Ibland behövs extra järn – Kroppen får i sig järn genom maten. Järnet i maten räcker inte alltid när du är gravid. Gravida som har lågt blodvärde behöver ta järntillskott som läkemedel. Barnmorskan tar för att kontrollera att du har tillräckligt med järn i kroppen.
- Hjärtklappning och andfåddhet Mot slutet av graviditeten, när mer blod ska pumpas runt i kroppen får hjärtat arbeta lite hårdare än vanligt.
- Då kan det kännas som om du får hjärtklappning.
- Du kan också bli andfådd i slutet av graviditeten.
- Det beror på att lungorna har mindre plats i kroppen.
- Därför kan du andas mindre luft i varje andetag och måste andas lite snabbare i stället.
Du kan märka av det när du går i trappor eller uppförsbackar. Halsbränna och förstoppning Det är vanligt med och när du är gravid. Det beror på att graviditeten kan påverka vissa typer av muskler. Musklerna i magmunnen och tarmarna blir mer avslappnade när du är gravid.
- Det går långsammare att smälta maten.
- Det gör att du kan få gaser i magen och rapa och prutta mer än vanligt.
- Du kan också plötsligt känna dig väldigt mätt.
- Nedstämdhet och depression Det är vanligt att bli nedstämd under graviditeten.
- För en del blir nedstämdheten till en depression.
- Det finns behandling som hjälper vid depression.
Ju tidigare du söker hjälp, desto fortare kan du må bättre. Du kan prata med en barnmorska om hur du känner dig. Här kan du läsa mer om, Åderbråck och hemorrojder När du är gravid påverkas hela blodsystemet. Det är lättare att få eller, Du kan få åderbråck på benen, men också i underlivet.
Då kan de kännas varmt och svullet i underlivet. Om du tittar med en spegel kan du se blodkärl under huden. När graviditeten är över blir det ofta bättre. Vissa åderbråck och hemorrojder försvinner helt. Blodtrycket brukar sjunka i början av graviditeten. Du kan känna dig yr och svimfärdig om du hade lågt blodtryck sedan tidigare.
Undvik i så fall att stå stilla längre stunder och res dig inte upp för snabbt. Senare i graviditeten brukar blodtrycket stiga igen och du blir piggare. Det kan vara ett tecken på om blodtrycket går upp mycket. Därför kontrollerar barnmorskan ditt blodtryck regelbundet.
- Det är vanligt med ryggproblem när du är gravid.
- Du kanske känner dig trött i ryggen eller har ont i svanken.
- Det kan bero på att magen är tung och belastar ryggen.
- Försök att sträcka på dig.
- Undvik att svanka.
- Du som har ryggproblem redan innan graviditeten kan kontakta en fysioterapeut för att få tips om bra övningar.
När du är gravid blir kroppens leder rörligare, särskilt i bäckenet eftersom det ska kunna vidga sig under förlossningen. Du kan då få ont. Här kan du läsa mer om, När magen växer ökar avståndet mellan musklerna i magen. Det kan göra ont. Efter förlossningen brukar musklerna dra ihop sig igen.
- Ontakta en barnmorska om du har besvär.
- Det finns speciell träning som kan hjälpa mot delade magmuskler.
- Mot slutet av graviditeten kan du bli yr om du ligger på rygg.
- Det beror på att livmodern trycker på ett stort blodkärl vid ryggraden.
- Då kan blodtrycket sjunka.
- I så fall är det bättre att ligga på sidan.
Många lägger sig på rygg i sömnen och vaknar på rygg. Det är inget att oroa sig för. Många känner oro inför en förlossning. En del är så rädda för förlossningen att det påverkar hela tillvaron. Det finns specialutbildade barnmorskor som kan hjälpa dig. Här kan du läsa mer om,
Det är vanligt att få blödningar från slidan under graviditeten, särskilt i början. Här kan du läsa mer om olika orsaker till samt information om när du bör söka vård och inte. Det är lättare att få när du är gravid. Det kan bero på att du småäter oftare. Det kan också bero på att du är känsligare för bakterier under graviditeten.
Sammandragningar och förvärkar Under graviditeten övar livmodern inför förlossningen. När livmodern drar ihop sig kallas det för en sammandragning. Det är vanligt att få sammandragningar, särskilt om du har varit gravid tidigare. Här kan du läsa mer om,
Visa hela svaret
Contents
Kan inte ta djupa andetag gravid?
Gravid i vecka 31 
Fostret väger cirka 1,6 kilogram. Längden är ungefär 43 centimeter. Fingernaglarna har vuxit ut ännu mer och når fingertoppen. Fostret kan fixera blicken och ser bättre skillnad på ljus och mörker. Det kan känna igen och reagera på musik. Livmodern börjar närma sig revbenens nedre kant.
- Många gravida känner sig tunga och otympliga.
- Det är olika från person till person hur mycket man ökar i vikt.
- Du som är gravid andas ut och in mer luft än vanligt vid varje andetag.
- Lungkapaciteten har ökat från 500 till 800 kubikcentimeter luft per andetag.
- Syreförbrukningen ökar med 20 procent.
- Ändå är det lätt att känna sig andfådd.
Tryck från den växande livmodern kan bidra ytterligare till det känna tungt att andas. Många gravida känner av att kroppen innehåller mer vatten än vanligt. Stödstrumpor kan hjälpa om benen blir svullna och tunga. Det kan också hjälpa att ligga eller halvsitta med benen i högläge.
Hur är det att föda barn? Här kan du läsa om förberedelser, smärtlindring, olika förlossningar, vad som händer efter förlossningen och mycket annat. Mindfulness är en metod som kan användas för att minska stress och oro. Metoden är enkel men kräver övning. Många vill vara med och planera inför förlossningen.
