2.3.3 Utredning och praxis – Medan psykiska sjukdomar under graviditeten har liknande etiologi och förlopp som utanför graviditeten påverkas identifiering och behandling både av graviditeten och fostrets närvaro, Nedstämdhet, oro och ångest är vanligt under en graviditet.
Vissa förändringar av psykiskt mående och funktion är en normal del av den stora livsomställningen som gravida går igenom och behöver inte utgöra behandlingskrävande tillstånd. Symtom på nedstämdhet, oro och ångest är också vanliga vid många olika tillstånd, både psykiatriska och kroppsliga. Därför krävs det inför behandlingsval alltid en klinisk och strukturerad diagnostisk bedömning där det är särskilt viktigt med differentialdiagnostik avseende somatiska sjukdomar som är vanliga under graviditeten, till exempel sköldskörtelrubbningar och blodbrist.
Mödrahälsovårdens ansvar är omfattande och innefattar bland annat att identifiera och uppmärksamma psykisk sjukdom. För att få stöd rekommenderas barnmorskan ställa följande frågor :
- Har du sista månaden känt dig nedstämd, deprimerad eller förtvivlad?
- Har du sista månaden haft minskat intresse eller glädje när du gjort saker?
- Har du sista månaden känt dig nervös, ängslig eller otålig?
- Har du sista månaden haft svårt att sluta känna eller inte kunnat kontrollera oro?
EPDS är ett självskattningsformulär som används både under graviditeten och efter förlossningen. EPDS hjälper barnmorskan att ta en fördjupad anamnes, och höga poäng på skalan kompletteras med samtal och vid behov en klinisk bedömning. Ett korrekt omhändertagande och en optimal graviditetsövervakning av personer med depression och ångestsjukdomar kräver multiprofessionella insatser och ställer stora krav på mödrahälsovården som samordnare.
Visa hela svaret
Contents
Hur slutar man vara orolig gravid?
Oro under graviditeten Det är vanligt att vara extra känslig under en graviditet. Du kanske funderar mycket och känner oro. Det kan finnas olika orsaker till oron. Det finns saker som du kan göra för att må bättre. Du kan också behöva prata med någon om oron, till exempel en barnmorska. 
Graviditeten kan väcka många frågor. Både du som är gravid och du som är blivande medförälder kan känna oro under graviditeten. Du som är gravid påverkas av en mängd hormoner på ett sätt som kan kännas jobbigt. För en del kan oron leda till en, När du väntar barn är det mycket som förändras.
Att det ska vara något fel på barnet eller att det ska bli missfall. Hur det ska gå under förlossningen. Hur det ska gå med ekonomi eller praktiska saker. Hur det ska bli med känslor och relationer när barnet kommer. Att livet ska förändras.
Vad som oroar kan vara väldigt olika. När och var ska jag söka vård? Många gånger räcker det att prata med barnmorskan på barnmorskemottagningen. Du behöver oftast inte söka vård för din oro. Barnmorskan kan förmedla en samtalskontakt om du känner dig mycket ledsen, nedstämd eller ångestfylld.
Tänk inte att graviditeten ska vara på vissa sätt. Lita på biologin, människan har fött barn i alla tider. Motionera. Skriv ner tankar och känslor. Håll dig sysselsatt med sådant som du trivs med att göra. Umgås med personer som du tycker om.
Kan man ta lugnande som gravid?
DEPRESSION – 10–15 % av gravida kvinnor drabbas av depression under graviditeten. Utredning
Depressionssymtom ska föranleda diagnostisk utredning och bedömning med avseende på depressionsdjup och suicidrisk samt underliggande psykosociala faktorer. Diagnostiken kan försvåras av att ospecifika depressionsliknande symtom såsom trötthet, minskad energi och sömnproblem är vanliga under graviditet. Det är viktigt att utesluta somatiska faktorer t ex anemi eller hypotyreos.
