Kontakta din barnmorskemottagning, så snart du vet att du är gravid, så bokar vi en tid för ett första besök. Tillsammans med din barnmorska kommer ni överens om ett upplägg som passar dig.
Visa hela svaret
Contents
När ska man meddela MVC att man är gravid?
Så snart du fått veta att du är gravid kan du kontakta en barnmorskemottagning för att boka ett inskrivningssamtal. Inskrivning för gravida på barnmorskemottagningen sker oftast i graviditetsvecka åtta till tolv men ibland tidigare, och vid inskrivningssamtalet är det bra om din partner är med.
Visa hela svaret
När är första besöket på MVC?
Besök på barnmorskemottagningen När du är gravid erbjuds du att regelbundet besöka barnmorskemottagningen. Det är för att se hur du och fostret mår, och för att förbereda inför förlossningen. Besöken är gratis för dig. Som blivande medförälder är du välkommen att följa med på besöken hos barnmorskan, om den som är gravid vill det.
- Du kan också ställa frågor och få stöd.
- Den här texten finns också på samt,
- Ontakta en barnmorskemottagning Alla gravida är välkomna till en barnmorskemottagning.
- Besöken är frivilliga.
- Ontakta en barnmorskemottagning när du har fått reda på att du är gravid.
- Här kan du,
- Det är vanligt att bli kallad till ett första besök tidigt i graviditeten, då du får information om hälsa och livsstil när du är gravid.
Det handlar till exempel om hur, droger och kan påverka fostret. Du kan också få veta mer om, om du vill. I graviditetsvecka nio till tolv är det dags för ett nytt besök. Då pratar du och barnmorskan om hur du mår, om du har några sjukdomar och om dina tankar om graviditeten.
- Du får också information om, om du vill.
- Din graviditet dokumenteras i en,
- I journalen skriver barnmorskan in uppgifter om hur du mår, vad du väger och olika provsvar.
- Uppgifter om sjukdomar och läkemedel skrivs också in i journalen.
- Ungefär i vecka 20 får du ett intyg om graviditet av barnmorskan.
- Intyget anger också datum för beräknad förlossning.
Intyget skickar du till, som ger besked om kommande föräldrapenning. Man besöker barnmorskan ungefär sex till tio gånger om graviditeten är utan komplikationer. Ofta erbjuds du som är gravid för första gången fler besök än du som har fött barn tidigare.
Besöken brukar ske ungefär en gång i månaden till omkring vecka 30. Därefter blir besöken tätare. Det blir fler besök om du behöver extra stöd, eller om det blir komplikationer med graviditeten. Efter vecka 30 kan det vara en eller tre veckor mellan besöken, beroende på vilka behov du har. Vilka arbetar på en barnmorskemottagning? På barnmorskemottagningarna arbetar barnmorskor med kunskap om graviditet, förlossning och eftervård.
På en del mottagningar arbetar undersköterskor som tar hand om viss provtagning. Det brukar också finnas tillgång till gynekolog och läkare. Alla gravida erbjuds läkarbesök. Du får alltid träffa en läkare om det finns risker eller sjukdomar som kan påverka graviditeten och förlossningen.
- Alla som arbetar på barnmorskemottagningen har,
- Det är vanligt att barnmorskemottagningen anordnar föräldraträffar.
- Det kan finnas olika samtalsgrupper.
- Till exempel grupper för de som ska föda barn för första gången, för ensamstående, för unga, för de som har fött barn tidigare eller för blivande medföräldrar.
Det ordnas också ofta informationsträffar om förlossning, smärtlindring, amning och det nyfödda barnet. I många föräldragrupper diskuteras även hur livet kan förändras när du är nybliven förälder. Ibland arrangeras träffar med, Hur träffarna ser ut varierar mycket mellan olika barnmorskemottagningar.
Hos barnmorskan får du tips om, Hen kan också ge tips på som kan fungera för dig. Andra ämnen kan vara hur det känns att bli förälder och hur du kombinerar graviditeten med ditt vardagsliv. Tala om för barnmorskan om du använder naturläkemedel eller hälsokostpreparat. Dessutom kan barnmorskan fråga om ärftliga sjukdomar.
