dig ytterligare hjälp och information.
Webbredaktör: Granskare: Karin Pettersson, Läkare/Chef Uppdaterad: 2022-04-13
: Bäckenbotten och övningar -> se gärna film!
Visa hela svaret
Kan inte gå på grund av foglossning?
De vanligaste symtomen är en molande, huggande eller ilande smärta i nedre delen av ryggen, bäckenet och blygdbenet. Foglossning orsakas av att graviditetshormon gör lederna rörligare och bäckenet vidgas. Du kan lindra besvären med hjälp av vila, försiktig träning och att undvika exempelvis tunga lyft och trappor.
Visa hela svaret
När ska man sluta träna som gravid?
Du som är van att träna mycket – Du som är elitidrottare eller har tränat mycket före graviditeten kan oftast fortsätta din träning. Din förmåga att prestera kommer att försämras i takt med att magen växer. En del vill träna högintensivt. Det är hård träning när pulsen blir hög.
I så fall bör du göra det i korta intervaller. Då får kroppen en chans att vila emellan. Rådgör med en läkare, barnmorska eller fysioterapeut hur du ska träna. Fysisk aktivitet på recept Kontakta en fysioterapeut, en barnmorska eller en läkare om du har frågor om träning eller fysisk aktivitet under graviditeten.
Du kan också diskutera med dem om ett kan passa dig. Fysisk aktivitet på recept innebär att fysisk aktivitet ordineras på samma sätt som ett läkemedel. Du får också hjälp att följa upp mål och effekter. Undvik aktiviteter där det finns risk för att du ramlar och på så sätt skadar magen.
Kontaktsporter. Med kontaktsport menas idrotter där det kan bli hårda tag mot andra spelare, till exempel fotboll, kampsport eller innebandy. Idrott med risk att ramla och skada magen. Till exempel utförsåkning, skridskosport, gymnastik eller ridning. Dykning. Undvik att dyka. Fysisk träning på hög höjd, högre än 2 500 meter över havet. Det finns risk för att fostret får för lite syre om du tränar på hög höjd när du inte är van. Träning på rygg, särskilt om du tränar med vikter. Livmodern kan trycka mot stora blodkärl och ge blodtrycksfall, vilket kan kallas vena cava-syndrom. Det är bättre att sitta, stå eller ligga på sidan. Vid andra tillfällen är det ingen fara att ligga på rygg, om det känns bra för dig.
Kristin Rohman, 1177.se, nationella redaktionen Emma Regberg, fysioterapeut, specialist inom obstetrik och gynekologi, Meja Kvinnohälsa, Stockholm Jenny Hallström, 1177.se, nationella redaktionen När du är gravid behöver din kropp extra näring, vitaminer och mineraler.
Du kan äta det mesta och det är bra att äta varierat. Mat som innehåller mycket näring är till exempel fullkornsprodukter, gröna bladgrönsaker, rotfrukter, bönor, fet fisk, ägg, mejeriprodukter, frukt, frön och nötter. Du kan behöva tillskott av folsyra och järn. Bäckenbottenträning kan minska eller bota besvär med att det läcker urin eller avföring.
Det kan till exempel vara när du hostar eller anstränger dig fysiskt, eller om du plötsligt får svårt att hålla dig och hinna till toaletten. Du kan också träna för att förebygga besvär. Träningen är bra oavsett vilket kön du har. : Att träna och röra på sig under graviditeten
Visa hela svaret
Kan inte jobba pga foglossning?
Graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) | Rekommendationer och indikatorer Senast uppdaterad: 2018-05-09
Vid graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) med medelsvåra besvär vid förflyttning, sömnstörning och lätt till måttlig fysisk arbetsbelastning kan arbetsförmågan vara nedsatt. Individuell bedömning utifrån smärtutveckling, överväg partiell sjukskrivning. Vid graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) med lindriga besvär vid förflyttning och lätt arbetsbelastning är arbetsförmågan vanligen inte nedsatt. Vid graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) med svåra besvär vid förflyttning, sömnstörning och tung eller upprepad fysisk arbetsbelastning kan arbetsförmågan vara helt nedsatt fram till förlossningen. Vid graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) med medelsvåra besvär vid förflyttning, sömnstörning och tung fysisk arbetsbelastning kan arbetsförmågan vara nedsatt helt eller partiellt fram till förlossningen.
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning. Graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta kan konstateras genom en klinisk undersökning av rygg och bäcken.