Behandling Beslut gällande behandlingen av en underliggande depressionssjukdom eller konstaterat depressivt skov under graviditet fattas på grundval av en sammanvägd individuell risk-nyttoanalys utifrån den psykiatriska sjukdomshistorien, depressionsdjupet och kvinnans preferenser. Behandlingsstrategi
Lindrig till måttlig depression Psykoterapi (Kognitiv Beteende Terapi (KBT) eller interpersonell terapi (IPT)) rekommenderas som första behandlingsval vid pågående lätt till måttlig depression. Måttlig till svår depression Vid måttlig till svår depression finns ofta skäl att sätta in antidepressiv medicinering, i synnerhet om kvinnan har recidiverande depressioner med gott behandlingssvar på läkemedel i anamnesen. Vid svår depression under graviditet kan ECT-behandling ges på strikt indikation. Enstaka studier talar för god behandlingseffekt av transkraniell magnetstimulering (TMS) vid graviditet men det vetenskapliga underlaget får ännu ses som otillräckligt. Recidiverande depression Om kvinnan tidigare har haft återkommande depressioner och medicinerar profylaktiskt när graviditeten inleds är risken för återinsjuknande stor om preparatet utsätts.
Antidepressiv medicinering vid graviditet-läkemedelsval
SSRI-preparat (utom paroxetin och fluoxetin ) är förstahandspreparat vid farmakologisk depressionsbehandling under graviditet. Vid terapisvikt kan venlafaxin, mirtazapin eller tricykliska antidepressiva vara alternativ. SSRI och övriga antidepressiva preparat är som grupp förknippade med låga risker för fosterskador under graviditet. Paroxetin, fluoxetin och klomipramin har dock associerats med liten riskökning för bl a hjärtmissbildning, varför dessa preparat bör undvikas vid nyinsättning hos gravida.
Antidepressiva läkemedel kan behöva dosökas under senare delen av graviditeten med återgång till pregravid dosering efter förlossning. Antidepressiv medicinering vid graviditet och amning – risker Vid antidepressiv medicinering under sen graviditet finns ökad risk för övergående neonatala symtom som till exempel andningsproblem, hypoglykemi och irritabilitet.
- SSRI-behandling under sen graviditet medför också ökad risk för det sällsynta men allvarliga tillståndet persisterande pulmonell hypertension hos det nyfödda barnet.
- Individrisken är dock mycket låg.
- Trots att de risker som förknippas med antidepressiv läkemedelsbehandling under graviditet är små skapar de inte sällan farhågor och oro.
I sammanhanget bör dock understrykas att en obehandlad graviditetsdepression hos modern medför betydande komplikationsrisker för barnet i form av prematuritet och låg födelsevikt. För moderns del föreligger i dessa fall även risk för persisterande depression postpartum med alla de nackdelar och risker detta skapar för kvinnan själv och barnets utveckling.
Om barnet är friskt och fullgånget är amning ofta möjlig då modern medicinerar med antidepressivt läkemedel. Vid nyinsättning av SSRI under amning är sertralin eller paroxetin att föredra då passagen till bröstmjölk är låg. Postpartumdepression Övergående mild nedstämdhet, lättrördhet och oro under dagarna efter förlossningen (s k baby blues) är mycket vanligt förekommande.
En mer ihållande depressionsbild, kliniskt ofta benämnd postpartumdepression, anses drabba 10–15 % av alla nyblivna mödrar under de första månaderna efter förlossningen. En depression i detta känsliga läge drabbar naturligt nog inte bara kvinnan själv utan även samspelet mellan mor och barn samt den övriga familjen.
Symtomen liknar en egentlig depression men ofta ingår känslor av otillräcklighet inför modersrollen med kopplade skam eller skuldkänslor. Aggressiva tvångstankar riktade mot barnet kan även ingå i symtombilden. Sådana tankar upplevs typiskt både skrämmande och jag-främmande av kvinnan men medför i de allra flesta fall inte någon risk för barnet.
Handläggning/behandling
Vid tecken till postpartumdepression ska en sedvanlig somatisk och psykiatrisk bedömning genomföras, inklusive en bedömning av risk för suicid/utvidgat suicid. Behandlingen influeras av eventuell underliggande affektiv sjukdom, depressionsdjup, pågående amning och kvinnans önskemål. Var god se avsnittet om depressionsbehandling ovan. Behovet av psykosocialt stöd är ofta stort. Kvinnan kan behöva avlastning av partnern genom att hon själv sjukskrivs och partnern tar föräldraledighet. Amningen behöver diskuteras. Till exempel kan det vara värdefullt att undvika nattlig amning för att värna om en obruten sömn.