Uppgifter om tidigare graviditeter och förlossningar förs in. Barnmorskan frågar också om du har funderingar kring tidigare förlossningar eller den kommande.
Visa hela svaret
När ska man söka vård som gravid?
Graviditet Här kan du läsa mer om besvär och sjukdomar som du kan få under graviditeten. Grupp B-streptokocker Grupp B-streptokocker, GBS, är bakterier som finns naturligt i tarmen. De kan ta sig in i slidan eller urinröret. Om du är gravid och bär på GBS kan du eller barnet få en infektion.
Blödning under graviditet Det är vanligt att få en blödning ur slidan, särskilt under första halvan av graviditeten. En blödning kan vara ett tecken på missfall, men ofta beror blödningen på något annat. Här kan du läsa mer om olika orsaker. Du får också vägledning när du bör söka vård och inte. Exempelvis bör du omgående söka vård om du blöder under andra halvan av graviditeten.
För tidig avlossning av moderkakan När du är gravid bildas en moderkaka som sitter fast i livmodern. Den ska sitta fast tills efter förlossningen. Om den lossnar innan barnet föds kan det vara livshotande, både för fostret och för dig som är gravid. Att moderkakan lossnar för tidigt är ovanligt.
Klåda under graviditeten Det är vanligt att det kliar på kroppen när du är gravid. Det beror oftast på att huden förändras när den töjs ut över magen. Det kan också bero på hormoner. Det kan hjälpa att smörja in huden med fuktighetsbevarande kräm. Sammandragningar och värkar Livmodern är en muskel. Under graviditeten övar livmodern inför förlossningen.
Det kallas för sammandragningar. När barnet ska födas fram drar livmodern ihop sig. Det kallas för värkar. Ätstörningar under graviditeten När du är gravid växer magen och kroppen förändras. Det kan kännas jobbigt. För dig som tidigare har haft ätstörningar finns en risk för återfall under graviditeten.
Berätta för en barnmorska om ätstörningarna för att få stöd under graviditeten. RhD-negativ blodgrupp och graviditet Du som har en blodgrupp som är RhD-negativ kan behöva gå på extra kontroller under graviditeten. Det finns risk för att fostret får blodbrist, om ni har olika blodgrupp. Det finns bra sätt att övervaka och behandla gravida och foster som har olika RhD-blodgrupper.
Bäckensmärta under graviditeten – foglossning När du är gravid blir kroppens leder rörligare. Bäckenet behöver vidga sig under förlossningen för att släppa igenom barnet. Det blir därför rörligare och du kan få ont. Det finns sätt att minska smärtan, till exempel genom träning.
- Graviditetsillamående Det är vanligt att må illa när man är gravid.
- Det är också vanligt att kräkas.
- Även om det är jobbigt att må illa och kräkas är det inte skadligt, vare sig för dig som är gravid eller för fostret.
- Fostret får ändå den näring det behöver.
- Havandeskapsförgiftning Vid havandeskapsförgiftning får du som är gravid för högt blodtryck.
Barnet kan växa dåligt och dina organ kan påverkas om blodtrycket blir för högt. För att sänka blodtrycket kan du behöva vila. Om inte det hjälper kan du behöva föda barnet tidigare än beräknat. Minskade fosterrörelser Minskade fosterrörelser betyder att fostret rör på sig mindre än vad det har gjort tidigare.
- Rörelserna kan kännas svagare eller mindre ofta, eller både svagare och mindre ofta.
- Det kan bero på att fostret inte mår bra i livmodern.
- Sök vård om du upplever minskade fosterrörelser.
- Så fungerar kroppen Här kan du läsa om hur kroppen fungerar.
- Du kan till exempel läsa om olika delar av kroppen, såsom muskler, leder, celler, könsorgan och urinvägar.
Du kan också läsa om klimakteriet, om mens och om hur kroppen åldras. Stresshantering och sömn Här kan du läsa mer om stresshantering och sömn. Du som har sömnsvårigheter kan läsa om tips och råd om vad du kan göra själv och hur du kan få hjälp. Du kan också läsa om olika typer av avslappningsövningar och lyssna på avslappningsövningar.