Det är vanligt att skriva en plan. En förlossningsplan är ett brev där du skriver dina förväntningar till vårdpersonalen. Den sexuella lusten kan förändras under graviditeten. För en del innebär graviditeten ökad lust. Men många känner mindre lust. Det finns andra sätt att ha närhet och sex om du inte vill ha samlag.
Visa hela svaret
Är det farligt att sova på rygg när man är gravid?
Att sova på rygg är förenat med högre risk för dödfödsel av barn än att sova på sidorna, enligt en ny studie.
Visa hela svaret
Varför behöver jag ta djupa andetag ofta?
Oro, stress, andfåddhet? Enkel andningsövning som verkligen hjälper Andning är ett ansträngande muskelarbete, även om man kanske inte tänker på det. Därför kan det göra stor skillnad hur du använder andningsmuskeln (diafragman). När du är andfådd, behöver dämpa din stress eller oro, eller när du bara vill må bättre i allmänhet, kan du göra denna enkla andningsövning.
Ta ett djupt andetag” är något vi ofta får höra när vi är stressade eller arga, och det finns goda skäl till det. Det ger dig inte bara tid att bearbeta dina oroskänslor, det hjälper dig också att minska dem. Djupandning är grundläggande inom yoga och pilates och är känt för att minska stressen och göra underverk för humöret.
Att ta ett djupt andetag innebär att använda diafragman, som sitter vid lungornas botten, ordentligt. Istället för att andas från bröstet, som du kan göra när du kippar efter luft, andas du längre ned, så att buken expanderar. När du använder diafragman för att andas in plattas muskeln ut och lungorna fylls ut mer.
- Det leder i sin tur till ett bättre syreupptag.
- Med rätt andningsteknik behöver kroppen dessutom inte arbeta lika mycket som vid andning från bröstet, som innebär en ansträngning för nacke, rygg och bröst.
- Så för att underlätta vid andningssvårigheter och få mer syre till blodet och kroppen ska du se till att du vet var din diafragma sitter och använda den.
Här är en enkel övning som kan hjälpa dig.
Visa hela svaret
Varför snarkar man när man är gravid?
Påverkan – Rökning kan avsevärt öka din risk för snarkande. Cigarettrök kan irritera och skada näshålan och halsen och orsaka svullnad. Trängre nasala luftvägar kan göra att du andas genom munnen och då börjar snarka. Svullnad i halsen kan orsaka trängre övre luftvägar vilket påverkar möjligheten att andas fritt.
Visa hela svaret
Hur tidigt i en graviditet kan man börja må illa?
Lätt illamående i början av graviditeten är normalt och så många som 80 procent av alla gravida kvinnor lider av det. Kräkningar förekommer hos hälften av alla kvinnor i början av graviditeten. För de flesta börjar illamåendet och kräkningarna i 4:e–7:e graviditetsveckan, för vissa tidigare, men för alla i regel före 9:e graviditetsveckan. Ofta blir också lukt- och smaksinnet känsligare. Symtomen är vanligen starkast på morgonen, men illamående kan förekomma vilken tid som helst på dygnet eller hela tiden.
Det har inte gått att visa på någon tydlig orsak till graviditetsillamående. Det antas att förklaringen ligger i bl.a. hormonella skäl. Halten av graviditetshormonet beta-hCG, som produceras av moderkakan, har ändå inget direkt samband med hur svårt illamåendet är. Men illamåendet kan vara svårare t.ex.
vid tvillinggraviditet där halten av beta-hCG är högre än vanligt. I vanliga fall går illamåendet över fram till den 16:e veckan. Graviditetsillamående och kräkningar orsakar inte missfall, ökar inte risken för en för tidig förlossning och gör inte heller att fostret växer långsammare.
Endast ungefär en kvinna på hundra lider av svårt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum). Kräkningarna är då häftiga och täta. Illamåendet och kräkningar orsakar mycket sällan problem för själva graviditeten. Svårt graviditetsillamående fortsätter i regel klart längre än den första tredjedelen (12:e–13:e veckan).
Små mellanmål ofta under dagen kan hjälpa mot illamåendet. Att äta och dricka tillräckligt är viktigt trots illamåendet. Det finns ingen direkt läkemedelsbehandling mot graviditetsillamående, utan det går att lindra genom livsstil och diet. Det lönar sig att minska på hobbyer som orsakar psykisk stress och vila mer.
Svårt graviditetsillamående
Hur lång tid tar det innan man mår illa gravid?
BAKGRUND – 70-80 % av alla kvinnor drabbas av någon form av illamående och/eller kräkningar under graviditeten. Symtomen debuterar mellan graviditetsvecka 4 till 7, toppar i graviditetsvecka 9-11 och 90 % har upphört efter graviditetsvecka 16–20. När kvinnan drabbas av svårt illamående och kräkningar talar man om hyperemesis gravidarum (HG).
- HG utgör den vanligaste orsaken till inläggning under tidig graviditet.
- Etiologi Etiologin är sannolikt multifaktoriell och psykosociala men även genetiska faktorer har betydelse.
- Flera hypoteser föreslår en koppling till hormonella förändringar, t ex stigande/höga S-hCG nivåer eftersom det är vanligare med HG hos kvinnor med multipla graviditeter samt trofoblastsjukdomar eller högre östrogennivåer.
Studier finns även som föreslår ett samband med kolonisering med Helicobacter pylori, Det finns en markant återfallsrisk i kommande graviditeter.
Visa hela svaret