Kan en bebis känna av stress?
Rädsla kan leda till sårbarhet senare i livet – Ett spädbarn som lever i en familjesituation där föräldern skrämmer barnet hamnar i en svår paradox. Rädslan gör att barnet instinktivt närmar sig föräldern, men ju närmare barnet kommer den skrämmande föräldern, desto mer ökar skräcken.
- Det är en omöjlig situation för ett spädbarn att hantera.
- Denna typ av tidiga livserfarenheter kan leda till psykisk sårbarhet och ohälsa längre fram i livet.
- Stresshanteringssystemet hos ett litet spädbarn är outvecklat och barnet är beroende av att det finns en omhändertagande vuxen som kan trösta och lugna.
Detta är extra viktigt eftersom studier visar att stressfyllda situationer tidigt i livet försämrar förmågan att hantera stress längre fram. Depression och ångest hos modern påverkar också spädbarn negativt. Förutom att barnet riskerar att bli mer känsligt, kan också intelligensutvecklingen påverkas och barnet har en ökad risk att själv drabbas av depression när det kommer upp i tonåren.
Visa hela svaret
Kan depression orsaka missfall?
Kvinnor som fick antidepressiva läkemedel under graviditeten drabbades oftare av missfall än andra kvinnor, enligt en ny stor studie. Användning av antidepressiva läkemedel under graviditeten kan förhindra återfall i depression som kan vara farliga för både mamman och barnet.
- Men det är omdebatterat om behandlingen ökar risken för missfall.
- De flesta tidigare studier av antidepressiv medicinering under graviditet har heller inte varit utformade för specifikt studera missfallsrisk, enligt kanadensiska forskare bakom en ny studie.
- De har analyserat uppgifter om 5 124 kvinnor som fått missfall före graviditetsvecka 20, men efter det att graviditeten fastställs.
De jämfördes med en stor grupp matchade kontrollpersoner som inte haft missfall. I gruppen som haft missfall hade 284 kvinnor, eller 5,5 procent, tagit antidepressiva läkemedel under graviditeten, jämfört med 2,7 procent i gruppen som inte haft missfall.
Totalt sett var användning av någon form av antidepressivt läkemedel under graviditeten kopplat till en 68 procent ökad risk för missfall. En närmare analys visade att användning av enbart selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, var kopplat till 61 procent ökad missfallsrisk. Risken var störst vid användning av substanserna paroxetin och venlafaxin, eller när olika typer av antidepressiva läkemedel kombinerades.
Studien är utförd av forskare knutna till bland annat University of Montreal och den presenteras i tidskriften Canadian Medical Association Journal. En medföljande ledarkommentar konstaterar att det finns det flera osäkra faktorer i den nya undersökningen, men att resultaten är närmast identiska med en studie med nästan 1 000 kvinnor som kom förra året.
Visa hela svaret
Kan man ta Lergigan hela graviditeten?
Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare eller apotekspersonal innan du tar detta läkemedel. Inga kända risker vid användning. Gravida kvinnor rekommenderas att begränsa sitt intag av koffein då tillgängliga data antyder en möjlig risk för fostret.
Visa hela svaret
Vilka tabletter får man ta när man är gravid?
Värk och feber – Det är bra att undvika smärtstillande läkemedel om du kan. Men ibland kan det behövas. Det kan till exempel vara vid huvudvärk eller feber i samband med en förkylning. Då kan du ta smärtstillande och febernedsättande läkemedel som endast innehåller paracetamol. Exempel på sådana läkemedel är Alvedon och Panodil.
Visa hela svaret
Kan man ta sömntablett gravid?
Vid bruk av zopiklon eller zolpidem under sista trimestern finns det risk för övergående negativa farmakologiska effekter, så kallade utsättningsfenomen, såsom hypotoni, påverkan på andningsfunktionen och hypotermi hos fostret och/eller det nyfödda barnet. Propiomazin.
Visa hela svaret
Hur vet man att bebisen är stressad i magen?
Om sparkarna minskar i kraft eller förekomst och avviker från barnets normala sätt att röra sig, kan det vara ett tecken på att barnet inte har det bra i livmodern. De allra flesta mammor som upplever minskade och svagare rörelser föder ett friskt och välmående barn, men risken för att barnet kan må dåligt är ökad.