Visa hela svaret
Vem ringer man när man är gravid?
Graviditet Här kan du läsa mer om fosterdiagnostik och undersökningar under graviditeten. Graviditetstest När du är gravid bildas ett hormon som heter hCG i kroppen. Ett graviditetstest mäter hur mycket hCG det finns i urin. Testet kan ge ett snabbt svar om graviditet.
Ultraljudsundersökning vid graviditet Vid en ultraljudsundersökning granskas fostret på rörliga bilder. Det är en form av fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innebär att sjukvården bedömer barnets hälsotillstånd redan innan barnet har fötts. Alla gravida erbjuds ett ultraljud mellan vecka 18 och 20. Ljudvågorna påverkar inte barnet.
Besök på barnmorskemottagningen När du är gravid erbjuds du att regelbundet besöka barnmorskemottagningen. Det är för att se hur du och fostret mår, och för att förbereda inför förlossningen. Besöken är gratis för dig. NIPT – blodprov som kan visa kromosomavvikelser NIPT visar sannolikheten för om fostret har vissa avvikelser på kromosomerna.
- Vid NIPT tar vårdpersonalen ett blodprov i armen på dig som är gravid.
- NIPT är mycket tillförlitligt om det visar att fostret inte har en avvikelse.
- Det behöver kompletteras med andra tester för att få ett definitivt svar, om det visar på en avvikelse.
- UB – kombinerat ultraljud och blodprov Undersökningen KUB visar sannolikheten för att fostret har vissa avvikelser på kromosomerna.
KUB består av ett blodprov och en ultraljudsundersökning. Provet kan inte ge helt säkra svar, bara en uppskattning. Det kan behöva kompletteras med andra prov för att ge ett helt säkert svar. Moderkaksprov Vid ett moderkaksprov går det att upptäcka om fostret har vissa avvikelser på kromosomerna.
- Det går också att upptäcka vissa medfödda sjukdomar.
- Läkaren sticker en tunn nål genom magen på dig som är gravid.
- Genom nålen sugs lite vävnad upp från moderkakan.
- Det är inte helt riskfritt, färre än en på tvåhundra provtagningar leder till missfall.
- Fostervattenprov Med ett fostervattenprov går det att upptäcka om fostret har vissa avvikelser på kromosomerna.
Läkaren för en tunn nål genom magen på dig som är gravid och suger ut lite fostervatten. Fostervattenprov ger en liten ökad risk för missfall. Färre än en på tvåhundra provtagningar leder till missfall. Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är olika tester och undersökningar som ger information om fostret inne i livmodern.
Med ultraljud, KUB, NIPT, fostervattenprov och moderkaksprov kan du få veta om fostret har vissa avvikelser eller sjukdomar. Gravid eller nyss fött barn? Gör din röst hörd Du som är gravid eller nyss har fött barn har möjlighet att delta i Graviditetsenkäten. I den får du svara på frågor om hur du upplever vården under graviditet, förlossning och ett år efter förlossning.
Du får också svara på frågor om din egen hälsa. Varje graviditet och förlossning är unik, därför är det viktigt att just du deltar. Dina svar hjälper till att utveckla vården. Varje del av enkäten tar ungefär fem minuter att svara på. Om du inte är nöjd med vården Du kan lämna synpunkter eller klaga om du har varit med om något inom vården som du inte är nöjd med.
Visa hela svaret
Hur ska man sova när man är gravid?
Det är mycket som händer i kroppen när du är gravid, och ofta är det just sömnen som får ta stryk. Vi går igenom hur sömnen brukar te sig under en graviditet och vad det kan bero på. I tidig graviditet är kroppen fullt upptagen med att ställa om. Nu ska den gå från att producera menstruationshormoner till barn! Fostret utvecklas snabbt under första trimestern och det resulterar ofta i en extrem trötthet som är svår att sova ikapp.