Det finns erkända test för att mäta bäckenledsmärtor och allvarlighetsgrad (exempelvis P4 test). Detta är ett smärttillstånd som kan ha påverkan på arbetsförmågan. Ibland kan nedstämdhet förekomma. Hos de allra flesta gravida går smärttillståndet tillbaka inom 6 månader efter förlossningen. Den fysiska arbetsbelastningen är i många fall avgörande för arbetsförmågan hos gravida.
Eftersom smärtintensiteten är belastnings- och lägesrelaterad finns det möjligheter att minska kvinnans smärtintensitet genom minskad fysisk belastning av bäckenet. Ett stillasittande arbete förvärra symtomen. Mer än varannan gravid känner smärta i rygg eller bäcken med debut under aktuell graviditet.
- För de flesta sker smärtdebuten tidigt och oftast under graviditetens första hälft.
- Smärtan förläggs främst i korsryggen (sacrum) och över skinkorna (glutéerna), inte sällan med smärtutstrålning ned i låren, mot ljumskar, höfter och symfysregionen.
- En del gravida kan ha smärtor lokalt över symfysen som enda lokalisation.
Smärtintensiteten varierar mellan gravida från lindrig till intensiv. Smärtan påverkas av fysisk belastning av rygg och bäcken, där ökad fysisk belastning av bäckenet ger ökad smärtintensiteten. Benägenheten för rygg- och bäckensmärta under och efter fysisk belastning kvarstår under hela graviditeten och går oftast tillbaka efter förlossningen.
För de flesta gravida är den belastningsrelaterade smärtan borta inom första halvåret efter förlossningen, men för cirka 7-10 procent kan smärtan kvarstå mer än två år efter förlossningen. Det är viktigt med diagnostisk bedömning och individuellt anpassade rekommendationer för dagliga aktiviteter inkluderat fysisk aktivitet och anpassad träning för att i möjligaste mån bibehålla fysisk förmåga i rygg och bäcken.
För ytterligare smärtlindring kan bäckenbälte (sacroiliacabälte) föreslås, även akupunktur/TENS kan prövas och kryckor kan erbjudas vid intensiva smärtor vid förflyttning. Benägenheten för rygg- och bäckensmärta kvarstår under hela graviditeten och för vissa även efter förlossningen.
- Smärtintensiteten är belastningsrelaterad och ökar under och efter belastning.
- Nedsättning av funktionsförmågan korrelerar till den upplevda smärtans svårighetsgrad.
- När smärtan upprepat stör nattvilan kan dagtrötthet och koncentrationssvårigheter förekomma.
- Den gravida kan få svårigheter att sitta, stå, gå, gå i trappor, att resa sig från sittande och att klara obekväma arbetsställningar, samt svårigheter att lyfta tungt eller upprepat vilket medför begränsningar i att utföra arbeten som innehåller dessa arbetsmoment.
Smärtrelaterade sömnstörningar kan ge svårigheter att fokusera uppmärksamhet och att fysiskt och psykiskt orka utföra dagliga aktiviteter. Möjlighet till varierade kroppsställningar och att ta pauser. Minskad fysisk belastning exempelvis genom reducerad gångsträcka eller reducerat antal lyft.
- Anpassad fysisk arbetsbelastning och arbetsgrad utifrån smärtintensitet.
- Erbjudande om bäckenbälte (sacroiliacabälte) och vid kraftig smärtintensitet kan avlastning med kryckor vara till hjälp.
- Individuellt anpassad träning utan att belasta bäckenet.
- Har du frågor eller synpunkter om försäkringsmedicinskt beslutsstöd? Läs mer om hur du kan,
: Graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) | Rekommendationer och indikatorer
Visa hela svaret
Varför får vissa inte foglossning?
Orsaker till foglossning – Någon gång under de första tre månaderna i graviditeten börjar hormonet relaxin att skjutsas ut i din kropp, och fortsätter sedan att göra det under resten av graviditeten. Hormonet gör att lederna och framförallt bäckenet blir mer rörligt för att kunna vidga sig under förlossningen, så att bebisen enklare ska komma ut.
- Det finns flera teorier om varför foglossning, eller bäckensmärta uppstår.
- En orsak kan vara att bäckenet blir mindre stabilt när gravidmagen växer och magmusklerna töjs ut.
- Eller att din hållning förändras när bäckenet tippas framåt, så att du svankar mer, vilket betyder att samspelet mellan mag- och ryggmusklerna förändras.
Ytterligare en orsak kan vara att det är svårt att kompensera med musklerna när lederna blir mer rörliga, vilket ger smärta i ledbanden, ligamenten. Vill du få hjälp vid foglossning? Kontakta i första hand din barnmorska, en läkare eller fysioterapeut.
Visa hela svaret