Visa hela svaret
Kan en bebis känna av stress?
Rädsla kan leda till sårbarhet senare i livet – Ett spädbarn som lever i en familjesituation där föräldern skrämmer barnet hamnar i en svår paradox. Rädslan gör att barnet instinktivt närmar sig föräldern, men ju närmare barnet kommer den skrämmande föräldern, desto mer ökar skräcken.
Det är en omöjlig situation för ett spädbarn att hantera. Denna typ av tidiga livserfarenheter kan leda till psykisk sårbarhet och ohälsa längre fram i livet. Stresshanteringssystemet hos ett litet spädbarn är outvecklat och barnet är beroende av att det finns en omhändertagande vuxen som kan trösta och lugna.
Detta är extra viktigt eftersom studier visar att stressfyllda situationer tidigt i livet försämrar förmågan att hantera stress längre fram. Depression och ångest hos modern påverkar också spädbarn negativt. Förutom att barnet riskerar att bli mer känsligt, kan också intelligensutvecklingen påverkas och barnet har en ökad risk att själv drabbas av depression när det kommer upp i tonåren.
Visa hela svaret
När känner fostret känslor?
När börjar ett foster känna smärta? Foster som ska aborteras ska ha samma skydd mot forskning som de foster som ska leva vidare, och samma strikta regler bör gälla som för forskning på små barn, anser Statens medicinsk-etiska råd (SMER), Statens medicinsk-etiska råd konstaterar i skriften Forskning på foster som ska aborteras, som överlämnades till regeringen strax före jul, att forskning på levande foster hittills är oreglerad i lag och att forskning på foster som ska aborteras aldrig är till nytta för fostret.
Alla foster bör få samma skydd som små barn som inte kan uttrycka någon egen uppfattning. Till de minimikrav som bör ställas hör att den kunskap som forskningen ger inte ska gå att nå på annat sätt eller bara med stor fördröjning. Riskerna för biverkningar och skador på fostret eller den gravida kvinnan ska vara minimala och överblickbara, och den gravida kvinnan ska ge sitt samtycke till forskningen.
Forskning som inte är till nytta för det foster forskningen utförs på måste väntas få ett stort medicinskt värde, som uppväger en minimal risk för fostret och den gravida kvinnan, för att accepteras. Att konsekvenserna för fostrets hälsa blir mindre för foster som ska aborteras skulle kunna tas som argument för att tillåta mer riskabla ingrepp på dessa foster.
SMER anser dock att fostrets skyddsvärde innebär att skyddet för hälsorisker i samband med forskning bör vara knutet till det levande fostret, alldeles oberoende av om det ska aborteras eller inte. Spärr måste finnas På samma sätt bör samma skydd mot integritetskränkningar gälla alla foster. Och liksom det för barn och vuxna finns en stor restriktivitet för forskning när de är döende, måste det finnas en spärr för hur långt man kan väga risk mot nytta vid forskningsåtgärder på foster som ska aborteras, hävdar rådet.
Att tillåta en mer långtgående forskning skulle kunna leda till en objektsyn på fostren som i sin tur skulle kunna motivera en integritetskränkande forskning på foster som ska aborteras. SMER hävdar att det måste finnas en spärr mot en sån utveckling.
Försök på Huddinge sjukhus Genom att sätta samma gräns för den forskning som får bedrivas på aborterade foster som den som tillåts på foster som ska leva vidare får de foster som ska aborteras ett tillräckligt skydd mot kränkande forskning. Därmed avvärjs också spekulationer om vad forskare kan utsätta sådana foster för, spekulationer som i sin förlängning skulle kunna motverka angelägen forskning och leda till krav på en mer restriktiv abortlagstiftning.
I det perspektivet skulle respekten för att alla foster får en värdig behandling ses som ett utflöde av principen att inte skada, skriver SMER till Socialdepartementet. SMER tar inte ställning till enskilda forskningsansökningar utan gör principiella ställningstaganden.