Ibland är det just tröttheten som agerar första tecken på graviditet. Eftersom det kan dröja ett bra tag in i första trimestern innan du berättar för din omgivning att du är gravid, kan det kännas jobbigt att vara så trött. Försök att sova när du behöver, och ta en vila mitt på dagen om möjligt. Även om det inte syns utanpå så är det full aktivitet inuti kroppen – och den behöver återhämtning.
I mitten av graviditeten brukar du må ganska bra. Kroppen har vant sig vid att vara gravid och du är troligtvis ännu inte så stor och tung att det är besvärligt. Är du trött under denna period kan det bero på att din kropp har en halv liter mer blod i kroppen vilket “späder ut” blodet.
Detta kan resultera i sänkta järnvärden som leder till just trötthet. Många gravida brukar därför behöva börja med järntillskott för att minska tröttheten och utspädningseffekten. Under sista delen av graviditeten börjar kroppen bli mer och mer otymplig och tung. Dessutom börjar många fundera på kommande föräldraskap och förlossning.
Är det första gången du skall föda barn är det troligtvis mycket att ta in och förbereda sig för mentalt. Har du redan barn hemma kan oron kring hur du skall göra med passning av syskon och hur syskonen ska ta emot det nya barnet ta upp mycket tankeverksamhet och leda till oro.
Tröttheten som infinner sig här brukar därför ofta bero på att graviditeten tar mycket plats både fysiskt och psykiskt. Prata gärna med din barnmorska om dina tankar inför förlossning och föräldraskap så får du rätt stöd. Magen brukar bli besvärande tung runt vecka 30, vilket självklart kan störa din sömn.
Att vända sig i sängen kan kännas som att man först måste lyfta över magen och sedan låta kroppen komma efter. Om det stramar och känns obekvämt att sova på sidan, kan det till exempel hjälpa att lägga en kudde som stöd under magen, så att den inte känns så tung i sidoläge.
I takt med att bebisen växer kan det trycka till den stora pulsådern när du ligger på rygg. Detta leder till att blodtrycket sjunker och du kan bli yr och lite illamående. Ligger du kvar blir du svimfärdig och syretillförseln till barnet minskar. Därför råds du att somna och sova på sidan – den sida som du känner fungerar bäst.
Ofta är den sidan vänster sida eftersom våra inre organ är placerade så att blodflödet förbi livmodern är mest optimalt, men höger fungerar också bra. Skulle du vakna på rygg är det troligtvis för att din kropp väckt dig. Då är det bara att lägga dig på sidan igen.
Din sömn kan också påverkas av bäckensmärtor. För att underlätta smärtorna kan du försöka stötta upp med en ordentlig kudde mellan knäna för att få dem parallella. Då brukar smärtan bli lindrigare och du kan få sova några timmar till. När du kommer närmare förlossningen kan du lida av sveda i mellangärdet och sura uppstötningar. Det beror på att livmodern trycker uppåt. Försök att inte äta så nära inpå att du skall gå och lägga dig – övre magmunnen släpper lätt igenom sur och obehaglig magsaft då. Tänk på att äta små portioner, ät inte för sent på kvällen, helst inte stark mat och försök att eventuellt sova med lite höjd huvudända på sängen. Du kan lägga en soffkudde under madrassen för att få en stabil höjd huvudända. Du kan även ta receptfria läkemedel som minskar besvären. Fråga gärna din barnmorska om råd! Att ständigt behöva gå och kissa på nätterna är vanligt i slutet av graviditeten och kan självklart störa sömnen avsevärt. Livmodern trycker mot urinblåsan när den blir större och det kan väcka dig nattetid. Det kan vara falskt alarm som beror på att hjärnan blir lurad av signaler från ett högt tryck i urinblåsan som egentligen beror på trycket från livmodern. Detta kan göra att du har svårt att somna om. Se till att kissa ordentligt innan du lägger dig för natten så att du vet att kissblåsan är tömd. Sov gärna också en stund på dagen för att vila upp dig. Ofta startar förlossningen upp på natten och då kan det vara bra att ha en eftermiddagsvila som vana.
Hur vanligt är missfall efter vecka 7?
Allmänt om missfall – Missfall är vanligt och något som många går igenom. Faktum är att upp till hälften av alla graviditeter avbryts spontant. Ofta beror det på kromosomavvikelser eller andra utvecklingsproblem hos fostret. Ibland kan det röra sig om en infektion, men i många fall finns ingen tydlig förklaring.