Man gör dock ingen hemlighet av att utredningen är föranledd av forskningsansökningar från Huddinge sjukhus. Redan 1991 gav en forskningsetisk kommitté tillstånd till försök med transplantation av benmärgsbildande celler från aborterade foster till foster som lider av svår ämnesomsättningssjukdom. Försöken gjordes på patienter från Italien och Norge.
Celler från sex foster användes till tre försök. Ett av barnen föddes friskt, för ett annat kunde tidsintervallerna mellan de annars täta blodtransfusionerna förlängas efter försöket, det tredje barnet påverkades inte alls. Behandlingens slutgiltiga effekt går ännu inte att uttala sig om, men den alternativa behandlingen för sjukdomarna är benmärgstransplantation som innebär en väsentligt större risk än det begränsade interauterina ingreppet, skriver SMER i sina synpunkter och påpekar att rådet informerades om den planerade behandlingen och inte hade något att invända.
När känner fostret smärta? Strax efter gav en lokal etisk kommitté samma forskare klartecken till tio försök med radioaktivt märkta stamceller på foster. En injektion skulle göras på foster som skulle aborteras, sedan aborten satts igång men medan fostren fortfarande levde. Av 15 tillfrågade gravida kvinnor samtyckte 10.
Försöken var direkt forskningsinriktade och syftade inte till att gagna de foster som deltog, utan att genom märkning kunna identifiera cellernas förmåga att knyta an i ett fosters kropp. Den gången fick SMER ingen information om försöken. Man vet inte med säkerhet när ett foster kan känna smärta, konstaterar SMER.
- Men genom att tolka studier av hjärnans och fostrets fysiologiska utveckling har forskarna enats om att det inte kan känna smärta före den 13e graviditetsveckan, då man kan börja avläsa elektrisk aktivitet i hjärnstammen.
- I en tredje ansökan 1996 ville forskarlaget med en tunn nål injicera stamceller i buken på tio foster i vecka 12– 15 som skulle aborteras men ännu levde för att studera om antagandet att foster före 15e graviditetsveckan inte kan stöta bort främmande celler.
Sådan kunskap skulle ge långtgående konsekvenser för om och hur fostertransplantationer skulle kunna utföras i framtiden. Denna ansökan avslogs förra året av den forskningsetiska kommittén. : När börjar ett foster känna smärta?
Visa hela svaret
Kan stress leda till tidig födsel?
Populärvetenskaplig sammanfattning av resultat – Ett barn som föds innan vecka 37 räknas som för tidigt född. Andelen för tidigt födda i Sverige är idag 6,3%3 %. För tidig födsel är en vanlig orsak till akut sjukdom hos det nyfödda barnet och kan leda till ökad risk för sjukdom senare i livet.
Det innebär också höga kostnader för samhället och oro hos föräldrar och omgivning. För att kunna förhindra för tidig födsel är det viktigt att veta hur stor påverkan de olika riskfaktorerna har på för tidig födsel. I denna studie har vi studerat hur stor andel av de gravida kvinnor som upplever stress som föder för tidigt just på grund av att de upplever stress och hur stor andel för tidiga födslar som kan kopplas till stress hos den gravida kvinnan.
I denna studie definierade vi stress hos den gravida kvinnan som förekomst av psykisk sjukdom (depression, ångest, fobier, psykos, ätstörning), förlossningsrädsla som krävde speciellt omhändertagande eller om det i mödrahälsovårdsjournalen fanns upprepade anteckningar om stress, oro eller rädslor på grund av familjeförhållanden, missbruk eller graviditeten i sig.
- Vår fall-kontrollstudie bestod av sammanlagt 340 kvinnor, där de 168 som födde innan graviditetsvecka 37 ingick i fall-gruppen och de 172 som födde i eller efter graviditetsvecka 37 ingick i kontroll-gruppen.
- För att undersöka skillnader mellan grupperna hämtades information rörande kvinnorna, deras sjukdomar, deras graviditet och förlossning ur deras mödrahälsovårdsjournaler.
Vi fann att stress eller oro är vanligare bland de kvinnor som föder för tidigt om man jämför med de som föder efter fullgången graviditet.53,6% av de kvinnor med stress under sin graviditet födde för tidigt just på grund av deras psykiska situation.22,5% av alla de kvinnor som födde för tidigt gjorde det på grund av förekomst av stress under sin graviditet.
Visa hela svaret