De flesta missfall inträffar tidigt, före vecka 12. Kroppen brukar inte ta skada, men ett missfall kan vara känslomässigt svårt att hantera. Den medicinska definitionen av missfall är ett avslutande av graviditeten fram till vecka 22. Därefter brukar fostret vara så pass utvecklat att det har en liten chans att överleva.
Då handlar det om en för tidig förlossningsstart, så kallad förtidsbörd, och behandling sätts in för att försöka få fostret att fortsätta utvecklas.
Visa hela svaret
Vem ringer man när man är gravid?
Graviditet Här kan du läsa mer om fosterdiagnostik och undersökningar under graviditeten. Graviditetstest När du är gravid bildas ett hormon som heter hCG i kroppen. Ett graviditetstest mäter hur mycket hCG det finns i urin. Testet kan ge ett snabbt svar om graviditet.
- Ultraljudsundersökning vid graviditet Vid en ultraljudsundersökning granskas fostret på rörliga bilder.
- Det är en form av fosterdiagnostik.
- Fosterdiagnostik innebär att sjukvården bedömer barnets hälsotillstånd redan innan barnet har fötts.
- Alla gravida erbjuds ett ultraljud mellan vecka 18 och 20.
- Ljudvågorna påverkar inte barnet.
Besök på barnmorskemottagningen När du är gravid erbjuds du att regelbundet besöka barnmorskemottagningen. Det är för att se hur du och fostret mår, och för att förbereda inför förlossningen. Besöken är gratis för dig. NIPT – blodprov som kan visa kromosomavvikelser NIPT visar sannolikheten för om fostret har vissa avvikelser på kromosomerna.
Vid NIPT tar vårdpersonalen ett blodprov i armen på dig som är gravid. NIPT är mycket tillförlitligt om det visar att fostret inte har en avvikelse. Det behöver kompletteras med andra tester för att få ett definitivt svar, om det visar på en avvikelse. KUB – kombinerat ultraljud och blodprov Undersökningen KUB visar sannolikheten för att fostret har vissa avvikelser på kromosomerna.
KUB består av ett blodprov och en ultraljudsundersökning. Provet kan inte ge helt säkra svar, bara en uppskattning. Det kan behöva kompletteras med andra prov för att ge ett helt säkert svar. Moderkaksprov Vid ett moderkaksprov går det att upptäcka om fostret har vissa avvikelser på kromosomerna.
Det går också att upptäcka vissa medfödda sjukdomar. Läkaren sticker en tunn nål genom magen på dig som är gravid. Genom nålen sugs lite vävnad upp från moderkakan. Det är inte helt riskfritt, färre än en på tvåhundra provtagningar leder till missfall. Fostervattenprov Med ett fostervattenprov går det att upptäcka om fostret har vissa avvikelser på kromosomerna.
Läkaren för en tunn nål genom magen på dig som är gravid och suger ut lite fostervatten. Fostervattenprov ger en liten ökad risk för missfall. Färre än en på tvåhundra provtagningar leder till missfall. Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är olika tester och undersökningar som ger information om fostret inne i livmodern.
Med ultraljud, KUB, NIPT, fostervattenprov och moderkaksprov kan du få veta om fostret har vissa avvikelser eller sjukdomar. Gravid eller nyss fött barn? Gör din röst hörd Du som är gravid eller nyss har fött barn har möjlighet att delta i Graviditetsenkäten. I den får du svara på frågor om hur du upplever vården under graviditet, förlossning och ett år efter förlossning.
Du får också svara på frågor om din egen hälsa. Varje graviditet och förlossning är unik, därför är det viktigt att just du deltar. Dina svar hjälper till att utveckla vården. Varje del av enkäten tar ungefär fem minuter att svara på. Om du inte är nöjd med vården Du kan lämna synpunkter eller klaga om du har varit med om något inom vården som du inte är nöjd med.
Visa hela svaret
Vad räknas som sen graviditet?
Så räknar du gravidveckor Påbörjade eller avslutade veckor? Det finns olika sätt att räkna ut hur långt en graviditet har kommit. Ett vanligt sätt är att börja räkna från den senaste mensens första dag. Det räknas som graviditetens första dag, trots att graviditeten egentligen inte har börjat.
Vecka 1 börjar alltså med mensens första dag. Vid IVF beräknas graviditetens början från två veckor innan embryot sattes in i livmodern. Det är vanligt att säga att man är i en viss vecka. “Jag är i vecka 12.” Inom vården räknar man mer noggrant, där räknas även dagar. När graviditeten anges med vecka + dagar är det alltid hela avslutade veckor som räknas.
En barnmorska kan till exempel säga att du är i vecka 19 + 3. Det betyder att du har varit gravid i 19 hela veckor och 3 dagar. Då har du påbörjat vecka 20. Alltså, när graviditeten är i en viss vecka betyder det att det är den veckan som har börjat. I gravidkalendern här på 1177.se räknar vi påbörjade veckor.
- Beräknat födelsedatum är vecka 39 + 6.
- Ristin Rohman, 1177.se, nationella redaktionen Erica Bonns, läkare och medicinskt sakkunnig, 1177.se, nationella redaktionen I vår graviditetskalender kan du läsa om fostrets utveckling vecka för vecka och om hur gravidkroppen påverkas.
- Du kan få tips och råd, läsa om besöken på barnmorskemottagningen och hur du kan förbereda dig inför förlossningen och föräldraskapet.
Vill du ha ny information vecka för vecka via mejl? Prenumerera på vårt gravidveckobrev! Du kan gå direkt till den graviditetsvecka du vill läsa om genom att klicka på veckonumret i kalendern nedan. Du kan också räkna ut aktuell graviditetsvecka genom att fylla i datum för senaste mens och sedan klicka på “beräkna vecka”.
- Du som redan har fått ett beräknat födelsedatum kan du i stället ange det direkt.
- När ett ägg och en spermie förenas börjar ett embryo att bildas.
- Det kallas för befruktning.
- Embryot växer sedan till ett foster som sedan växer till en ny människa.
- I den här texten beskriver vi befruktning genom slidsamlag.
När du är gravid behöver din kropp extra näring, vitaminer och mineraler. Du kan äta det mesta och det är bra att äta varierat. Mat som innehåller mycket näring är till exempel fullkornsprodukter, gröna bladgrönsaker, rotfrukter, bönor, fet fisk, ägg, mejeriprodukter, frukt, frön och nötter.
Visa hela svaret
När får pappan följa med på ultraljud?
Anhörig/partner åter välkommen att följa med på ultraljud Innehållet gäller Kronoberg Från och med den 26 juli får en partner eller annan medföljande anhörig vara med på ultraljudsundersökning. Under pandemin har partner/anhörig kunnat närvara digitalt via videomöten men är nu åter välkommen att på plats få se de första bilderna av fostret.
Visa hela svaret
När får man gå hem gravid Corona?
Gravida har en något högre risk för att bli allvarligt sjuka i covid-19 och det är viktigt att vara frisk inför sin förlossning. Därför är det extra viktigt för dig som är gravid att vaccinera dig eller att undvika att bli smittad om du inte har vaccinerat dig.
- Studier visar att gravida har en något högre risk för att bli allvarligt sjuka i covid-19.
- Socialstyrelsen bedömer att allvarlig covid-19 under senare delen av graviditeten ökar risken för tidig förlossning.
- Därför räknas gravida efter vecka 20 som en riskgrupp.
- Enligt Socialstyrelsen finns även andra faktorer som kan öka risken för allvarlig covid-19, t.ex.
fetma, högt blodtryck och diabetes. Gravida kvinnor utan särskilda riskfaktorer med lindriga symptom på luftvägsinfektion behöver generellt inte testa sig för covid-19. De som har kända riskfaktorer, eller svårare besvär från luftvägarna, bör kontakta sin läkare eller barnmorska för bedömning om det bör göras ett covid-19-test.
Riskgrupper (Socialstyrelsen.se) Gällande åtgärder mot covid-19
